Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Väggspegel, 2 st. Louis XVI

VÄGGSPEGLAR, Louis XVI, 2 st. Stående, rektangulära med ram, över- och understycke i snidat och förgyllt trä. Fanns bland inventarierna på säteriet Ericslund. Dess tidigare ägare är: 1. Carl XIV Johan 2. Pehr Eric Sköldebrand 3. Knut Eric Sköldebrand 4. Albert Kantzow 5. Pehr Gustaf Hjelm 6. Johan Albert Kantzow 7. Wilhelm Heinrich Kempe

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Väggspegel
Kategori
  • Speglar
  • 06. VI Möbler, ur m. m.
Storlek
  • Höjd 22.3 cm
  • Bredd 95 cm
Datering
1750 – 1800

1700-talets andra hälft

Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Föremålsnummer
VI:I:K.a.01._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
VÄGGSPEGLAR, Louis XVI, två stycken. (Gästrum III och IV.)
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1932
Text
Ram af trä. Stående rektangulära, med öfver- och understycke. Ramen snidad samt förgylld i matt och blankt med guld i två färger, profil som figuren (orig. 4/i): Fig. i. Å ramen i låg relief mot botten i kordongmönster: å hvardera långsidan fem urnor, de tre mellersta med lock, från hvardera af den öfre och nedre samt midtersta utgående uppåt ett stort bladornament; mellan urnorna två åtvända, öfver hvarandra ställda bågar, bildande aflånga falt, samt ofvanför hvarje urna en dylik båge, i fälten en fyrflikad bladrosett; å hvardera kortsidan fem fält med en blad-rosett som de sistnämnda, fälten sammanbundna genom en rund ring. Urnor, bågar och ramens ytterkant i blankt. Öfverstycket delvis genombrutet. I midten en stor urna mellan ^ två stora C-bågar med ändarna inåtvända; urnan på profilerad hög fot samt med utsvälld mynning i form af ett stafknippe med snedgående tvärband, å lifvet ett mönster af uppåtvända bladornament mot botten som å ramen; i urnan ett stort blom- och bladknippe, de flesta af bladen i grönt guld. Hvardera bågen med bladornerade ändar, upptill å utsidan en blomma, blad i grönt och två ollonliknande frukter; från bågens utsida utgående ett nedsvängdt ornament, med inrullad ytterända samt stödt mot ramen. Från urnan ) utgående åt hvardera sidan en grof lagergirland i grönt med bär i I gult samt hängande i en båge framför C-bågen och rakt ned ett stycke på ramens ytterkant, nedre ändan spetsigt afslutad. Understycket delvis genombrutet, i midten ett stort musselornament, från hvilket utgående åt hvardera sidan ett långt S-formadt bladornament, därframför en i två bågar hängande lagergirland i grönt med bär i gult samt med ytterändarna förenade med de S-formade ornamentens ytterändar. Ramens nedre kortsida och understycket snidade i ett stycke. Urnans bladornament, de utstående profilerna å foten, tvärbanden å stafknippet, C-bågarnas kanter å öfverstycket samt understycket delvis i blankt. Glas (original) i två delar. Rygg af furu med liggande trä, utanpå ramen. Höjd: 2.23 m.; bredd: 0.95 m. Glas (dagermått), höjd: 1.44 m.; bredd: 0.68 m. Från 1700-talets senare hälft. Funnos bland inventarierna å säteriet Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland, då detta inköptes af bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och dennes maka, Johanna, f. Wallis, åt deras dotter och svärson, Wilhelmina och Walther von Hallwyl, 14 Mars 1866. Säteriet Ericslund ägdes enligt jordeböckerna först af kommerserådet Eric Brander, adlad Sköldebrand, som enligt köpebref af 3 Mars 1795 försålde säteriet till sina söner generalkonsuln Mathias Archimboldus Sköldebrand och expeditions-secreteraren, sedermera landshöfdingen och presidenten Pehr Eric Sköldebrand. Därefter har säteriet ägts af: 1. Konung Carl XIV Johan, uppbud första gången 19 Februari 1819. 2. Presidenten friherre Pehr Eric Sköldebrand, uppbud 8 November 1826. 3. Friherre Knut Eric Sköldebrand, uppbud 22 Oktober 1838. 4. Friherre Albert Kantzow, uppbud 15 Oktober 1839. 5. Coöimendeuren Pehr Gustaf Hjelm, uppbud 13 Maj 1851. 6. Friherre Johan Albert Kantzow, uppbud 30 Januari 1856. 7. Bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe, uppbud 3 Maj 1866. 8. Enligt gåfvobref af 10 Januari 1870 — lagfart 1 Maj 1871 — öfvergick säteriet i enskild ägo till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempes dotter, Anna Fridrica Wilhelmina (Mina), gift med grefve Walther von Hallwyl. 9. Enligt gåfvobref af 15 November 1921 öfverlämnade Wilhelmina von Hallwyl} f. Kempe, säteriet med underlydande till sin dotterdotter Margit Johanna Palje-mona Cecilia von Geijer såsom hennes och hennes bröstarfvingars eller närmaste efterkommandes enskilda egendom. Till säteriet ursprungligen hörande Dalbyö blef enligt Kongl. Kommerskollegii utslag af 7 November 1815 skildt från säteriet och upptogs därefter såsom en särskild frälselägenhet. Till säteriet jämväl ursprungligen hörande lägenheten Hammarbystugan försåldes af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, enligt köpekontrakt af 19 November 1918 till Aktiebolaget Skogsegendomar.