| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- OKÄND MÄSTARE (1600-talets senare hälft), Sverige.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1930
- Text
- Johannes Messenius. Midjebild, vänd halft åt höger, hufvudet i halfprofil åt höger. Bruna ögon, blicken åt åskådaren. Benadt långt brungult hår, lockigt vid öronen; smala ljusgula mustascher och tvärklippt glest bredt hakskägg. Utåtviken bred hvit halskrage med runduddad gles bred kantspets. Mörkt gråbrun kaftan, knäppt med en rad i grått skiftande snörmakeriknappar mellan två mörka bårder; å högra sidan och å ärmen en dylik. Bakgrund mörkt brungrön. Ljuset framifrån vänster. I öfre vänstra hörnet i gulbrunt (orig. «/i): Ej signerad. På duk, spänd på spännram af furu. Höjd: 0.595 m.; bredd: 0.46 m. Johannes Messenius, f. omkring 1579 i Freberga by i Västra Stenby socken, Qster-götland, d. 1636 i Uleåborg, Finland; utnämnd 1609 till professor i juridik och politik vid Uppsala högskola, 1614 assessor i Svea hofrätt; dömdes till döden 16*6 för brottsliga förbindelser med konung Sigismund och jesuiterna, men domen mildrades till fängelsestraff, och han fördes i Oktober samma år till Kajaneborgs fästning, 160 km. öster om Uleåborg, samt flyttades 1635 till sistnämnda stad; under denna sin förvisningstid författade han sitt ryktbaraste verk, »Scondia illustrata»; historiker, dramaturg, universitetslärare. Enligt »Nordisk Familjebok», Adertonde bandet, Stockholm 1913. Mästare sannolikt af Ehrenstrahls skola; målningen kopia efter original på Grips-holm från 1600-talets böljan. Ram (ny): Af päronträ, polerad; på blindram af furu. Profil som figuren (orig. 8/i) Glas. Höjd: 0.72 m.; bredd: 0.585 m. Fanns bland inventarierna å säteriet Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland, då detta inköptes af bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och dennes maka, Johanna, f. Wallis, åt deras dotter och svärson, Wilhelmina och Walther von Hallwyl, 14 Mars 1866. Säteriet Ericslund ägdes enligt jordeböckerna först af kommerserådet Eric Brander, adlad Sköldebrand, som enligt köpebref af 3 Mars 1795 försålde säteriet till sina söner generalkonsuln Mathias Archimboldus Sköldebrand och expeditions-secreteraren, sedermera landshöfdingen och presidenten Pehr Eric Sköldebrand. Därefter har säteriet ägts af: 1. Konung Carl XIV Johan, uppbud första gången 19 Februari 1819. 2. Presidenten friherre Pehr Eric Sköldebrand, uppbud 8 November 1826. 3. Friherre Knut Eric Sköldebrand, uppbud 22 Oktober 1838. 4. Friherre Albert Kantzow, uppbud 15 Oktober 1839. 5. Commendeuren Pehr Gustaf Hjelm, uppbud 13 Maj 1851. 6. Friherre Johan Albert Kantzow, uppbud 30 Januari 1856. 7. Bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe, uppbud 3 Maj 1866. 8. Enligt gåfvobref af 10 Januari 1870 — lagfart 1 Maj 1871 — öfvergick säteriet i enskild ägo till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempes dotter, Anna Fridrica Wilhelmina (Mina), gift med grefve Walther von Hallwyl. 9. Enligt gåfvobref af 15 November 1921 öfverlämnade Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, säteriet med underlydande till sin dotterdotter MargiT Johanna PaljE-mona Cecilia von Geijer såsom hennes och hennes bröstarfvingars eller närmaste efterkommandes enskilda egendom. Till säteriet ursprungligen hörande Dalbyö blef enligt Kungl. Kommerskollegii utslag af 7 November 1815 skildt från säteriet och upptogs därefter såsom en särskild frälselägenhet. Till säteriet jämväl ursprungligen hörande lägenheten Hammarbystugan försåldes af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, fr Kempe, enligt köpekontrakt af 19 November 1918 till Aktiebolaget Skogsegendomar. Enligt en gängse tradition skulle taflan, under den tid Carl XIV Johan ägde och som jaktställe använde Ericslund, ha dit öfverförts från tafvelsamlingen på Gripsholm. Ramen förfärdigad efter beställning af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 24 Januari 1898 hos snickaren C. H. Benckert J:r, Regeringsgatan 63, Stockholm, se räkning 1895—1899. Räkningen slutbetald 7 November 1900, se Rescoritra (Walther von Hallwyl). Pris: Kr. 12, se räkning.
|