| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- DRYCKESKANNA.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1933
- Text
- Delvis förgylld. Cylindrisk, på tre kulfötter samt med fällock och handtag. Dekor: Drifven och ciselerad. Kring mynningen en snedt utstående profilerad kant, nedanför denna en slät bård, därnedanför kring kannan en rundtorn gående figurscen: upprördt haf med tritoner och sjöjungfrur i tre grupper. I grupp 1 (till höger om handtaget): en triton, vänd åt vänster, till synes med bladprydt oordnadt hår, mustascher och skägg, öfre hälften af kroppen människolik, den nedre med frambenen af en häst samt utlöpande i en lång delfinstjärt; öfver hans rygg en grensle sittande sjöjungfru, som han omfamnar, denna med i nacken i små öglor uppsatt hår, från ryggen utfladdrande en mantel med en öfver skötet liggande flik, högra armen öfver tritonens skuldra, den vänstra uppåtböjd, i handen en staf, å hvars öfre ända en bladkrans. I grupp 2: en yngre triton och en sjöjungfru, vända åt höger, den förre med lockigt hår och skägglös, för öfrigt som den föregående, öfver vänstra axeln en bakåt utsväfvande smal mantel; sjöjungfrun vid hans vänstra sida, ridande grensle på en delfin samt med vänstra armen utsträckt, med handen hållande Fötter nästan sfäriska, hvarje å öfversidan med ett drifvet fruktknippe, undersidan slät, med ett rundt hål; hvarje fot med ett på kannan liggande fäste i form af två putti, vända åt höger, den högra hållande en skål med frukter framför sig, upptill mellan figurerna en drufklase. Lock lågt, med bred vulstig kant, hvarå en blom- och bladranka med fyra stora blommor, å kantens undersida en fals för kannan; å öfversidan inom rankan en pålagd skifva, hvarå ett mytologiskt motiv, »Jupiter i gestalt af en nymf med långt hår närmar sig Callisto»: Till höger Jupiter, sittande på en sten med armarna om Callistos lif, denna stående framför med ett ben på hvardera sidan om den förstnämndas högra knä samt hållande i högra handen ett snedt uppåtriktadt spjut, vänstra armen snedt framåtsträckt, pekande med fingret; båda figurerna med mantel kring lifvet samt sandaler; till vänster bredvid Callisto Amor stående vänd mot nymfen; längre bort till vänster en stående hund med halsband och bjällra samt vänd åt vänster; i bakgrunden i midten ett stort träd, vid sidorna mindre träd och buskar. Skifvan fäst vid locket medels en från denna utgående gängad tapp, som på lockets undersida är försedd med en fyruddig mutter, mellan denna och locket en sexbladig rosett (fyra af bladen afbrutna). Muttern och rosetten oförgyllda, skifvans undersida med kokhuden kvarsittande. Vid ledgången en stor tumknopp i form af ett fruktknippe. Handtag bågformigt utsvängdt samt afsmalnande nedåt, utsidan och sidosidorna platta, insidan rundad, sidosidorna något hopdragna mot insidan; å nedre ändan en insvängd kort båge, å hvars nedre ända en pålagd konturerad sköldformig skifva. Upptill å handtagets utsida ledgången (scharneret) med tre s. k. backar, från leden utgående en profilerad hög spets, nedanför denna å handtagets utsida drifvet och ciseleradt en nedåtriktad stjälk med frukter, bär och blad. Kanten och bården kring mynningen, delvis figurerna å kannan, fotterna med fästena samt tumknoppen och stjälken å handtaget förgyllda. Kanna och lock inuti förgyllda. Å bottnens undersida svisseleradt initialer samt graveradt vikt: dessutom ristadt: Å bottnens undersida stadsstämpel och en två gånger upprepad mästarstämpel: Vikt: 1.4H kg. Höjd: 21.7 cm.; utan lock, höjd: 16 cm. Mynning, diameter: 16.3 cm. Lock, diameter: 16.7 cm. Svenskt arbete, Stockholm; antagligen Jeronimus (Hieronymus) Wessel, kom i lära 1661 hos Friederich Rossow i Stockholm, var 2 Augusti 1675 gesäll och anmälde sig till arbete hos sin svåger Michel Pohl, blef mästare, guldarbetare, i Stockholm 13 Oktober 1676 men har troligen äfven arbetat i silfver, bisittare 7 Mars 1700, var död 31 Juli 1701. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion hos Aktiebolaget H. Bukowskis Konsthandel, Arsenalsgatan 2, Stockholm, 17 Februari 1923. Katalog 239 n:r 255, se räkning samma dag. Betald 20 Februari 1923, se Hufvüdbok (hushållskonto). Pris: Kr. 14200, se räkning. Kända tidigare ägare, se auktionskatalog 239: 1. Grosshandlaren fil. hedersdoktorn Pontus Fürstenberg, Göteborg, f. 4 Oktober 1827, d. 10 April 1902, gift 31 Maj 1880 med Göthilda Magnus, f. 1 November 1837, 7 December 1901. Af grosshandlaren Pontus Fürstenberg inköpt hos juveleraren Gustaf Bergström i Göteborg, gift med Anna Torsk, syster till juveleraren fröken Sigrid M. Torsk, hvilken sistnämnda under längre tid haft kannan i sin butik i Stockholm, Regeringsgatan 17. 2. Fru Thérèse Charlotta Andersson, f. Svanberg 22 Mars 1843, d. 17 Maj 1922, gift 30 Mars 1867 med byggmästaren Johan Andersson, f. 7 Juli 1823 i Raus socken vid Hälsingborg, d. 22 Juni 1897 i Stockholm. Af fru Thérèse Andersson inköpt från antikvitetshandlarna Moritz Marcus och Josef Nachemsohn, Köpeiihamn, hvilka i sin tur inköpt kannan ur den Fürsten-bergska samlingen. 3. Herr Knut Anders Andersson, f. 13 Januari 1868, son till föregående, gift 6 Januari 1898 med Signe Cederblom, f. 1 Juli 1872. Af herr Knut Andersson försåld å ofvannämnda auktion. Efter byggmästaren Johan Anderssons död delades hans förmögenhet mellan hans efterlefvande maka, Thérèse Andersson, och sonen, Knut Andersson. Då fru Thérèse Andersson 17 Maj 1922 afled, ärfdes hennes förmögenhet af sonen, hvilken i November 1922 öfverlämnade hela mödernearfvet till Karolinska institutet, att under namn af »Thérèse och Johan Anderssons minne» användas till det trefaldiga och institutets uppgift närliggande ändamålet: lidandets — det kroppsliga såväl som det däraf såsom följd uppkomna själsliga — lindrande, botande och förekommande genom såväl vetenskaplig forskning som ock praktiska åtgärder. Fru Thérèse Anderssons förmögenhet, som hufvudsakligen utgjordes af inteckningar, aktier och lösöre, uppskattades efter hennes död till 5V2 million kronor. Försäljningen å ofvannämnda auktion af de i lösöret ingående betydande konstsamlingarna inbragte en behållning af Kr. 366000.
|