Föremål

Tallrik

TALLRIK. Av s. k. flintporslin. Glasyren något grågul. Rund, flat, med kälformig långsluttande kep och snett utstående, rakt brätte med dekor i relief; på låg smal fotkant. Inre delen av brättet med flätmönster i relief, yttre delen genombruten i ett mönster av bågar (s. k. romerska bågar). På insidan runt botten en smal rand i gredelint, kring kepens överkant en bredare dylik i samma färg, runt flätningens och bågarnas yttre del likaledes en dylik. På bottnens utsida en stämpel. Höjd 2,1 cm, diameter 21,9 cm

Museum	Hallwylska museet
Föremålsbenämning	Tallrik
Kategori	Tallrikar 46. XLVI Fajans m. m.
Material	Fajans
Storlek	Höjd 2.1 cm Diameter 21.9 cm
Teknik	Glasering Relief
Datering	1800 – 1820 1800-talets början
Tillverkningsplats	Sverige Rörstrands porslinsfabrik
Inskription	Signatur/Påskrift: På bottens utsida instämplad fabriksmärke
Föremålsnummer	XLVI:XI:E.o.01._HWY
Tillhörande texter	Typ Äldre inventarium Titel TALLRIK. Källa Hallwylska samlingens katalogverk Datum 1931 Text Af s. k. flintporslin. Glasyren något grågul. Rund, flat, med kälformig långsluttande kep och snedt utstående, rakt brätte med dekor i relief; å låg smal fotkant. Inre delen af brättet med flätmönster i relief, yttre delen genombruten i ett mönster af bågar (s. k. romerska bågar). Å insidan rundt bottnen en smal rand i gredelint, kring kepens öfverkant en bredare dylik i samma färg, rundt flätningens och bågarnas yttre del likaledes en dylik. Å bottnens utsida instämpladt: Cv rf Höjd: 2.1 cm.; diameter: 21.9 cm. Anm. Tallriken med en genomgående diametral spricka. Å några af bågarna brottytor. Från 1800-talets början« (Se Arvid Backström: »Rörstrand», Stockholm 1930, fig. 144 och sid. 124.) -— Fabriken erhöll privilegium 1729, men verksamheten hade då redan å egendomen Stora Rörstrand vid Stockholm pågått närmare tre år. Förste tekniske ledare var JoHANN Wolff, men denne liksom hans utländska efterträdare visade sig olämplig; först då svensken Anders Fahlström 1741 blifvit »verkgesäll», blef det reda i verksamheten. Under Elias Magnus Ingman (1758 adlad Nordenstolpe), som efter en reorganisation af företaget 1753 öfvertagit ledningen, steg produktionen i både kvantitativt och kvalitativt afseende. Intill Mariebergsfabrikens anläggning 1759 hade nästan uteslutande starkeldsmålning förekommit, därefter anlitades äfven muffelmålning. Verksamheten, som ännu pågår, flyttades 1926 till Göteborg efter att i tvåhundra år ha varit inrymd i samma lokaler. Fanns bland inventarierna å säteriet Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland, då detta inköptes af bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och dennes maka, Johanna, f. Wallis, åt deras dotter och svärson, Wilhelmina och Walther von Hallwyl, 14 Mars 1866. Säteriet Ericslund ägdes enligt jordeböckerna först af kommerserådet Eric Brander, adlad Sköldebrand, som enligt köpebref af 3 Mars 1795 försålde säteriet till sina söner generalkonsuln Mathias Archimboldus Sköldebrand och expeditions-secreteraren, sedermera landshöfdingen och presidenten Pehr Eric Sköldebrand. Därefter har säteriet ägts af: 1. Konung Carl XIV Johan, uppbud första gången 19 Februari 18x9. 2. Presidenten friherre Pehr Eric Sköldebrand, uppbud 8 November 1826. 3. Friherre Knut Eric Sköldebrand, uppbud 22 Oktober 1838. 4. Friherre Albert Kantzow, uppbud 15 Oktober 1839. 5. Commendeuren Pehr Gustaf Hjelm, uppbud 13 Maj 1851. 6. Friherre Johan Albert Kantzow, uppbud 30 Januari 1856. 7. Bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe, uppbud 3 Maj 1866. 8. Enligt gåfvobref af 10 Januari 1870 — lagfart 1 Maj 1871 — öfvergick säteriet i enskild ägo till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempes dotter, Anna Fridrica Wilhelmina (Mina), gift med grefve Walther von Hallwyl. 9. Enligt gåfvobref af 15 November 1921 öfverlämnade Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, säteriet med underlydande till sin dotterdotter Margit Johanna Pal^e-mona Cecilia von Geijer såsom hennes och hennes bröstarfvingars eller närmaste efterkommandes enskilda egendom. Till säteriet ursprungligen hörande Dalbyö blef enligt Kungl. Kommerskollegii utslag af 7 November 1815 skildt från säteriet och upptogs därefter såsom en särskild frälselägenhet. Till säteriet jämväl ursprungligen hörande lägenheten Hammarbystugan försåldes af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, enligt köpekontrakt af 19 November 1918 till Aktiebolaget Skogsegendomar.