| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- VÄGGSPEGEL med ljusarm. (Walther von Hallwyls toilettrum.)
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1935
- Text
- Ram af trä, ljusarm af mässing. Rektangulär, med öfver- och understycke. Ramen snidad samt förgylld i matt och blankt, profil som figuren (orig. 2/i)* ¿rigT. 1. Kring inkanten inom en slät list en pärlstaf, kring utkanten inom en dylik list en bandstaf. De släta listerna och bandstafven i blankt. Öfverstycke rektangulärt, i midten en rund skifva af gips, hvarå i relief en manlig bröstbild i profil åt vänster i hvitt mot blå botten; skifvan inom en slät ram, kring hvars inkant en pärlstaf. Å hvardera sidan om skifvan mot hvit botten en pålagd och snidad stjälk med blad, böjd i snirkel samt med inre ändan afslutad i en stor mångbladig blomma, allt inom ram som den kring skifvan. Längs öfre kanten en profilerad utstående list, vid hvars öfre kant en pärlstaf, listens ändar profilerade-Ofvanpå listen en stor snidad och genombruten bandrosett, i hvars midt en rakt uppstående flik, afsmalnande nedåt J samt med intagen rundad öfverända och något insänkt tvär- /\ rafflad framsida, kring hvars ytterkant en slät list. De släta \V ^ ramarna, blommornas midt, listen (med undantag af pärl- ^ stafven), flikens ytterkant samt bandrosettens utstående veck J ^ i blankt. 1j/ j Understycke rektangulärt, å detta mot hvit botten ett ^ 3 pålagdt snidadt och genombrutet ornament, bestående af ^ ^ parvis frånvända flikiga blad, bildande ovala falt, i hvarje | af dessa ett uppåtvändt treflikigt blad; i midten en rund k ' /~L. träplatta, å denna en hylsa af järn, fast vid en rund järn- ° J skifva, denna fasthållen vid träplattan med två skrufvar f med kullriga hufvuden; vid hvardera ändan å den hvita ______________________ bottnen en pilaster med två vertikala refflor, upptill en slät L___0072_______list. Längs understyckets nedre kant en utstående bladlist, Figm u öfver denna en pärlstaf. Ljusarm tvågrenad, rundstafvig och S-formigt böjd. Å ytterändan af hvardera grenen en svagt konisk ljuspipa på kälformig kort hals, kring mynningen en utstående staf; pipan genom en kort skruf af järn fastgängad i armen; mellan pipa och arm en rund bricka med karnisformigt uppviken kant; grenarnas inre ändar förenade i en tapp, af-passad för den förut nämnda hylsan. Glas med s. k. kvicksilfverfolie och fasslipad kant. Rygg af furu med en tvärgående grof slå. Höjd: 1.066 m.; bredd: 0.56 m. Glas, höjd: 0.47 m.; bredd: 0.375 m. Tillhört inventarierna å toiletten till Walther von Hallwyls privata kontorsrum, inrymdt i Hamngatan 4, Stockholm, 1 Oktober 1896—1921. Öfverförd af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 31 December 1891 ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier till Walther och Wilhelmina von Hallwyls, f. Kempe, villa vid Ljusne såg- och järnverk, Söderala socken, Hälsingland, se Rescontra (Walther von Hallwyl), samt 5 Juni 1909 från villan vid Ljusne till huset Hamngatan 4, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Woxna bruk förut tillhörigt kommerse-rådet Jürgen Christoffer Müller, ärfdes efter dennes död af adoptivdottern Jeannette, f. 19 Juli 1795, d. 1 Juni 1851, gift 26 April 1811 med hofmarskalken friherre Gustaf Ridderstolpe, f. 24 Maj 1785, d. 15 April 1845. År 1849 försålde friherrinnan Jeannette Ridderstolpe sin del, en femtedel, till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, som sedermera 1853—1855 inköpte ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom» Från år 1855 ägdes sålunda ena hälften af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och den andra af konsuln Wilhelm Röhss i Göteborg. Alltsedan år 1849 leddes förvaltningen af hela bruket af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe under firma Wilh. H. Kempe, och år 1850 anlades Norrljusne sågverk, som utom sågverksrörelsen mot slutet af 1870-talet omfattade äfven kätting- och järntillverkning samt grufdrift. År 1881 inköpte Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe jämväl konsuln Wilhelm Röhss’ m. fl. hälft, och samma år bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro: firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en böljan Kr. 6500000 i aktier om nom. Kr, 10000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och I sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1300000 till Kr. 7800000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms’ och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9580000 kr„, hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wacht-meister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Geijer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann, dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfället den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare.......................................................... 38696 aktier Godsägaren R. de Maré ............................................. 14000 » Fröken MARGIT VON Geijer ................................... ioioo aktier Herr Erik von Geijer......................................... ioioo » Öfveringeniören H. von Eckermann ........................... 9000 » Förste kammarherren W. von Eckermann ... <.............. c... 7200 » Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus..................... 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann .........................*............................ 300 » Ryttmästaren W. von Geijer ................................. 100 » Disponenten E. Klintin .................................. o. 1 aktie Häradshöfdingen G. Abenius . . .............................. 1 » Hofmarskalken H. DE Maré ................................... 1 » Kamreren B. Glaumann..........-............................ 1 » Tillsammans 95800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes.
|