Upphov: Lernestål, Erik, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Karott

KAROTT. Fyrsidig med i två flacka vulster avdelade rundade hörn, kanten snett utstående med svagt utböjd brädd; botten flat; på låg fotkant. Dekor: I blått samt vitt (bianco sopra bianco) på ljust gråblå tennglasyr. Godset brungult. I bottnens mitt en stjärna med fem på längden i mörka och ljusa hälfter delade uddar, kring stjärnan ringformigt ordnade strålar av olika längd (dte s.k. nordstjärnemotivet). På kanten omedelbart ovanför bottnen en bård av fem långsträckta fält med rundade ändar, i fälten två från varandra vända parbladiga blad, vardera avslutat i en fyrbladig blomma, mellan fälten ett rutmönster av dubbla ränder, i varje ruta fyra prickar. Kring bräddens insida en rand, därnedanför i vitt (bianco sopra bianco) ett mönster av blomster- och bågornament, de senare omgivande rutmönster. Höjd 6,7 cm, längd 34,5 cm, bredd 25 cm. Överförd av Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier 1891.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Karott
Kategori
  • Askar, bägare och fat av glas och keramik
  • 46. XLVI Fajans m. m.
Material
Fajans
Storlek
  • Höjd 6.7 cm
  • Bredd 25 cm
  • Längd 34.5 cm
Teknik
  • Tennglasyr
  • Ornament
Datering
1760

1760-talets mitt

Tillverkningsplats
Tillverkare
Rörstrand (Tillverkare)
Föremålsnummer
XLVI:XI:E.h.01._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
KAROTT.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1931
Text
Fyrsidig med i två flacka vulster afdelade rundade hörn, kanten snedt utstående med svagt utböjd brädd; bottnen flat; å låg fotkant. Dekor: I blått samt hvitt (bianco sopra bianco) på ljust gråblå tennglasyr. Godset brungult. I bottnens midt en stjärna med fem på längden i mörka och ljusa hälfter delade uddar, kring stjärnan ringformigt ordnade strålar af olika längd (det s. k. nordstjärne-motivet). På kanten omedelbart ofvanför bottnen en bård af fem långsträckta fält med rundade ändar, i fälten två från hvarandra vända parbladiga blad, hvartdera afslutadt i en fyrbladig blomma, mellan fälten ett rutmönster af dubbla ränder, i hvarje ruta fyra prickar; bården upptill och nedtill begränsad af två ränder. Kring bräddens insida en rand, därnedanför i hvitt (bianco sopra bianco) ett mönster af blomster- och bågornament, de senare omgifvande rutmönster. Höjd: 6.7 cm.; längd: 34.5 cm.; bredd: 25 cm. Från 1760-talets midt. — Fabriken erhöll privilegium 1729, men verksamheten hade då redan å egendomen Stora Rörstrand vid Stockholm pågått närmare tre år. Förste tekniske ledare var Johann Wolff, men denne liksom hans utländska efterträdare visade sig olämplig; först då svensken Anders Fahlström 1741 blifvit >verkgesäll», blef det reda i verksamheten. Under Elias Magnus Ingman (1758 adlad Nordenstolpe), som efter en reorganisation af företaget 1753 öfvertagit ledningen, steg produktionen i både kvantitativt och kvalitativt afseende. Intill Mariebergsfabrikens anläggning 1759 hade nästan uteslutande starkeldsmålning förekommit, därefter anlitades äfven muffelmålning. Verksamheten, som ännu pågår, flyttades 1926 till Göteborg efter att i tvåhundra år ha varit inrymd i samma lokaler. Öfverförd af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier under hennes vistelse å nämnda plats tillsammans med sin make, Walther von Hallwyl, 25—29 Juli 1891 (se Walther von Hallwyls privata Kassabok) till deras hem i Blasieholmstorg 11, Stockholm, och därifrån 1897 till huset n:r 4 vid Hamngatan i Stockholm. Woxna bruk förut tillhörigt kommerse-rådet Jürgen Christoffer Müller, ärfdes efter dennes död af adoptivdottern Jeannette, f. 19 Juli 1795, d. 1 Juni 1851, gift 26 April i8ix med hofmarskalken friherre Gustaf Ridderstqlpe, f. 24 Maj 1785, d. 15 April 1845. År 1849 försålde friherrinnan Jeannette Ridderstqlpe sin del, en femtedel, till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, som sedermera 1853—1855 inköpte ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruks-egendom. Från år 1855 ägdes sålunda ena hälften af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och den andra af konsul Wilhelm Röhss i Göteborg. Alltsedan år 1849 leddes förvaltningen af hela bruket af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe under firma Wilh. H. Kempe, och år 1850 anlades Norrljusne sågverk, som utom sågverksrörelsen mot slutet af 1870-talet omfattade äfven kätting- och järntillverkning samt grufdrift. År 1881 inköpte Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe jämväl konsul Wilhelm Röhss’ m. fl, hälft, och samma år bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro: firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en början Kr. 6500000 i aktier om nom. Kr. 10000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fh, och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1300000 till Kr. 7800000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms' och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde .gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9580000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wachtmeister af JOHANNiSHUS, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Geijer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann, dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfallet den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare...................................» . • •..38 696 aktier Godsägaren R. DE Maré ...................................• • • • ¦ 14000 » Fröken Margit von Geijer .................................... 10100 » Herr Erik von Geijer...............-......................... xoioo » Öfveringeniören H. VON Eckermann ......-........-............ 9000 » Förste kammarherren W. von Eckermann ...........-............ 7200 » Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus...................... 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann ....................................c.................. 300 * Ryttmästaren W. von Geijer .................................. 100 » Disponenten E. Klintin .. .. .................................. x aktie Häradshöfdingen G. Abenius................................... 1 » Hofmarskalken H. DE Maré . . .. »............... ¦ -......... 1 » Kamreren B. Glaumann......................................... 1 » Tillsammans 95800 aktier å nom. xoo kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes.