Upphov: Mohr, Jens, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Spegel

Spegel. Rund, tunn. Framsidan konvex, ursprungligen blankpolerad. Baksidan med dekor i låg relief. I mitten en halvsfärisk knopp med ett runt hål. Kring knoppen en slät bård från vilken utgår fyra hjärtformiga bladflikar, mellan dessa skrifttecken. Det hela omgivet av en åttauddad bård med inåtvända långsträckta bågar, däromkring en slät bård. Kring ytterkanten en något inåtfallande slät list. Tillhör nei hang, si yeh wen tso niu (inre stjärna, fyrbladigt knoppsäte)-klassen. Diameter: 9,8 cm.: kant, tjocklek: 0,3 cm.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Spegel
Kategori
  • Speglar
  • 49. XLIX Östasiatiska småbronser
Material
Brons
Tillverkningsplats
Föremålsnummer
XLIX:I:E.15._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
SPEGEL.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1935
Text
Rund, tunn. Framsidan konvex, ursprungligen blankpolerad. Baksidan med dekor i låg relief. I midten en halfsfärisk knopp med ett rundt hål (för band eller snöre). Kring knoppen en slät bård, från hvilken utgå fyra hjärtformiga blad-flikar, mellan dessa skriftecken (se nedan), det hela omgifvet af en åttauddad bård med inåtvända långsträckta bågar, däromkring en slät bård. Kring ytterkanten en något inåtfallande slät list. Tillhör nei hang, si yeh wen tso niu (»inre stjärna, fyrbladigt knoppsäte»)-klassen. Diameter: 9.8 cm.; kant, tjocklek: 0.3 cm. Anm. Patinan ursprungligen svart med gröna ärgbölder, numera förstörd genom kemisk behandling (se nedan). Fyndort: Okänd. Antagligen från senare delen af Han-dynastien (206 f. Kr.—220 e. Kr.). Tolkning af skriftecknen: Chyang i tsi sun = »Må du allt framgent ha söner och sonsöner.» Vid besök i Hallwylska huset 29 Januari 1926 konstaterade Mr. R. L. Hobson, British Museum, London, och M. Paul Pelliot, Membre de T Institut, Paris, att denna spegel var angripen af s. k. bronspest, och gåfvo anvisning på en af The Metropolitan Museum of Art i New York år 1925 utgifven broschyr: »The restoration of ancient bronzes and other alloys» af Colin G. Fink och Charles H. Eldridge, innehållande beskrifningar af vid museet anställda försök till restaurering af »pestsjuka» bronser. Med anledning häraf lät ^ Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, anskaffa ett exemplar af den nämnda broschyren, som jämte spegeln öfverlämnades till Statens Provningsanstalt för anställande af experiment i restaureringssyfte. Rörande dessa försök har från den nämnda institutionen läm- 1 nats följande meddelande: Intyg Nr 18258. STATENS PROVNINGSANSTALT STOCKHOLM Uppdragsgivare: Grevinna W. von Hallwyl, Stockholm. Föremål: 1 kinesisk bronsspegel, diameter 98 mm. Provet inkom den 15 april 1926. Undersökning.......... Prov nr. 49831. Bronsspegeln var fläckvis starkt anfrätt och på dessa partier förefunnos rikliga mängder med blågröna frätningsprodukter. Ändamålet med undersökningen var att borttaga dessa frätningsprodukter enligt en elektrolytisk metod, angiven i en publikation från The Metropolitan Museum of Art i New York, författad av Colin G. Fink och Charles H. Eldridge och med följande titel: The restoration of ancient bronzes and other alloys. Frätningsprodukter nas bortskaffande från bronsspegeln. Bronsspegeln omlindades flera varv med tunn koppartråd (0.2 mm) och upphängdes som elektrod i en 2 %-ig lösning av natriumhydrat mellan två plåtformiga järnelektroder, dimensioner 10X10 cm, inbördes avstånd c:a 5 cm. En elektrisk ström om 1 amp. sändes under 18 timmar genom lösningen i sådan riktning att bronsspegeln blev katod och de med varandra förbundna järnelektroderna blevo anoder. Härvid reducerades frätningsproduk-terna till metallisk koppar, som delvis i svampig form avsatte sig på spegelns yta, som förlorade glansen och blev svartbrun till färgen. Spegeln tvättades härefter med vatten, varvid det mesta av den svampiga kopparn avlägsnades genom borstning med en mjuk borste. Till sist doppades spegeln omväxlande i varmt vatten och utspädd salpetersyra (1:4) för fullständig bortlösning av den svampiga kopparn från de släta partierna av spegelns yta. Efter förnyad tvättning med vatten torkades spegeln vid c:a 50° C. Efter ovanstående behandling återlämnades bronsspegeln den 26 april 1926. I början av oktober 1926 inlämnades bronsspegeln åter till provningsanstalten för att förses med konstgjord patina enligt metod angiven i ovannämnda publikation. Framställning av konstgjord patina på bronsspegeln. Bronsspegeln upphängdes med tunn bomullstråd i övre delen av en glasburk, rymd c:a 5 lit., på vars botten placerats två små glasbägare med c:a 20 cm3 isättika och c:a 20 cm3 ammoniak, eg. v. 0.96, varefter burken tillslöts under c:a 24 timmar. Härunder bildades fläckvis, företrädesvis på de förut djupast anfrätta partierna av spegelns yta, blått basiskt kopparacetat, men spegeln förblev till större delen oangripen. Spegeln sköljdes efter denna behandling i dest. vatten, torkades vid c:a 50° C och värmdes en kort stund till ioo° C, varvid frätningsprodukterna (patinan) antogo en grön färg. Bronsspegeln återlämnades till uppdragsgivaren den 8 januari 1927. Stockholm den 15 januari 1927. STATENS PROVNINGSANSTALT Evert Norlin. Erik Json Virgin. Chef för Statens Provningsanstalt, t. f. Avdelningschef.