| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- MARIA RÖHL (1801—1875), Sverige.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1930
- Text
- Saul och David. (Första Samuelsbok, kapitel 18, vers io.) Efter litografi af okänd mästare. I midten å en afsats (estrad) konung Saul sittande i en låg soffa med ornerad svängd gafvel samt vänd halft åt höger, vänstra armbågen stödd på gafveln, handen mot hakan, högra armen bakåtböjd, handen gripande efter ett å sitsen liggande kastspjut, vänstra foten på en rödklädd gul pall; brun hudfärg, gulskiftande mörkbrunt hår, kammadt åt sidorna samt i nacken upplagdt i en stor pungliknande knut, mustascher och kort helskägg i samma färg; bred gul hufvudbindel med en hängande lång flik bakom högra örat, framtill längs nedre kanten en rad hängande små kulor; i högra örat ett stort guldörhänge, kring halsen ett femradigt halsband af stora hvita pärlor; hvit klädnad, sammanhållen kring lifvet af en bred gördel i guld, öfver vänstra knäet och armen en röd mantel, vid sidan af denna två gyllene tofsar, hängande i långa snören; å hvardera armen två grofva rundstafviga guldringar; å den synliga foten en sandal, å vristen en stor rosett samt kring benet ett i två hvarf lindadt snedrandigt band. Till höger invid soffgafveln en stående ung kvinna (konungens äldsta dotter, Merab), vänd något åt höger, högra armen kring konungens hals, den vänstra vid sidan, i handen en solfjäder (vippa) af strutsfjädrar i olika färger; gulbrun hudfärg, svart hår med midt-bena och nedkammadt åt sidorna, öfver hjässan ett hvitt dok, nedfallande på ryggen, i högra örat ett stort guldörhänge, kring halsen ett bredt kedjeliknande band, framtill med ett rombiskt smycke, under detta ett i kilform nedlöpande pärlband ; vid, ljust gråbrun klädnad, därnedanför en gul skospets, kring midjan en blekröd gördel i nätverk med stora tofsar samt nedtill vid vänstra sidan en rödbrun mantelflik. På soffan till vänster om konungen en stor hvit dyna med hörntofsar i guld, ofvanpå denna ett andra kastspjut, därbakom en oval sköld under hjälmprydnad, hvarå en fågel, till höger om skölden ett svärd. Till vänster nedanför afsatsen en ung kvinna (konungens yngsta dotter, Mikal), sittande på en låg stol samt vänd åt höger, högra handen i knäet, hållande en gul-fläckig blomma jämte en knopp (lotus), vänstra benet framåt, det högra tillbakaböjdt; mörkbrunt hår, liggande i jämna skruflockar, hvarje nedtill med en hvit blomma; röd och gul hufvudbindel, baktill med en stor knut samt längs nedre kanten en rad gula kläppar; i högra örat en stor guldring; fotsid hvit klädnad, nedfallen ett stycke på högra armen samt sammanhållen kring lifvet af ett blekrödt nätverk, öfver vänstra axeln ett band i samma färg, med stor tofs; sandaler med bruna sulor och ett rundt hälen öfver vristen gående öfverstycke i ljusblått och hvitt. Stolen täckt med en panterhud, endast bakre hitre benet synligt, i form af ett lejonben med tass. Till höger David, stående vänd halft åt vänster med högra foten på afsatsen samt spelande harpa; bakåtkammadt halflångt mörkbrunt hår; i vänstra örat ett stort guld-örhänge; gulglänsande hvit klädnad med blekgult midjesvep, hvarå snedt öfver gående ränder i grönt och ljusrödt, baktill hopviradt i en lång knut; sandaler snörda med breda blekröda band; gult bröstsmycke med flere kläppar, å vänstra handleden ett bredt guldarmband; bakom honom en blå mantel med stora tofsar. Harpan gul, kroppen gående i båge, starkt afsmalnande uppåt, öfre ändan afslutad i en kvinnobyst, foten i form af ett delfinhufvud med öppet gap, å kroppen tvärgående band, fälten mellan dessa längd- och snedrefflade,' nedre delen i rutmönster med rosettformiga ljudhål, nedanför dessa ett bladornament, upptill å öfversidan en rad snedt ställda strängskrufvar. Längst till höger en gråbrun stol, å denna en gråbrun mantel. I bakgrunden till vänster ett brunt draperi framför en fyrsidig pelare; till höger en grå låg vägg med en fyrsidig pelare till vänster, därofvanför ett mörkt grågrönt draperi; i midten en grå bred trappa, ledande upp till en grå pelargång, till höger om trappan å en afsats en gul skål, hvari en flammande eld. Ljuset från vänster. I nedre högra hörnet signerad: På papper. Höjd: 0.63 m.; bredd: 0.87 m. Maria Christina Röhl, f. 26 Juli 1801 på Skönstavik i Brännkyrka, Stockholms län, d. 30 Juni 1875 i Stockholm; lärjunge från 18.23 kopparstickaren Chr. Forssell, hvars dotter Marla Augusta i Augusti 1841 blef gift med Wilhelmina von Hall-wyls, f. Kempe, morbror bruksägaren Albrecht Wallis; 1843 ledamot af Konstakademien, studerade 1849 i Paris, 1851—1852 i London och Liverpool, 1853 *856 åter i Paris, där hon arbetade på L. CoiGNETS ateljé och kopierade i Louvre-galleriet; efter hemkomsten utöfvade hon mestadels sin konst för nöjes skull; kungl. hofmålare, porträttör i svartkrita och pastell. Enligt »Svenskt Porträttgalleri» XX, Hasse W. Tullbergs Förlag, Stockholm 1901, »Nordisk Familjebok», Tjugufjärde bandet, Stockholm 1916, samt »Ur Maria Röhls portfölj» I och II, utgifna af Albin Roosval, med text af Carl Forsstrand, Stockholm 1916—1919. Jmfr. C.a.2. Se äfven Gr. XXXI. Ram (original): Af trä, med pastellageorneringar samt förgylld i matt och blankt. Profil som figuren (orig. 8/i): Glas. Rygg (original) af furu, med vertikal midtslå. Glas och rygg l sammanhållna af öfver kanterna klistrade hvita pappersremsor. Å ryggens baksida två papperslappar, å den till vänster med bläck skrifvet (orig.2/!): å den till höger (orig. 3A): Å ramens baksida upptill skrifvet med bläck (orig. Vi): Höjd: 0.853 m.; bredd: 1.085 m. Anm. Å ryggen flere med papper öfverklisträde sprickor. Gåfva till Wilhelmina Kempe på hennes första lysningsdag, 30 April 1865, från målarinnan Maria Christina Röhl.
|