Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Bordsur med urnyckel. Renässans

BORDSUR Foder av förgylld guldfärgad brons, urtavla av silver samt verk av järn, med pendelgång och slagverk. Dekor: Graverad och ciselerad. På högra sidan en inskription: HER:IOHAN:FENGER:ABT:DESKEYFREYEN:STIFTS:LOCKEN samt ätten Fengers vapensköld. På vänstra sidan: ANNO:DOMINE:EIN:DYSENTVIFHUNDERT:FEYER:NEGENTZICH samt klostret Lockens vapensköld. Inköpt av Johanna Kempe omkring 1895 hos antikhandlare Eduard Kahlert, Eisenach.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Bordsur med urnyckel
Kategori
  • Bordsur
  • 06. VI Möbler, ur m. m.
Storlek
  • Längd 10 cm
  • Höjd 24.5 cm
Datering
1594
Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Inskription
Signatur/Påskrift: Se nedan
Föremålsnummer
VI:K.IV:A.a.02._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
BORDSUR, renässans, med urnyckel. (Stora salongen.)
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1932
Text
Foder af förgylld guldfärgad brons, urtafla af silfver samt verk af järn, med pendelgång och slagverk. Dekor: Graverad och ciselerad. Foder högt, fyrsidigt, på fyra fotter, med plana sidor samt hörnstolpar; nedtill kring fodret en profilerad utstående list med utåtfallande profil. Hörnstolparna med nedre delen fyrsidig, som sockel, å dennas sidor ett streckadt rombiskt rutmönster, nedanför detta en tvärgående profilerad list, ofvanför detsamma en utstående staf; Öfre delen af stolpen rund, i tre afdelningar, den nedre långsträckt päronformig, med uppåtvända spetsiga bladornament, de båda öfre delarna släta, något afsmalnande uppåt, mellan de båda sistnämnda delarna samt upptill och nedtill en utstående staf; ofvanpå hvarje stolpe en profilerad spetsig knopp, skrufbar i stolpen samt fasthållande fodrets öfre skifva. Sidorna mellan stolparna i två afdelningar, den nedre liggande rektangulär och i jämnhöjd med stolparnas socklar, den öfre stående rektangulär, mellan afdelningarna samt upptill och nedtill en profilerad list. Å framsidans och baksidans nedre afdelningar mot finstreckad botten ett längs midten gående ornament med volutformiga ändar samt i midten en rosett i form af ett fruktknippe; dessutom vid öfre kanten å framsidan ett och å baksidan två runda hål för uppdragningstapparna, det å framsidan till gångverket, de å baksidan till slagverket. Fig. 2. Öfre afdelningen å framsidan med urtaflan, utanför denna i hvarje hörn ett blåsande kerubhufvud, de i nedre hörnen otydliga. Öfre afdelningen å baksidan med ett rund-hvälfdt portalliknande falt, hvari en kvinnofigur (Rättvisan, Justitia), stående vänd halft åt vänster, hållande vågen i högra handen och svärdet i den vänstra; utanför fältet vid hvardera sidan tre sammanhängande ovaler, de två nedre stående, den öfre liggande, mellersta ovalen störst, med ett snedt tvärgående, tvärstreckadt band; i hvart-dera af öfre hörnen ett frukt- och bladknippe, mellan knippena volut- och bladornament. Högra sidan: å nedre afdelningen inskrift i tre rader: Fig. i; å öfre afdelningen i midten ätteft Fengers vapen: Fig. 2, med ett hjärta med tre blommor under tre stjärnor i konturerad tredelad sköld under abbotmössa med en snedt utstående kräckla å hvardera sidan samt på hvardera sidan om skölden som löfverk en draperiflik, omslingrad af ett i spiral gående bredt band med nedre ändan vågigt nedhängande och afslutad i en gles frans; i skölden upptill ett rundt hål, hvari en från verket utskjutande tapp af järn. Vänstra sidan: å nedre afdelningen inskrift i tre rader (årtalet å latin och plattyska): Fig. j (»I Herrens år 1594»); å öfre afdelningen ett vapen: Fig. 4 (antagligen klostret Lockens vapen, abbot, läsande i en bok samt hållande en kräckla öfver högra axeln); den öfriga dekoren som å motsatta sidan, upptill å skölden ett rundt hål. Fotter smala, cylindriska, hvardera nedtill med en profilerad utsvällning. Urtafla af silfver, pålagd, å denna med svart massa fyllda insänkta romerska timsiff-ror, som läsas inifrån, utanför sifferringen mellan två smala ränder minutstreck, det vid hvarje timsiffra kilformigt; taflan fast med två små skrufvar. Fig. 4. Visare två, af järn, hvardera vid ytterändan med en hjärtformig utvidgning, från hvilken utgående en kort spets. Verk med tre fjädrar, en till gångverket och två till slagverket. Pendel med rundstafvig stång och päronformig kula af mässing samt fritt hängande å baksidan vid en förlängning af stigararmen. Slagverk med två hammare af järn, slående heltimmar och kvarter med enkla slag, ena hammaren kvarterna med endast ett slag för hvarje kvart, den andra heltimmarna; hamrarna slående på hvar sin skål af s. k. klockmetall; skålarna anbragta öfver hvarandra ofvanpå fodret, öfre skålen mindre, hvardera å utsidan med två och två smala ränder i tre grupper; skålarna uppburna af en hög järnbåge samt fasta vid denna medels en genom båda skålarna gående skruf med nedre ändan skrufbar i bågen, å öfre ändan en skrufbar profilerad knopp af brons som mutter, mellan knoppen och öfre skålen en fyrbladig rosett af brons. Höjd: 24.5 cm. Sidbredd: 10 cm» Urnyckel (ej original): Af järn. Handtag liggande ovalt, upptill och nedtill i midten en från insidan utgående spetsig flik; rör svagt koniskt, upptill en profilering, öfver denna en platt del. Å den platta delen stämpel, å ena sidan: å den andra: Längd: 7.3 cm.; bredd: 4.5 cm. Tyskt arbete från 1594. Johannes VII (Fenger) från Bielefeld, förut »Siechenmeister» (infirmarius) i kejserliga fria cisterciens-klostret Locken (Loccum, Lokkum, Lucca, Lucka, Lockumb, Loccan o. s. v., stiftadt år 1163 af grefve Wilbrand VON Hallermond och ännu bestående) i Hannover, 28 Juli 1591 vald till abbot i klostret, död som sådan 5 Mars 1596; öfvergick 1593 med hela konventet till evangeliska läran. Se Friedrich Burchard Kö ster: »Geschichte des Klosters Loccum», Göttingen 1822. Inköpt af Johanna Kempe, f. Wallis, omkring 1895 från antikvitetshandlaren Ed. Kahlert, Karlstrasse 14, Eisenach, Tyskland.