Upphov: Lernestål, Erik, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Tallrik

TALLRIK Rund, flat, med nästan rak kep och snett utstående, rakt brätte samt insänkt botten. Dekor: I kinesisk stil i blått på gråaktig tennglasyr (krakelerad). Godset gråbrunt. I botten ett träd med stora blommor samt mörka blad av utdragen oval form, därinvid ett i vinkel gående staket med kryssformigt gallerverk, till höger en genombruten klippa samt en buske med mörka spetsovala blad, den senare på en mörk upphöjning. Runt kepens nederkant en rand, runt överkanten två dylika; runt yttre delen av brättet en rand med inåt vända spetsiga uddar. På bottnens utsida en märkning i blått. Höjd 2,9 cm, diameter 22,2 cm

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Tallrik
Kategori
  • Tallrikar
  • 46. XLVI Fajans m. m.
Material
Fajans
Storlek
  • Höjd 2.9 cm
  • Diameter 22.2 cm
Teknik
Tennglasyr
Datering
1758
Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Inskription
Signatur/Påskrift: På bottens utsida i blått årtal tecken; i mitten dessutom svagt instämplat: XII
Föremålsnummer
XLVI:XI:E.o.03._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
TALLRIK.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1931
Text
Rund» flat, med nästan rak kep och snedt utstående, rakt brätte samt insänkt botten. Dekor: I kinesisk stil i blått på gråaktig tennglasyr (krakelerad). Godset gråbrunt. I bottnen ett träd med stora blommor samt mörka blad af utdragen oval form, därinvid ett i vinkel gående staket med kryssformigt gallerverk, till höger en genombruten klippa samt en buske med mörka spetsovala blad, den senare på en mörk upphöjning. Rundt kepens nederkant en rand, rundt öfverkanten två dylika; rundt yttre delen af brättet en rand med inåt vända spetsiga uddar. Å bottnens utsida i blått: ¦—y J i midten dessutom svagt instämpladt: Höjd: 2.9 cm.; diameter: 22.2 cm. Anm. Tallriken sönderslagen vid ena sidan samt lagad. Från 1758. (Se Arvid Backström: »Rörstrand», Stockholm 1930, fig. 97 och sid. 114.) — Fabriken erhöll privilegium 1729, men verksamheten hade då redan å egendomen Stora Rörstrand vid Stockholm pågått närmare tre år. Förste tekniske ledare var Johann Wolff, men denne liksom hans utländska efterträdare visade sig olämplig; först då svensken Anders Fahlström 1741 blifvit »verkgesäll», blef det reda i verksamheten. Under Elias Magnus Ingman (1758 adlad Nordenstolpe), som efter en reorganisation af företaget 1753 öfvertagit ledningen, steg produktionen i både kvantitativt och kvalitativt afseende. Intill Mariebergsfabrikens anläggning 1759 hade nästan uteslutande starkeldsmålning förekommit, därefter anlitades äfven mufifel-målning. Verksamheten, som ännu pågår, flyttades 1926 till Göteborg efter att i tvåhundra år ha varit inrymd i samma lokaler. Gåfva till Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 22 Januari 1916 från gymnastikdirektören fröken Ida Westman, som ledt Wilhelmina von Hall-wVls, f. Kempe, och fröken Ida Uhses dagliga morgongymnastik sedan 1 November 1895. Känd tidigare ägare: Gymnastikdirektören fröken Ida Hortensia Westman, f. 23 Augusti 1857.