Föremål

Porträtt

Sannolikt målad efter en gravyr av Fredrik Akrel (1748 - 1804). -*- Probably painted after an engraving by Fredrik Akrel (1748 - 1804). Okänd konstnär.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
  • Porträttmåleri
  • Porträtt
Kategori
  • Porträtt
  • 32. XXXII Tavlor
Material
Duk
Storlek
  • Bredd 24 cm
  • Höjd 34 cm
Teknik
Oljemålning
Datering
1750 – 1800

1700-talets andra hälft

Tillverkningsplats
Tillverkare
Akrel, Fredrik (Konstnär)
Tidigare ägare
Avbildad
Föremålsnummer
XXXII:B.07._HWY
Litteratur
  • Hallwylska målerisamlingen : The Hallwyl Collection of Paintings. [Anm. kat. red. Eva Helena Cassel Phil...]; [fotografier: Göran Smidt & Samuel Uhrdin]] Ref.ex. 2:2 plac. i “guideskåpet” : [ex. 1:2 IE], 1997
  • Hallwylska målerisamlingen : The Hallwyl Collection of Paintings. [Anm. kat. red. Eva Helena Cassel Phil...]; [fotografier: Göran Smidt & Samuel Uhrdin]] Ref.ex. 2:2 plac. i “guideskåpet” : [ex. 1:2 IE], 1997
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
OKÄND MÄSTARE (1700-talets slut), Sverige.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1930
Text
Samuel Troilius. Midjebild, vänd halft åt höger, hufvudet i halfprofil åt vänster. Blåa ögon, blicken åt åskådaren, mörka ögonbryn; pudrad peruk, nedfallande å axlarna. Svart prästrock, knäppt upptill, nedtill med tre oknäppta knappar; väst i samma färg, å denna i rocköppningen Serafimerorden; prästkrage med långa flikar; svart prästkappa. Porträttet mot blågrön bakgrund i ramimiterande gråbrun oval omfattning med stafliknande rund dagerkant, kring ytterkanten en ljus rand. Nedtill å omfattningen en utrullad hvit skriftrulle, hvarå textadt i svart (orig. z/1): Fig. i. Hörnsvicklarna utanför omfattningen i mörkbrunt. Ljuset från vänster. Fig. i. Ej signerad. Å baksidan upptill måladt med svart färg På duk, spänd på spännram af furu. Höjd: 0.34 m.; bredd: 0.24 m. Sannolikt efter kopparstick af Fredrik Akrel (1748—1804). Samuel Troilius, f. 22 Maj 1706 i Stora Skedvi i Dalarna, d. 16 Januari 1764 i Uppsala; student i Uppsala 1724, kallades 1736 till huspredikant hos riksrådet grefve T. Bielke, prästvigdes strax därefter, 1741 kyrkoherde i Riddarholmen och Bromma, 1745 kyrkoherde i Clara och S:t Olofs församlingar, 1748 predikant vid de kungl. ordnarna; biskop i Västerås 1751, teol. doktor 1752, ärkebiskop och prokansler i Uppsala 8 November 1757; begrafven i Västerås domkyrka, där en prydlig minnesvård är uppsatt öfver honom. Enligt »Nordisk Familjebok», Tjugunionde bandet, Stockholm 1919. Ram (original): Af trä, med sirade hörnorneringar samt förgylld i matt i och blankt. Profil som figuren (orig. 8/i): Glas. Höjd: 0.415 m.; bredd: 0.31 m. Fanns bland inventarierna å säteriet Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland, då detta inköptes af bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och dennes maka, Johanna, f. Wallis, åt deras dotter och svärson, Wilhelmina och Walther von Hallwyl, 14 Mars 1866. Säteriet Ericslund ägdes enligt jordeböckerna först af kommerserådet Eric Brander, adlad Sköldebrand, som enligt köpebref af 3 Mars 1795 försålde säteriet till sina söner generalkonsuln Mathias Archimboldus Sköldebrand och expeditions-secreteraren, sedermera landshöfdingen och presidenten Pehr Eric Sköldebrand Därefter har säteriet ägts af: 1. Konung Carl XIV Johan, uppbud första gången 19 Februari 1819. 2. Presidenten friherre Pehr Eric Sköldebrand, uppbud 8 November 1826. 3. Friherre Knut Eric Sköldebrand, uppbud 22 Oktober 1838. 4. Friherre Albert Kantzow, uppbud 15 Oktober 1839. 5. Commendeuren Pehr Gustaf Hjelm, uppbud 13 Maj 1851. 6. Friherre Johan Albert Kantzow, uppbud 30 Januari 1856. 7. Bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe, uppbud 3 Maj 1866. 8. Enligt gåfvobref af 10 Januari 1870 — lagfart 1 Maj 1871 — öfvergick säteriet i enskild ägo till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempes dotter, Anna Fridrica Wilhelmina (Mina), gift med grefve Walther von HaLlwyl. 9. Enligt gåfvobref af 15 November 1921 öfverlämnade Wilhelmina von Hallwylj f. Kempe, säteriet med underlydande till sin dotterdotter Margit Johanna Palje-mona Cecilia von Geijer såsom hennes och hennes bröstarfvingars eller närmaste efterkommandes enskilda egendom. Till säteriet ursprungligen hörande Dalbyö blef enligt Ifungl. Kommerskollegii utslag af 7 November^ 1815 skildt från säteriet och upptogs därefter såsom en särskild frälselägenhet. Till säteriet jämväl ursprungligen hörande lägenheten Hammarbystugan försåldes af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, enligt köpekontrakt af 19 November 1918 till Aktiebolaget Skogsegendomar. Enligt en gängse tradition skulle taflan, under den tid Carl XIV Johan ägde och som jaktställe använde Ericslund, ha dit öfverförts från tafvelsamlingen på Gripsholm.