| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- AXEL NAY (1822—1883), Sverige.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1930
- Text
- Utsikt öfver Ljusne sågverk i Hälsingland, från norr, år 1881. I taflans mellanplan ett ljusblått vatten (Ljusnan). Landet hitom älfven kalladt Norr-sidan, det bortom liggande Sörsidan. I förgrunden det s. k. Vårdberget, blågrått, något sluttande från vänster till höger, - å krönet längst till vänster två otydliga män, längst fram enstaka tallar, gröna buskar, ett löfträd (björk) och en förtorkad kullblåst tall jämte mindre träd; längre åt höger mellan klipporna en grå väg, hvarå en svartklädd herre och en blåklädd dam gående framåt, framför dem en mörk hund; till höger om vägen ett gråbrunt enkelt stolp-räcke samt längst till höger några tallar och granar, därnedanför en träddunge, bortom denna å grön mark det s. k. Mosebacke med tre efter hvarandra liggande tvåvåningshus, hvarje med frontespis och två skorstenar; till vänster om husen en väg ledande bortåt (till Getheden och Söderala socken), vid dess högra sida en rad lummiga träd. Nedanför berget något längre bort en grön gräsplan (den s. k. Nytäkten), till vänster om denna en bred ljusgrå väg (den s. k. Nygatan) med gult staket å ömse sidor, invid dessa på jämna afstånd från hvarandra trädliknande krukväxter; å vägen två otydliga figurer. Till vänster om vägen en grön plantering med kors och tvärs gående grågula sandgångar; vid främre ändan närmast berget ett blekgult tvåvåningshus (klamparbyggna-den och arbetarbostäder) med frontespis och två skorstenar, vid hitre sidan en mot takfoten upprest stege, framför huset en tvärväg. Midt på planen ett litet ekonomihus samt vid bortre ändan ett långt lågt envåningshus (tvättstuga) med frontespis och vid högra ändan en rykande skorsten, vid vänstra gafveln en liten förstugubyggnad, framför denna å en plan en kvinna och en liten gosse. Därbortom ett ljusgrått tvåvåningshus (den s. k. Kristofferssons, f. d. Norénska byggnaden) med tre vindskupor och fyra skorstenar, i nedre våningen två nedfällda markiser; framför huset en grön plan med sandgångar och gröna buskar. Till höger vid Nytäktens bortre sida en lummig träddunge, hvari några byggnader, de längst till höger Tullförvaltarbostället samt längre bort Doktorsbostället, lågt envåningshus med frontespis. Bakom träddungen låga hus (bostäder för masugnsarbetarna), till vänster om dessa ett stort ljusgrått tvåvåningshus (Hotellet) med gafvelfrontespiser och fyra skorstenar. Till vänster därom en tresidig plan, med hvilken tre vägar sammanlöpa; å planen flere otydliga figurer. Längre bort en något mörkare, större plan, hvarå två otydliga figurer samt en brun häst, dragande en kärra. Därbortom Valsverket med två i bredd liggande byggnader, hvardera med rykande hög skorsten; därframför en mörkgrå malmhög och en gråhvit kalkhög, s. k. limsten. Till höger om Valsverket Masugnen, en tornliknande fyrsidig byggnad, framför denna Brännugnen, en låg byggnad med hög skorsten i tre afdelningar samt en hög järnställning (malmbanan), sluttande mot den förut omnämnda malmhögen.' Till vänster därom Brädgården med rader af gulgråa stabbar samt tre ljusgråa lador eller bodar. Framför Valsverket en till kajen ledande lång bro eller bana, vid hvars bortre ända flere små bodar och ett magasin i två våningar; till vänster om banan Timmerbassängen, till större delen fylld med timmer. Till höger om Valsverket och Masugnen Kolhuset, en låg byggnad, vid hvars främre gafvel en lång körbro, längre åt höger Sågen med två i bredd liggande stora byggnader samt längre bort invid stranden Kettingsmedjan, ett långt envåningshus med i två våningar uppskjutande midtparti. Mera till höger Disponentbostaden jämte flere andra hus med frontespis samt omgifna af gröna träd och buskar. Därframför Mekaniska verkstaden, en lång tvåvåningskomplex, vid hvars bortre ända en rykande hög skorsten, samt därframför det s. k. Pannhuset, lågt, med rykande skorsten, framför detta en plan, hvarå några otydliga figurer; till vänster därom flere låga hus samt till höger mellan Pannhuset och Doktorsbostaden ett tvåvåningshus med två vindskupor och två skorstenar. Vid hitre gafveln af Mekaniska verkstaden ett hus som det sistnämnda, framför detta ett ljusgrönt magasin i två våningar. Därframför en grön gräsplan, skild från Nytäkten genom en liten bäck med vatten i blått. Till höger om planen invid en väg de s. k. Turbinbyggnaderna, tre i rad liggande tvåvåningshus, hvarje med en vindskupa och två skorstenar; å vägen flere otydliga figurer samt en brun häst, dragande en vagn. Vid bortre ändan af vägen två liknande, i vinkel mot de förra stående hus, hvartdera med tre vindskupor, bortom dessa taken synliga af fyra stora byggnader (troligen Tjärfabriken), framför och mellan dessa enstaka gröna träd. Till höger därom något längre bort »Kolningen», ett stort grått fält, framtill med den dit från Sågen ledande ribb-banan i brunrödt; till höger några låga hus och en väg, till vänster en rykande mila, mera till vänster tio i rad och i bredd liggande gråa låga hus, Kolugnarna, bortom dessa fyra röda stugor, längre bort två hvita. Ytterligare till vänster en låg tät skogspark, sträckande sig till älfstranden, i parken Stora och Lilla Villan, båda hvita, med frontespiser och gråa tak, för öfrigt otydliga. Invid älfstranden det s. k. Dammhuset, en rödgrå laduliknande byggnad. Längst bort en öfver älfven ledande röd bro. Å Sörsidan vid stranden flere gråbruna byggnader: Gamla masugnen (från 1600-talet), Brännugnen, Kolhuset, Valsverket, Smält- och stångjärnssmedjan samt den s. k. Nya , masugnen. » Längre åt vänster utmed stranden flere större och mindre byggnader. Alla byggnader till synes under gråa sadeltak samt i mörkare och ljusare grått, grågult och grönt. Midt i älfven två holmar, den större den s. k. Lastholmen, till hvilken från Sörsidan leder en lång rödbrun rallbana; längre ut i älfmynningen segelfartyg samt ång-och roddbåtar. I bakgrunden längs hela taflan grön skog och gråblåa höjder. Himlen ljusblå, till största delen täckt af hvita moln. Ljuset från vänster. Ej signerad. På papper. Höjd: 0.56 m.; bredd: 1.063 m. Åren 1853 — 1855 inköpte bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, hvilken sedan 1849 ägde en femtedel i Woxna bruk i Hälsingland, ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom. År 1881, sedan Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe från konsuln Wilhelm RÖHSS i Göteborg m. fl. inköpt deras hälft af hela bruksegendomen, bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en början Kr. 6500000 i aktier om nom. Kr. 10000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1300000 till Kr. 7800000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms* och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9580000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wacht-meister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken MARGIT VON Geijer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann, dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfallet den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare...................................................... 38696 aktier Godsägaren R. DE Maré......................................... 14000 '» Fröken Margit von Geijer ..................................... 10100 » Herr Erik von Geijer........................................... 10100 » Öfveringeniören H. von Eckermann............................... 9000 » Förste kammarherren W. von Eckermann........................... 7200 » Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus....................... 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann ........................................................... 300 » Ryttmästaren W. von Geijer...................................... 100 » Disponenten E. Klintin.......................................... 1 » Häradshöfdingen G. Abenius ....................................... 1 » Hofmarskalken H. de Maré.......................................... 1 » Kamreren B. Glaumann ............................................. 1 » Tillsammans 95800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes. Om Ljusneverken se äfven »Nordisk Familjebok», Sextonde bandet, Stockholm 1912. Fredrik Wilhelm Alexander Nay, f. 1822 i Magdeburg, Tyskland, d. 1883 i Stockholm, i hvilken stad han många år varit bosatt, gravör; bland utförda arbeten: planscherna till »Sverige, framställdt i taflor», »Upplands herregårdar», »Panorama öfver Stockholm» samt en mängd teckningar i trä i »Ny Illustrerad Tidning» i Stockholm samt »Illustreret Tidende» i Köpenhamn. Enligt Aug. Hafström: »De bildande konsternas utöfvare i Sverige 1600—1884», Stockholm 1884. Målningen i passe-partout af tjock ljusgrå papp med i brons förgylld, fasad dagerkant samt fäst vid denna å baksidan genom ett öfver det hela klistradt blått papper. Höjd: 0.9 m.; bredd: 1.375 m. Ram (original): Af trä, krederad samt i svart, med dager- och bakkanter i blankt; vid ytterkanten en staf med pressad ornering i pastellage, förgylld med metall i matt; vid inkanten en staf med silfver i blankt, fernissad i guld. Profil som figuren (orig. 8/i): Glas. Höjd: 1.05 m.; bredd: 1.52 m. Utförd efter beställning af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe September 1881 af artisten Axel Nay. Betald 9 och 28 September samt 26 Oktober 1881, se Rescontra (hushållskonto) och brefi Pris: Kr. 400, se Rescontra (hushållskonto).
|