| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- LJUSKRONA (kristall-; Öfre Kinarummet).
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1936
- Text
- Ställning af brons och järn, behängd med slipade bladglas samt gjutna kulor och rosetter af glas. Sexarmad. Bestående af stam, ljusarmar med s. k. dragare samt plymarmar; ljusarmarna i en rad (»omgång»). Stammen i två afdelningar, den nedre med en stor rund järnskifva, förgylld med bladguld, den öfre med två runda mindre skifvor af brons, den öfre minst; skifvorna till fästen för armarna. Nedre af delningen med två stamglas, det nedre stort, päronformigt, nedtill kring detta en rad slipade rosetter, bildade af radiellt ställda s. k. oliver, omväxlande större och mindre, kring en oval midt, upptill tre rader sammanhängande fasetter; det öfre glaset ut-göres af en långsträckt, omvändt päronformig knopp med vertikalt gående fasetter samt öf-verst afslutad med en fasetterad spetsig hjässknopp; det nedre glaset fäst på en från skifvan rakt uppstående kort järnpinne, det öfre fäst vid det nedre medels en från det öfre utgående tapp. Öfre af delningen med en genom stammen gående fyrsidig stång af järn, brännförgylld med bladguld; å stången påträdt tre vertikalt refflade stamglas, ett mellan skifvorna och två ofvanför den öfre, det förstnämnda långsträckt, med insvängd midt, det nedre af de båda sistnämnda tryckt sfäriskt, det öfre som det förstnämnda men något mindre. Alla stamglas ihåliga. Å stångens nedre ända ett kullrigt hufvud, å den öfre en ringformig rundstaf-vig bygel, nedtill med en Armarna med flackstafvigt tvärsnitt, ljusarmama utgående från nedre skifvan och fästa i denna, hvarje medels en fyrsidig tapp, som på skifvans undersida är försedd med en skruf-mutter; hvarje ljusarm i form af två sammanhängande bågar, den inre med ändarna nedåt, den yttre med ändarna utåt, bågarna förenade medels en oval kort klump; hvarje ljusarm med droppskål (brandplåt) och ljuspipa, de förra med uppviken kant och rakt utstående, smalt brätte, den senare nästan cylindrisk, på kälformig kort hals samt med en utstående staf kring midten. Ljusarmarnas ytterändar uppburna af s. k. dragare, hvarannan af dessa bestående af en med ändarna utåt vänd stor båge, hvarannan af två bågar, den nedre S-formad, den öfre C-formad med ändarna utåt; dragarnas öfre ändar fästa vid öfre afdel-ningens nedre skifva medels en från undersidan gående skruf af järn. Öfre skifvan med sex S-formade plymarmar, fästa i skifvan på samma sätt som dragarna. Under nedre skifvan en drifven s. k. bottenskål. Ljusarmarna behängda med tre rombiska bladglas, hvarje med kula och stjärnformig rosett, bladglasen med slipade fasetter; dessutom å yttre bågens öfre ända en fasetterad häng-kläpp med kula och rosett, å armen ofvanför detta en rakt uppstående spets af järn till fäste för spjut, som saknas; dragarna med ett rombiskt bladglas med kula och rosett; plymarmarna med en fasetterad hängkläpp med kula och stjärnformig rosett. Mellan ljusarmar, dragare och plymarmar en s. k. korsbindning af spiralrefflade smala rör, bildande fyrsidiga rutor, dessa sammanhängande medels en kula; vid nedre rutornas sidohörn å dragarna en rosett med midtkula, från öfre rutornas öfre hörn utgående till stången ett enkelt rör och en kula. Under bottenskålen en stor sfärisk bottenkula, fasetterad i rutmönster med sexsidiga rutor. Kronan hängande i en S-formad rundstafvig mässingslänk, utanpå denna en tofs af grönt silke. Kronan monterad för elektriskt ljus; monteringen bestående af ett imitationsljus, d. v. s. en mignonlampa och ett s. k. opalrör, å hvarje ljusarm, dessutom å hvarannan arm vid inre v ändan en större lampa i enkel hållare. Höjd: o.Si m. Anm. Ett bladglas med graverad ornering, två med en slipad stjärna samt två spräckta. Från 1600-talets slut eller 1700-talets början. Öfverförd af Johanna Kempe, f. Wallis, Maj 1884 ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier till hennes hem, Blasieholmstorg 11, Stockholm. Putsad, färgad och bestruken med en lösning af gummilacka i sprit samt ombunden September 1909 af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, och herr August Lundgren, biträde vid vårdandet af Hallwylska samlingarna sedan 4 September 1901 samt sedan 1909 medarbetare vid katalogverket. Woxna bruk förut tillhörigt kommerserådet Jürgen Christoffer Müller, ärfdes efter dennes död af adoptivdottern Jeannette, f. 19 Juli 1795, d. 1 Juni 1851, gift 26 April 1811 med hofmarskalken friherre Gustaf Ridderstolpe, f. 24 Maj 1785, d. 15 April 1845. År 1849 försålde friherrinnan Jeannette Ridderstolpe sin del, en femtedel, till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, som sedermera 1853—1855 inköpte ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom. Från år 1855 ägdes sålunda ena hälften af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och den andra af konsuln Wilhelm Röhss i Göteborg. Allt sedan år 1849 leddes förvaltningen af hela bruket af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe under firma Wilh. H. Kempe, och år 1850 anlades Norrljusne sågverk, som utom sågverksrörelsen mot slutet af 1870-talet omfattade äfven kätting- och järntillverkning samt grufdrift. År 1881 inköpte Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe jämväl konsuln Wilhelm Röhss’ m. fl. hälft, och samma år bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro: firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en början Kr. 6 500 000 i aktier om nom. Kr. 10 000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1 300 000 till Kr. 7 800 000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms’ och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellän ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9 580 000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Gei jer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfället den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare 38 696 aktier Godsägaren R. de Maré.............................................. 14 000 » Fröken Margit von Geijer........................................... 10 100 » Herr Erik von Geijer............................................... 10 100 » Öfveringeniören H. von Eckermann.................................... 9 000 » Förste kammarherren W. von Eckermann................................. 7200 » Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus ............................. 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann 300 » Ryttmästaren W. von Geijer............................................ 100 » Disponenten E. Klintin.................................................. 1 aktie Häradshöfdingen G. Abenius.............................................. 1 » Hofmarskalken H. de Maré............................................... 1 » Kamreren B. Glaumann.................................................... 1 » Tillsammans 95 800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes.
|