| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- OKÄND MÄSTARE (1630-tälet), Tyskland.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1930
- Text
- Gustaf II Adolf i Augsburg. Konungen mottagande tro- och huldhetsed af borgerskapet 14 April 1632. I förgrunden vid en öppen plats (Weinmarkt, nuvarande Maximilianstrasse) två höga byggnader (Fuggerhaus), den vänstra under grågult tegeltäckt sadeltak, den högra under rödbrunt, båda med två rader små vindskupor, det vänstra, med sju i hvarje rad samt med trappgaflar, skorstenar och små hörntorn. Fasaderna gula, med freskomålningar. Å vänstra huset rundbågig portöppning med ljusgrå kolonnomfattning, till vänster i portöppningen en gul fana (?) med österrikiska miadre riksvapnet (dubbelörnen under kejsarkronan). Till vänster om porten fyra små fönster, till höger ett. Å fasaden för öfrigt två rader fönster, åtta i hvarje; mellan dem kolonner, öfverst prydda med hermer, å takfotens midt en örn med utslagna vingar. Mellan de båda öfre fönsterraderna sex rundbågiga väggmålningar, föreställande, från vänster räknadt: Landskap i grönt med blå himmel. Rytteristrid å grå mark, blå och hvit himmel. Landskap i grönt med två män. Tre ryttare å en strand, vid denna ett krigsfartyg. Landskap i grönt, hvari en man, hållande en yster häst. Den sjätte målningen en vapensköld i brunt och blått, hållen af två amoriner. Under nedre fönsterraden fyrsidiga fält med bruna blad- och bågorneringar mot ljusgul botten. I hvarje fönster i båda raderna, räknadt från vänster, två figurer med undantag af det åttonde i nedre och femte i öfre, hvari tre. Figurerna utgöras af konungens följe, en del tyska furstar, svenska generaler och andra officerare jämte damer i tidens dräkter samt i olika färger. I fjärde fönstret i nedre raden ett nedhängande guldfransadt draperi i gråblått och guld; i fönstret två män, den främre konung Gustaf II Adolf, i nedviken bred hvit halskrage och röd rock; i fönstret till höger härom en man, förestafvande eden för riksstadens nedanför stående borgerskap. Huset till höger med mörkgrå stor hvälfd portöppning, till vänster en fana som den förut beskrifna. Genom hvalfvet synligt öfver en rundbågig port en vapensköld i brungult och blått. Till vänster om yttre porten två fönster. Å fasaden för öfrigt två rader fönster, fyra i hvarje; två figurer, damer och kavaljerer, i hvarje fönster. Framför det öfre högra fönstret en balkong med guldfransad mörkgrön lambrequin, hvarå måladt ett tornerspel med figurer i hvitt. Å balkongen tre kavaljerer. Till vänster om balkongen två väggmålningar, den vänstra med en rytteristrid samt molntäckt blå himmel, den högra med ett grönt landskap med två män framför ett träd samt blå himmel. Under nedre fönsterraden en målning, föreställande en rytteri-strid å grön slätt. Framför husen en stor samling män, stående barhufvade i halfcirkel, vända mot konungen, högra armen uppåtlyft till tro- och huldhetsedens afläggande; hår och skägg i ljusare eller mörkare brunt; närmast åskådaren adel, officerare och gelikar, alla med värjor och fältbindlar; längst bort präster och borgare, alla i svarta rockar och mantlar samt hvita pipkragar. Framför porten till det vänstra huset två soldater, en vid hvardera sidan, beväpnade med musköt och väija. Bakom dem i porten tre män. I bakgrunden till vänster en framställning af Papismen som Uppenbarelsebokens Babyloniska sköka: Påfven i gyllene mitra och blåskiftande röd mantel, ridande åt höger på en röd månghöfdad hydra med grön ormstjärtliknande svans (romerska kyrkan) samt med en gyllene monstrans i högra handen; under det framrusande vilddjuret fem på marken liggande människor, barhufvade och i dräkter, skiftande i grönt, blått och gult. Ett stycke bortom denna grupp en grågul stadsmur med hvälfd portöppning, bortom porthvalfvet öfre delen af ett torn synlig. I och framför portöppningen några figurer, män, kvinnor och barn, genom porten grön mark synlig. Vid horisonten till vänster en blå bergskedja. Himlen synlig till vänster, blå, nedtill ljusgrå. I midten hvita moln, hvarå de fyra apokalyptiska ryttarna framstormande åt vänster. Längst till höger å en black häst Döden, i skepnad af ett lieväpnadt benrangel. Framför denne å en svart häst Hungersnöden och Dyrtiden, i skepnad af en man, bärande en våg med två gyllene skålar i den lyfta högra handen, i mörk mössa, grå rock, guldkantad blå mantel, ljusgråa byxor samt höga gråa stöflar. Framför denne å en hvit häst Pesten, i skepnad af en man, s afskjutande en pestpil från en brun båge, i hvit turban med röd spets, rödgredelin rock, grön mantel, hvita och gröna stöflar. Bortom denne å en röd häst Kriget, i skepnad af en gråklädd man i grön mantel, i den lyfta högra handen ett svärd. Till vänster ofvanför ryttarna en drake och ett stycke till höger om denna en komet i form af en gul sexuddig stjärna med gul svans. Nedanför molnen en flygande djäfvul med grå öfverkropp och nedre delen grön med förgyllningar, rödt hår, gröna flädermusvingar; hållande framför sig ett hvitt papper med tre hängande röda sigill; därunder ett föremål, liknande ett nedåt fladdrande papper. Ljuset från vänster. Rundt ytterkanten en förgylld kant. Ej signerad. På pergament, klistradt på hvitt kartongpapper. Höjd: 0.125 m.; bredd: 0.185 m. Kartongpapper, höjd: 0.14 m.; bredd: 0.2 m. Om Fuggerhaus se A. Stäuber: »Das Haus Fugger», Augsburg 1900, sid. 40 och 41: Von ihm (Jakob der Reiche, gest. 1525) rührt der Ausbau des seither weltberühmt gewordenen Fuggerhauses oder besser Fuggerpalastes in der Maximiliansstrasse her. Von seiner Schwiegermutter hatte er das südlichere der beiden Häuser, aus denen sich später das Fuggerhaus zusammensetzte, an sich gebracht, das nördliche, ein Gasthaus, dazu gekauft. In den Jahren 1512—1515 liess er diese beiden Häuser zu einem zusammenbauen und völlig neu einrichten. Eine Abbildung desselben giebt uns ein Kupferstich von Jakob Custodis aus dem Jahre 1634, welcher die Huldigung der Augsburger vor dem Schwedenkönige 1632 darstellt. »Es waren», sagt Buff, in seiner trefflichen Schrift »Augsburg in der Renaissance-Zeit», »und sind noch stattliche, dreigeschossige Gebäude* mit vierzehn, bezw. zwölf Fenstern in der Reihe und hochaufsteigenden, mächtigen Dächern. An den Ecken ragten Türmchen empor, welche warscheinlich 1761 gelegentlich einer gründlichen Neuein En reproduktion af ofvannämnda kopparstick Annes i »Zeitschrift für Bildende Kunst» 1886, sid. 60. Ram (ny): Af mahogny, polerad. Profil som figuren (orig. 3/i): Glas. Höjd: 0.174 m.; bredd: 0.235 nn. Anm. Den i Planschverket afbildade bredare ramen har efter dettas tryckning utbytts mot den ofvan beskrifna på grund af taflans förflyttning från Galleriet till Silfver-rummet. Gåfva till Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 18 Mars 1910 från hennes moster fru Fredrica Schlegel, f. WAllis. Känd tidigare ägare: Grosshandlaren Ernst Leonard Schlegel, Stockholm, f. 23 Januari 1802, d. 24 April 1877, och dennes maka, Fredrica, f. WALLIS 21 December 1816, d. 29 Mars 1910, gifta 29 September 1835. Ramen förfärdigad i huset Hamngatan 4 af snickaren Linus Willehad Pettersson.
|