| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- VÄGGSPEGEL, sengustaviansk, med ljusarm. (Badrummet.)
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1932
- Text
- Ram af trä, ljusarm af mässing. Stående rektangulär, med öfver- och understycke. Ramen snidad samt förgylld i matt och blankt, profil som figuren (orig. 8/i): Fig. 1. Kring inkanten inom en slät list en pärlstaf, kring utkanten inom en dylik list en bandstaf. De släta listerna samt bandstafven i blankt. Öfverstycket liggande rektangulärt, i midten en rund utstående skifva af pastellage, hvarå i hvit relief mot ljust blågrön botten en naken yngling, vänd något åt vänster, med hufvudet något åt höger, högra armen uppåtböjd, i handen en otydlig blomma, vänstra armen längs sidan, med handen hål- /Tn lande nedre ändan af en snedt öfver kroppen hängande mantel. Till höger om ynglingen ett på marken stående antikt bukigt kärl med insvängd hög fot, lång smal hals och två uppåt inböjda handtag; skifvan omsluten af en smal ram, kring hvars inkant en pärlstaf. Å båda sidor om skifvan ett genombrutet snirkelformigt bladornament, utanför detta en platta med tre kälar (s. k. triglyf), med slät bas och profileradt kapitäl; längs öfre kanten en profilerad utstående list, å denna vid öfre kanten en äggstaf, vid den J" l nedre en pärlstaf. Ofvanpå listen en genombruten tvärveckad stor é> J P bandrosett, i dennas midt en rakt uppstående flik med rundad intagen öfverända, insvängda sidokanter och tvär nederända samt afsmalnande nedåt från kanterna, framsidan något insänkt, med tvärgående kälar, kring kanten en utstående slät list. Den runda ramens utsida, kälarna, basen och kapitälet å pilasterstyckena, den profilerade listens öfverkant, äggen å äggstafven samt delvis bandrosetten i blankt. Understycket likaledes liggande rektangulärt, å detta i midten en liggande rektangulär platta med fem vertikalt gående kälar samt i midten en stående fyrsidig mässings-hylsa (för ljusarmen), fäst på en rund plåtskifva, som fasthålles medels två skrufvar med kullriga hufvuden; på båda sidor därom ett genombrutet, liggande S-formadt bladornament, utanför detta en platta med tre kälar (s. k. triglyf); längs nedre kanten en utstående bladlist, öfver denna en pärlstaf. Kälarna å plattorna samt listens nedre kant i blankt. Ljusarmen tvågrenad, med S-formade rundstafviga förgreningar, hvardera med något utsvälld ytterända, inre ändarna förenade vid en något kilformig fyrsidig tapp, afpassad för mässingshylsan; hvardera förgreningen med svagt konisk lj q spipa på kälformig hög hals, upptill kring pipan en utstående kant, nedtill en smal rand; mellan arm och pipa en skålig bricka med rakt utstående ytterkant. Glas (original) med fasslipad kant. Rygg af furu nied stående trä, å midten en tvärgående list med fasade kanter och afspetsade ändar, något utskjutande på ramen. Höjd: 1.095 m.; bredd: 0.555 m. Glas (dagermått), höjd: 0.5 m.; bredd: 0.385 m. Svenskt arbete från omkring 1800. Hängde till år 1928 i Portvaktsrummet. Öfverförd af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 31 December 1891 ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier till Walther och Wilhelmina von Hallwyls, f. Kempe, villa vid Ljusne såg- och järnverk, Söderala socken, Hälsingland, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Öfverförd af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 5 Juni 1909 från villan vid Ljusne till huset n:r 4 vid Hamngatan, Stockholm, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Woxna bruk förut tillhörigt kommerse-rådet Jürgen Christoffer Müller, ärfdes efter dennes död af adoptivdottern Jeannette, f. 19 Juli 1795, d. 1 Juni 1851, gift 26 April 1811 med hofmarskalken friherre Gustaf Ridderstolpe, f. 24 Maj 1785, d. 15 April 1845. År 1849 försålde friherrinnan Jeannette Ridderstolpe sin del, en femtedel, till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, som sedermera 1853—1855 inköpte ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom. Från år 1855 ägdes sålunda ena hälften af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och den andra af konsuln Wilhelm Röhss i Göteborg. Allt sedan år 1849 leddes förvaltningen af hela bruket af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe under firma Wilh. H. Kempe, och år 1850 anlades Norrljusne sågverk, som utom sågverksrörelsen mot slutet af 1870-talet omfattade äfven kätting- och järntillverkning samt grufdrift. År 1881 inköpte Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe jämväl konsuln Wilhelm Röhss* m. fl. hälft, och samma år bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro: firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en början Kr. 6500000 i aktier om nom. Kr. 10000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1300000 till Kr. 7800000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms* och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9580000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Geijer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann, dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid forsäljningstillfallet den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare.................................................. 38696 aktier Godsägaren R. de Maré..................................... 14000 » Fröken Margit von Geijer ................................. 10100 * Herr Erik von Geijer .....................................10100 » Öfveringeniören H. von Eckermann .......................... 9000 » Förste kammarherren W. von Eckermann ...................... 7200 > Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus .................... 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann ....................................................... 300 » Ryttmästaren W. von Geijer.................................. 100 » Disponenten E. Klintin ....................................... 1 aktie Häradshöfdingen G. Abenius................................... 1 » Hofmarskalken H. de Maré ..................................... 1 » Kamreren B. Glaumann.......................................... 1 » Tillsammans 95800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes.
|