| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- MÖBELUPPSATS. (Husans rum.)
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1932
- Text
- Bestående af liggsoffa och sex stolar. Hvitlackerad, med dekor i guld. Soffans sitsdyna, kudde och pölar samt stolsitsarna stoppade med tagel och klädda med bomullskretonn, hvarå i hvitt mot blå botten ett mönster af i rader ställda blomgrupper, hvarje med liggande ovalt midtfält, hvarå två fåglar, den hitre vänd åt vänster, den bortre åt höger, båda med hufvudet vändt bakåt; nedanför fältet två korsade stjälkar, den vänstra med nejlikor, den högra med tulpaner, dessutom två mindre stjälkar med fyra små blommor och blad, i korsningen en bandrosett, från hvilken nedhängande en blom- och bladkrans; öfver fältet en säckpipa, en korg, fylld med rosor och drufklasar, jämte en slända med lin samt en staf; till vänster ett stort träd, i hvilket hängande på en af grenarna en fågelbur med små kvistar med blad; till höger ett mindre träd med stammen omgifven af ett stängsel, dessutom blomkransar, blommor och växter; mellan gruppraderna en i stora böjningar gående blom- och bladranka. Liggsoffa (utdragssoffa): Af furu. Stommen med sex ben, hörnstolpar, gafvelstycken, rygg, resårbotten, sitsdyna, kudde och två pölar. Med randdekor i guld. Ben korta, fyrsidiga samt afsmalnande nedåt, ett i hvarje hörn och två å framsidan, de i hörnen i samma stycke som hörnstolparna, längs ytterhörnen å främre stolparna och främre benen en ingripen staf. Framsidan med utdragsskott, detta jämte kortsidorna med ram och fyllningar, två å framsidan och en å hvardera kortsidan. Gafvelstycken rätvinkliga, bestående af en smal ram samt i denna vertikalt ställda slåar, å hvilkas insida och utsida längs kanterna en smal staf. Rygg något tillbakalutande, med bågformig öfverkant samt med ram och slåar som gaflarna, ramens ändstycken i samma stycke som bakre hörnstolparna, innanför dessa ett bredt ändstycke. Längs ramens inkant å gafvelstyckenas sidosidor en smal guldrand, å ryggramens framsida längs inkanten en dylik. Resårbottnen bestående af en på bredsidan liggande ram, hvari ett nät af dubbla fina ståltrådar, bildande rombiska maskor; nätet fast endast vid ramens ändar; ramen fällbar på två gångjärn vid bakkanten. Sitsdynan afpassad efter resårbottnen, längs framkanten en rynkad kappa afkretonn, fäst upptill vid en pålagd bård af dubbla gråa snodder, lagda i om hvarandra gående bågar, i dessa vid nedre kanten ett genomträdt hvitt band. Kudden aflång, polarna cylindriska med tvära ändar, å den förra i hvarje hörn samt å de senare i hvardera ändan en stor rosett af snodder som å dynans bård, i rosettens midt en öfverklädd stor knapp. Höjd: 0.9 m. Stomme, höjd: 0.35 m.; längd: 1.985 m.; djup: 0.74 m. Kudde, längd: 0.68 m.; bredd: 0.45 m. Pölar, längd: 0.61 m.; diameter: 0.2 m. Svenskt arbete, Stockholm, från 1909. Förfärdigad efter beställning af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 25 September 1909 hos Föreningens för Svensk Hemslöjd permanenta utställning, Biblioteksgatan 12, Stockholm, se räkning 29 September 1909. Betald 5 Oktober 1909. Pris: Kr. 130, se räkning. Klädd i huset n:r 4 vid Hamngatan Oktober 1909 af kammarjungfrun Hulda Jonsson, hvilken varit i tjänst i Hallwylska huset sedan 29 Oktober 1886. Kretonnen inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, år 1895 hos Handelsfirman K. M. Lundberg (innehafvare K. L. Lundberg), Bosättnings-magasin, Storkyrkobrinken 7, Stockholm. Stolar, sengustavianska: Af björk. Med fyra ben, mellanstycken, sarg, rygg och lös sits. Dels svarfvade, dels snidade samt med förgyllda sniderier. Ben fyrsidiga, afsmalnande nedåt, å de främres utsidor två längdgående kälar i guld, nedanför dessa en kort dylik; nedtill mellan benen å hvardera sidosidan ett svarfvadt mellanstycke, i hvars midt en utspard fyrsidig del mellan två flacka stafvar i guld, vid bakre ändan en dylik staf; mellan mellanstyckena ett svarfvadt tvärstycke, å detta något från hvardera ändan en flackstaf i guld. Sarg med raka kanter, framsidan och sidosidorna svagt svängda, baksidan rak; å de tre förstnämnda sidorna en svagt insänkt rundflikig bård i guld med tvärgående, svagt konkava flikar, längs öfre kanten en smal kälning; å baksidan längs båda kanterna en ingripen staf. Rygg svagt tillbakalutande, med sidostyckena i samma stycke som bakre benen, fyrsidiga och afsmalnande uppåt från fram- och baksidan; mellan sidostyckena upptill och något ofvanför sitsen ett tvärstycke, hvilka stycken tillsammans med sidostyckena bilda en fyrsidig ram, å dennas framsida en flikig bård i guld som den å sargen; dessutom i midten å öfre tvärstycket en rund rosett med öfre hälften uppskjutande öfver kanten samt med horisontalt reffladt midtfalt i guld, omgifvet af en stafformig ram. I ramen mellan tvärstyckena tre profilerade svarfvade pinnar. Å sidostyckena nedanför ramen två längdgående kälar i guld. Å stolens baksida längs kanterna å benen, sidostyckena och nedre tvärstycket en ingripen staf. Sitsen bestående af en lös ram med stoppningen liggande på en tät flätning af breda sadelgjordar. Höjd: 0.935 m. Sits, höjd: 0.47 m.; bredd: 0.46 m.; djup: 0.4 m. Rygg, bredd: 0.36 m. Svenskt arbete från 1790-talets slut. Öfverförda af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 31 December 1891 ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier till Walther och Wilhelmina von Hallwyls, f. Kempe, villa vid Ljusne såg- och järnverk, Söderala socken, Hälsingland, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Öfverförda af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 5 Juni 1909 från villan vid Ljusne till huset n:r 4 vid Hamngatan, Stockholm, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Woxna bruk, förut tillhörigt kommerse-rådet JÜRGEN Christoffer Müller, ärfdes efter dennes död af adoptivdottern Jeannette, f. 19 Juli 1795, d. 1 Juni 1851, gift 26 April 1811 med hofmarskalken friherre Gustaf Ridderstolpe, f. 24 Maj 1785, d. 15 April 1845. År 1849 försålde friherrinnan Jeannette Ridderstolpe sin del, en femtedel, till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, som sedermera 1853 — 1855 inköpte ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom. Från år 1855 ägdes sålunda ena hälften af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och den andra af konsuln Wilhelm Röhss i Göteborg. Allt sedan år 1849 leddes förvaltningen af hela bruket af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe under firma Wilh. H. Kempe, och år 1850 anlades Norrljusne sågverk, som utom sågverksrörelsen mot slutet af 1870-talet omfattade äfven kätting- och järntillverkning samt grufdrift. År 1881 inköpte Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe jämväl konsuln Wilhelm Röhss* m. fl. hälft, och samma år bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro: firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en början Kr. 6500000 i aktier om nom. Kr. 10000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1300000 till Kr. 7800000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms* och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9580000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wacht-meister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Geijer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann, dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl äf 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfället den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen; Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare .......................................................... 38696 aktier Godsägaren R. de Maré...,.......................................... 14000 » Fröken Margit von Geijer.................................. ioioo aktier Herr Erik von Geijer ..................................... ioioo » Öfveringeniören H. von Eckermann.......................... 9000 » Förste kammarherren von Eckermann......................... 7200 » Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus................... 6300 » Grefvinnan CAROLA WACHTMEISTER AF JOHANNISHUS, f. VON ECKERMANN...........................................-.......... 3OO > Ryttmästaren W. VON Geijer................................ 100 » Disponenten E. Klintin ................................... 1 aktie Häradshöfdingen G. Abenius ............................... 1 » Hofmarskalken H. DE Maré.................................. 1 » Kamreren B. Glaumann....................................... 1 » Tillsammans 95800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissiönsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes. Omstoppade samt omklädda med det gamla tyget i huset n:r 4 vid Hamngatan 20 Oktober 1919—28 Februari 1920 af tapetseraren J. A. Flodqvist, anställd hos Aktiebolaget Sparreholms Snickerifabrik, Hyltinge socken, Södermanland, se räkning 1 Mars 1920. Betaldt 6 Mars 1920, se Hufvudbok (hushållskonto) samt kvitto från Aktiebolaget Sparreholms Snickerifabrik 9 Mars 1920. Pris: Kr. 2242 (tillsammans med reparationer å en del andra möbler), se räkning.
|