Fyrtiotvå spelkort av gråvitt papper med frånsidan dekorerad med rutmönster.

Hjärter kung och dam saknas. Hjärter knekt med texten "SIPRIN ROMAN". Klöver kung något större än de övriga korten, hör ev. till annan lek. Text: "BELVIS". Klöver dam med texten: "PENTHAMER". Klöver knekt med texten: "CAPITEYN MELANT". Klöver fem och tre saknas. Spader kung, dam, knekt och tre saknas. Ruter kung med texten: "K CAREL". Ruter dam med texten: "LUCRETIA". Ruter knekt med texten: "INGVR T-HA". Med två likalydande tillhörande brev (utkast och renskrivning): "Historisk upplysning. Genom Kon. Carl XI:s reduktion kommo, som allmänt är kändt, många slägter af den höga och gamla adeln på obestånd, och blefvo ifrån rikedom bragte i torftighet; äfvensom att denna, af nödvändighet påkallade, reduktion verkställdes med bitterhet och yttersta stränghet; men dessa orättvisor woro mindre en följd af konungens vilja, än af den yngre adelns och ofrälse ståndens afvund. Ibland de slägter, som dervid mest förlorade, var äfven den gamla Soopiska. Riks Rådet och Ståthållaren, Herr Åke Gustafsson Soop frånkändes alla de egendomar, han egde i Småland och Westergöthland, hvarigenom han råkade komma i nästan armod. Han tänkte då, att på annat sätt kunna återvinna hvad honom var fråntaget, och beslöt, att söka sin lycka i spel. Men äfven häruti fann han ödet vara sig vidrigt, hvilket hade den påföljd, att han genom spel plötsligen förlorade återstoden af sin lilla förmögenhet, så i löst, som i fast, hvaraf inträffade vid hans död, att sedan begrafningskostnaden blifvit bestridd, fanns icke stort mera qvar af han förmögenhet, än denna kortlek. Kännande detta förhållande, hade han på sitt yttersta förordnat, att denna kortlek skulle i hans slägt städse qvarblifva och förvaras till en påminnelse och varning om lyckans obeständighet, och att ingen välsignelse kan vara med egodelar, som ej äro med redlighet och ära förvärfvade. Sedermera har denna kortlek länge varit förvarad inom den Soopiska familjen; men genom slägtens utgrening, giften och måhända genom tidehvarfvets anda, har den kommit i förgätenhet och i främmande personers ego, och öfverlämnas nu, som en i sitt slag sällsynt relique, af en tacksam gifvare till Hans Excellene m.m. Herr Grefve Magnus Brahe, att förvaras ibland de dyrbara samlingarne på Skokloster. Vördnadsfullt och ödmjukligen. Stockholm den 31 Maij 1833. N Bruncrona."