Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Krucifix (relikkors med relik)

KRUCIFIX, relikkors med relik, av okänd mästare, troligen i Polen eller Tyskland vid 1600-talets mitt. Höjd 38 cm. Nr. XLIV:I:F.b.8.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Krucifix (relikkors med relik)
Kategori
  • Krucifix och kors
  • 44. XLIV Kyrkliga konstföremål m. m.
Material
Silver
Storlek
Höjd 38 cm
Datering
1640 – 1660

1600-talets mitt

Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Föremålsnummer
XLIV:I:F.b.08._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
KRUCIFIX (relikkors med relik).
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1934
Text
Af silfver (plåt med gjutna figurer). Korset ihåligt, med trepassformiga ändar och rund midt samt med platt (utdraget rektangulärt) tvärsnitt; utmed kanten en rad förgyllda små flikiga bladornament (gjutna). Skaftet sexsidigt, med vulstig nodus mellan två profilerade sexsidiga knappar; foten direkt utsvängd från skaftet, hvarje sida afslutad i ett rundadt pass, ytterkanten utåt snedsluttande samt profilerad. Dekor af applicerade förgyllda gjutna relieffigurer och ornament, drifna bucklor, gravyr samt infattade halfädelstenar (KRlSTUS-figuren oförgylld). Å framsidan i midten en jämförelsevis liten bild af den korsfäste, naken men med höftkläde, knutet vid högra höften samt fallande snedt nedåt vid den vänstra; kroppen smal och lång, hufvudet något framåtböjdt och lutadt mot högra axeln, högra foten spikad på den vänstra. Vid KRISTI hufvud, fötter och hvardera handen en rubin-imitation (bestående af slipadt, i rödt genomfargadt glas), infattad i sargfattning, s. k. blomma; vid hufvudet graverad inskription, delad af rubinimitationen: IKi El (Iesus Nazarenus Rex Iudseorum), bakom hufvudet graveradt en strålande sol, rundt den runda korsmidten en graverad slät bladkrans. Å hvardera af korsarmens ändar samt på korsstammen ofvanför och nedanför Kristus ett kerubhufvud med vingar, de på korsarmen vända med nederdelen mot Kristus. Å korsstammens ändar: upptill en bild af aposteln Filippus, stående samt iklädd endast en på ryggen hängande fotsid mantel, i vänstra handen korsstafven; nedtill en af kardinaldygderna, Rättfärdig-heten, i form af en sittande kvinna med ett uppåtriktadt svärd i högra handen och en våg i den vänstra (yttre vågskålen afslagen). Rundt ytterkonturen en smal staf-formig list, innanför denna en smal fräcklad bård. Å baksidan i midten en rund relikgömma i form af en grund trumma; locket utgöres af en mot basen utsvängd ram af förgylldt silfver med en repstafliknande list rundt bas och öfverkant; ramen omfattande en vid kanten fasslipad rund glasskifva. Locket fastgjordt vid trumman medels två sprintlås, ett vid hvardera sidan. Reliken: I trumman, som är 9—10 mm. djup, en mjuk pappskifva, på hvilken fastsydd en oval medaljong med smal silfverkant samt glas på både fram- och baksidan. I denna ett litet rödt tygstycke, hvarå ett ännu mindre stycke tyg (själfva reliken), brunaktigt till färgen (blodfiäckadt?) samt tunt och tvåskaftadt. Kring den sistnämnda tyglappen en spiralrullad, ytterst smal och platt silfverträd, en på kant ställd smal pergament-(P) remsa samt en veckad förgylld tråd, platt samt likaledes ställd på kant; öfver det hela två tvärlagda smala pappersremsor med skrift i brunt, på den öfre: SAndre« på den nedre: «ÄPoftoli. Baksidans glasskifva täckt af ett rödt lacksigill (otydligt); kring medaljongens kant ett spiralvridet smalt förgylldt silfverband med tättsittande smala flikar, bandet glest lindadt med röd tråd. Å korsstammen och korsarmen ett tvärstreckadt (graveradt) bottenmönster, mot hvilket en enkel dekor af släta drifna bucklor samt en smal slät kantbård. Å hvar och en af de tre passformiga ändarna i midten en större rund buckla, på utsidan om-gifven af tre dylika mindre; närmast relikgömman dock en långsträckt oval dylik. Å korsstammen nedanför midten en rund samt två långsträckta bucklor, den ena ofvanför den andra, mellan dessa senare en lågt pyramidformig buckla med en liten rund upphöjning vid hvarje hörn. Skaftets nodus och knappar förgyllda. Å nodus kring midten en rad af sex ädelstensimitationer (af slipadt, i rödt eller grönt genomfärgadt glas), hvarannan föreställande en rubin, hvarannan en smaragd; å öfversidan och undersidan dessutom dekor af sex tungformiga drifna bucklor med graverad dekor af bandornament mot tvärstreckad botten. Å skaftet nedtill å baksidan ett kerubhufvud som de å korsets framsida. Å hvartannat af fotens pass (äfven å det vid framsidans midt) en bild af aposteln Filippus som den upptill å korsets framsida; å två af passen pålagda förgyllda bucklor af oval form, med otydligt graverade (nötta) vapensköldar under initialer, den till H-H. vänster om framsidans FlLlPPUS-bild: ] £ (tyska adliga ätten Huebers vapen, se »Dess neuen Theutschen Wappenbuchs Vierdter Theil», gedruckt bey CHRISTOFF j Gerhard, Nürnberg 1657, plansch 82); den till höger: (C'[ bucklorna med K-Å/ en kantbård af flikiga blad- och bandornament; å ett af passen (vid baksidans midt) ett pålagdt genombrutit »monogram, sammanbundet med ett kors samt inom bård som vapenbucklornas: (I H S = Iesus Hominum Salvator, Jesus människornas frälsare). Å fotens ytterkant i svicklarna mellan passen ett uppåtriktadt flikigt bladornament, påminnande om en gotisk korsblomma. Å öfversidan af fotens ytterkant (vid framsidan) stads- och mästarstämplar (orig. V2): Å fotens undersida ristadt: S samt vid kanten: WIGT 54 LOT Å sistnämnda ställe dessutom åldermansranka (orig. V2): Vikt: 609.2 gr. Höjd: 38 cm. Korsets tvärarm, längd: 17 cm. Polskt eller möjligen tyskt arbete från 1600-talets midt. Stadsstämpelns utseende för tanken till Hamburg som möjlig ursprungsort, något som emellertid specialkännaren af silfver från denna stad Dr. Phil. K. Huseler, Museum fiir Kunst und Gewerbe, Hamburg, efter företagen undersökning ej anser vara möjligt. På grund af stämplarnas otydlighet är det tills vidare omöjligt att närmare bestämma tillverkningsorten. Stadsstämpelns tre torn (?) förekomma i ett flertal tyska stadsvapen. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 14 Juli 1918 hos Hofantiquar Ed. Kahlert, Goldschmiedenstrasse 19, Eisenach, Tyskland, (se räkning samma dag) vid hennes vistelse i nämnda stad tillsammans med fröken Ida Uhse samt kammartjänaren John Petterson, hvilken varit i tjänst i Hallwylska huset sedan 1 November 1898, 13— 1S Juli 1918 under deras resa till Jena för behandling af ögonen 27 Juni—25 Juli 1918. Förestående uppgifter lämnade med ledning af fröken Ida Uhses Reseanteckningar. Ankom 7 Oktober 1918, se Wilhelmina von Hallwyls privata Kassabok. Betaldt 10 Oktober 1918, se Wilhelmina von Hallwyls privata Kassabok. Pris: Mk 1950 (Kr. 994:50), se räkning.