Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Dryckeskanna

Delvis förgylld. På tre fruktornerade kulfötter, beslag med växtornament, högt uppsvängt handtag, på livet fyra graverade fruktknippen, på locket växtornament runt en mittspegel med bildframställning av bland annat en amorin och en solros, allt i drivet och ciselerat arbete, samt inskrift "Mon regard Vers Le Soleil". Tillv.: Reval,Tallinn. - " - Parcel gilt. On three fruit-ornamented ball feet, vegetative mountings, steeply upturned handle, bunches of fruit engraved on the body, lid engraved with vegetative ornamentation round a centre panel with pictorial depictions which include a cupid and a sunflower, the whole in embossed and chased work, together with the inscription "Mon regard Vers Le Soleil". Inköpt av Wilhelmina von Hallwyl 8000 kr för år 1923.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Dryckeskanna
Kategori
  • Silverbägare
  • 42. XLII Silfver
Material
  • Silver
  • Guld
Storlek
Höjd 25.5 cm
Teknik
  • Drivning
  • Ciselering
  • embossed
  • chased
  • Gravering
Datering
1696 – 1710

1696-1710

Tillverkningsplats
Tillverkare
Seliger, Johann (Tillverkare)
Tidigare ägare
Föremålsnummer
XLII:I:C.a.14._HWY
Litteratur
  • Hallwylska Silversamlingen, 1999
  • Baltisches Silber, 1996
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
DRYCKESKANNA.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1933
Text
Delvis förgylld. Cylindrisk, på tre fotter samt med fallock och handtag. Dekor: Drifven, graverad, gjuten och ciselerad. Kring mynningen en snedt utstående kant, nedanför denna en profilering, därnedanför en slät bård, nedtill begränsad af två smala ränder; nedanför bården graveradt fyra stora fruktknippen, hvarje å ett i båge hängande band, detta vid fästena knutet i en tvåöglig rosett, från hvars midt nedhängande en tofs på kort band. Fötter gjutna, klotformiga, i form af fruktknippen med drufvor, päron och andra frukter samt omslutna af ett bladorneradt band, å detta vid fotens ytterända en liten sfarisk knopp; fotterna med ett på kannan liggande fäste i form af ett stort flikadt bladornament; å hvarje fots insida ett rundt hål. Lock platt, med slät vulstig kant, å undersidan en hög fals för kannan; ofvanpå locket kring kanten en bred bård, hvarå drifvet mot punsad botten en blom- och Fig. 1. bladranka, inom denna en bladstaf med fyra korsband, därinom en pålagd skifva, hvarå drifvet och ciseleradt: till vänster en stor solros på hög stam med parvis sittande blad, till höger en amorin, stående vänd halft åt vänster med hufvudet till-bakavändt, armarna utsträckta, i högra handen en pilbåge, å ryggen ett koger, hängande i ett öfver högra axeln och fram öfver bröstet gående band; upptill till höger ett strålande solansikte, vid öfre kanten graverad inskrift å franska: Fig. 1 (»Min blick [är vänd] mot solen»). Skifvan fäst medels en i denna sittande gängad tapp, som på lockets insida är försedd med en oförgylld mutter i form af en stor bladrosett. Vid ledgången en tumknopp i form och dekor som fotterna. Handtag nästan cirkelformigt utsvängdt, med fyrsidigt tvärsnitt och afsmalnande nedåt, nedre ändan tvåklufven, med hoprullade tunna delar, afsmalnande utåt, sido-sidorna något hopdragna mot insidan; å handtagets utsida drifvet och ciseleradt en akantusbladranka med öfre ändan afslutad i ett blad- och fruktknippe, å sidosidorna skrodadt snedt inåtriktade bladornament, insida slät. Nedanför handtaget en insvängd båge med tvåfasad insida och rundad utsida, längs den senares midt en pärlstaf; bågens öfre ända tvåklufven som handtagets nedre ända, nedre ändan bladformigt afslutad. Upptill å handtagets utsida ledgången (scharneret) med fem s. k. backar samt nedanför denna en längdrefflad smal flik med rundade ytterhörn. Kanten och bården kring mynningen, fotterna med fästena (å en af fotterna förgyllningen nästan afnött), bården och stafven kring locket, tumknoppen och handtaget med undantag af insidan förgyllda. Kanna och lock inuti förgyllda. Å kannans undersida ristadt: Å bottnens undersida stads- och mästarstämplar samt däröfver tre senare ditsatta svenska kontrollstämplar: Vikt: 2.467 kg. Höjd: 25.5 cm.; utan lock, höjd: 18.1 cm. Mynning, diameter: 17.4 cm. Lock, diameter: 19.3 cm. Antagligen utländskt (Reval?) arbete från 1600-talets senare hälft; mästare med initialerna S I; om de tre svenska kontrollstämplarna se Gustaf Upmark: »Guld-och silversmeder i Sverige 1520—1850», Stockholm 1925, sid. 16: »Slutligen påträffas stundom såväl på i Stockholm som i andra städer förfärdigade silverföremål en S:t Eriks-stämpel av nedanstående utseende. Den härstammar från tiden efter 1752 och är ofta slagen på föremål av äldre ursprung och synes beteckna någon slags omkontrollering; i samband med denna S:t Eriks-stämpel förekommer vanligen riks-vapenstämpeln och ett halvmånliknande märke, betecknande materialet silver.» Jmfr K, C.a.5. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion hos Aktiebolaget H. Bukowskis Konsthandel, Arsenalsgatan 2, Stockholm, 17 Februari 1923. Katalog 239 n:r 236, se räkning samma dag. Betald 20 Februari 1923, se Hufvudbok (hushållskonto). Pris: Kr. 8000, se räkning. Kända tidigare ägare, se auktionskatalog 239: 1. Fru Thérèse Charlotta Andersson, f. Svanberg 22 Mars 1843, d. 17 Maj 1922, gift 30 Mars 1867 med byggmästaren Johan Andersson, f. 7 Juli 1823 i Raus socken vid Hälsingborg, d. 22 Juni 1897 1 Stockholm. 2. Herr Knut Anders Andersson, f. 13 Januari 1868, son till föregående, gift 6 Januari 1898 med Signe Cederblom, f. 1 Juli 1872. Af herr Knut Andersson försåld å ofvannämnda auktion. Efter byggmästaren Johan Anderssons död delades hans förmögenhet mellan hans efterlefvande maka, Thérèse Andersson, och sonen, Knut Andersson. Då fru Thérèse Andersson 17 Maj 1922 afled, ärfdes hennes förmögenhet af sonen, hvilken i November 1922 öfverlämnade hela mödernearfvet till Karolinska institutet, att under namn af »Thérèse och Johan Anderssons minne» användas till det trefaldiga och institutets uppgift närliggande ändamålet: lidandets — det kroppsliga såväl som det däraf såsom följd uppkomna själsliga — lindrande, botande och förekommande genom såväl vetenskaplig forskning som ock praktiska åtgärder. Fru Thérèse Anderssons förmögenhet, som hufvudsakligen utgjordes af inteckningar, aktier och lösöre, uppskattades efter hennes död till 5V2 million kronor. Försäljningen å ofvannämnda auktion af de i lösöret ingående betydande konstsamlingarna inbragte en behållning af Kr. 366 000.