| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- BORDSUR (s. k. polskt), renässans, med urnyckel jämte låda med nyckel samt två intyg. (Silfverkammaren.)
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1932
- Text
- Foder af förgylld brons, urtafla af brons samt verk af järn, med spindelgång, slagverk och väckarverk. Dekor: Dels drifven och ciselerad, dels graverad, dels etsad. Foder stående cylindriskt, på fyra fotter, genom fyra vertikala pilastrar indeladt i fyra liggande rektangulära falt, i hvarje af dessa en pålagd rund tunn skifva, kring hvars ytterkant en profilerad list, å hvarje skifva i relief en bild, framställande en kardinaldygd. Å den första: Rättfardigheten (Justitia), kvinnofigur, sittande vänd halft åt höger med hufvudet i profil åt höger, i vänstra handen vågen, i den högra svärdet, uppåt-riktadt; iklädd veckrik fotsid klädnad samt mantel; i bakgrunden byggnader och lummiga träd. Å den andra: Tron (Fides), kvinnofigur, sittande vänd framåt med hufvudet i fjärde-delsprofil åt höger, i högra handen kalken med en oblat, i den vänstra korset, hvilande mot axeln; iklädd veckrik fotsid klädnad samt mantel; i bakgrunden ett tempel samt löfverk. Å den tredje: Modet (Fortitudo), kvinnofigur, sittande vänd framåt med hufvudet i profil åt höger, högra armen något utsträckt, handen på ven afbruten refflad kolonn, vänstra armen snedt nedåtriktad mot ett på marken liggande lejon, handen hållande en flik 'af manteln; iklädd veckrik fotsid klädnad samt mantel; framför henne på marken öfre delen af den af brutna kolonnen; i bakgrunden en husvägg, i denna till höger en portöppning, hvarigenom lummiga träd synliga. Å den fjärde: Visheten (Prudentia), kvinnofigur, sittande på en nischbänk, vänd framåt, hufvudet något nedböjdt i profil åt höger, högra handen stödd mot bänken, i vänstra handen spegeln; iklädd veckad fotsid klädnad samt mantel; framför henne / en mot henne vänd stående amorin med vänstra handen på hennes högra knä, den högra mot spegelns baksida; i bakgrunden till höger byggnader och träd. På ömse sidor om hvarje skifva ett genombrutet halfrundt falt, hvari två utsparda frånvända bladornament, hvartdera med stjälken omböjd i en ögla, dessa stödda mot hvarandra och sammanhållna af ett tvärgående band; i svicklarna utanför de genombrutna fälten graverade bladrankor. Pilastrarna i klassisk stil med kapitäl af s. k. kompositatyp, en af pilastrarna för-silfrad. Under hvarje pilaster en tassfot med fyra tår. Upptill och nedtill kring fodret en profilerad utstående list, den öfre fast med små nitar. Urtaflan anbragt på öfversidan samt med pålagd upphöjd sifferring, hvarå graverade romerska timsiffror (för hela dygnet), som läsas inifrån, från I till XII, upprepade två gånger; vid hvarje timsiffra vid ytterkanten en liten rund knopp. Inom sifferringen vid ena sidan i ett halfmånformigt falt graveradt ett landskap med ett vattendrag, byggnader samt träd och andra växter; vid motsatta sidan ett nästan klotformigt falt med ett molnornament; båda fälten genomkorsade af två vinkelräta linjer, två koncentriska cirklar samt flere finare och gröfre bågformiga linjer (de olika planetbanorna?); kring kanten å båda afdelningarna arabiska siffror, medsols ställda, från 1 till 12, ett siffertal vid hvarje af de finare bågformiga linjerna, därinom kring hela taflan siffer-talen 1 till 12 med början till vänster och gående motsols med ett siffertal vid hvarje af de gröfre bågformiga linjerna. Visare två, af brons. Den undre fast på midten i en rund skifformig utvidgning, från hvilken utgående åt två motsatta sidor en smal halfstafvig stam, å den enas ytterända ett solansikte, å den andras en sexuddig stjärna; å hvardera stammen invid utvidgningen ett utåtvändt bladornament. Öfre visaren afbruten, den kvarsittande delen med en liten rund utvidgning för tappen, från utvidgningen utgående åt ena sidan en inåtvänd pilspetsliknande rest af visaren med en kort del af stammen; vid motsatta sidan en ring, från hvilken utgående en ellipsformig spets. Utanför timsifferringen en bred ring, rörlig genom urets gång medels en på undersidan liggande kuggskena. Å ringen graveradt och etsadt ett calendarium perpetuum, kring inkanten månadernas namn på latin samt med arabiska siffror dagarnas antal i respektive månad, kring ytterkanten söndagsbokstäfverna, i midten kalendariet sålunda: IAN VARIVS 31. x. newiar n. sol in stier 6. drei konig 17. rudolphus 8. erhardus 23. iorg ritter 11. sol in wass 25. marcus 17. antonius MAIVS 31. x. philip iacob 20. sebastian 3. creitz erfind 21. agnes 12. sol in zwill 25. paulus beker 14. hiob 28. karoli 20. bernardus FEBRVARIVS 28. 1. brigitta 22. helena 2. liecht mess 25. vrbanus 5. agatha 28. wilhelm 6. dorothea IVNIVS 30. 3. erasmus g. sol in uisch 5, bonifacius 14. valentin 8. medarus 22. peter stul 12. sol in krebs 24. matthias 15. vitus MARTIVS 31. 5. fridericus ax. albanus 11. sol in wider 22. 10000 mar 12. gregorius 24. iohan teoffer 17. gerdraut 29. peter paul 19. ioseph IVLIVS 31. 2. raarie heimsuch 21. benedictus 4. vlrich 25. manen uerkund 8. kilianus 29. eustachius 13. margreta APRILIS 30. 4. ambrosius 14. sol in lowen 8. apolloni 22. maria magdalena 25. ' iacob apostell ax. 11000 ivgfro 26. anna 28. simon iud 29. martha NOVEMBER 30. 1. alle heiligen AVGVSTIVS 31. 1. peter kete 6. leonhard 5. oswaldus 11. martinus 7. a£fra 13. sol in schicz 10. laurenti 16. othmarvs 12. clara 19. elisabeth 14. sol iungfro ax. marie opff 15. marie himelfart 22. cecilia 24. bartholomeus 23. clemens 28. augstin 25. catharina SEPTEMBER 30. 1. egidius 26. conradus 8. marie geburt 30. andreas 13. sol in wag DECEMBER 31. 4. barbara ax. matheus 6. nicolaus 22. maurici 8. marie empfengnus 25. cleophas 12. sol in stein 29. michael 13* lucia OCTOBER 31. 4. franciscus ax. thomas g. dionisius 25. christag 14. sol in scorp 26. stephanus 16. gallus 27. iohannes 18. lucas eua 28. kindlin. Ofvanpå fodrets kant en ciselerad lagerkrans. Å fodrets undersida (botten) i midten en på en fyrsidig tapp fäst liten rund skifva, hvarmed väckarverket ställes; skifvan rörlig genom urets gång, å densamma kring kanten en sifferring med arabiska siffror från 1 till 12, som läsas inifrån, s. k. mot-sols, utanför hvarje siffra ett gängadt rundt hål, i ett af dessa en skruf med tryckt rundt hufvud samt afsedd att kunna flyttas till hvilket hål man önskar, dessutom mellan siffrorna 1 och 2 en utåtriktad högerhand (pekfingret saknas) af järn som visare; inom sifferringen graverade bladslingor; kring skifvans ytterkant en staf. Utanför skifvan en sifferring med djupt graverade romerska siffror från I till XII, som läsas inifrån, vid hvarje siffertal vid yttre kanten en liten rund knopp, kring sifferringens inkant insänkta koncentriska ränder, kring ytterkanten en profilerad utstående list. (Då väckarverket skall ringa vid önskadt timtal, ställes handen mot detta i den yttre sifferringen, och sedan flyttas skrufven till motsvarande timtal å den inre sifferringen Verket med tre fjädrar, snäckhjul och fjäderhus för både gångverk och slagverk (kedjor saknas), den till väckarverket med endast ijäderhus. Slagverk och väckarverk hvartdera med en hammare, som slår på en gemensam skål af s. k. klockmetall. (Hur slagverket slår, kan ej bestämmas, enär det är defekt.) Väckarverket ställes medels skifvan i bottnens undersida, som förut är beskrifvet. Å öfversidan vid visartappen årtal och signering: Höjd: 10 cm.; diameter: 16.7 cm. Urnyckel (ej original): Af brons. Handtag liggande 8-formigt, upptill och nedtill i midten utgående inåt från insidan en aflång flik med kilformigt tvärsnitt; rör cylindriskt, upptill med en profilering; handtaget genom en kort tapp inslitsadt i rörets öfre ända samt fast med en nit. Längd: 7.2 cm.; bredd: 6.7 cm. Anm. Handtaget upptill vid ena ändan af fliken afbrutet, i brottet rester af tennlödning. Låda (gammal) med nyckel (Höskullen): Af alm. Nästan kvadratisk, med plant fallock samt brunbetsad och bonad. Låda och lock hopsinkade i hörnen, kring lådans öfre kant en uppstående falskant, afpassad för en urfalsning i locket. Lådan inuti med insvängda stående hörnklotsar af furu, å framsidan ett infalldt lås af järn, med en i locket sittande låshake. Nyckelskylt och gångjärn af mässing, utanpå-liggande samt fästa med spikar; skylten aflång, med spetsvinkliga ändar. Höjd: 12.8 cm.; längd: 18.9 cm.; bredd: 18.7 cm. Nyckel (ej original): Af järn, med rund ögla; upptill å skaftet en profilering. Längd: 3 cm.; bredd: 1.4 cm. Intyg: Skrifna med bläck. Det ena på hvitt kartongkort med stämpel i relief (stora svenska riksvapnet) i vänstra öfre hörnet. Å kortet läses: »Bästa Grefvinnan Hallwyl Som Grefvinnan von Krusenstierna hört, att Grefvinnan inköpt Tycho Brahes gamla ur på auktionen hos Bukowski i Dec. månad, har hon bedt mig skrifva dessa rader och säga att å Charlottenlund hittades senare medföljande skrift och låda som tillhört uret och ber hon härmed få öfversända bådadera till urets nuvarande egare — Med utmärkt högaktning Gerda Nordenfelt» 1S/2 02. Det andra på ljusgrått papper, vattenstämpladt KLIPPAN och lydande: »Tyko Brahes’ Astronomiska Ur, gjordt, enl. antekning på Taflan 1567: plundradt på Wéen jemte annan Brahens’ egendom: fördt til Köpenhamn: der, för några år sedan, inropt på en auction efter den sista i den famille, som först gjorde sig til Ägare af Uret. På Dess öfra sida visar det timmarne på hela dygnet: på undra sidan är väckar värk och slagvärket; men fjädren till detta senare sprang sönder för 8 dagar sedan vid updragningen och kan ej här i staden repareras.» Danskt arbete från år 1567; hofurmakaren Steffen Brenner; denne mottog från 1550 årlig lön af konung Christian III, blef 1554 hofurmakare, hvilken befattning 1563 förnyades af Fredrik II. Af honom finnas bevarade 3 ur på Rosenborg, 1 i Aarhus och 1 i Nationalmuseet i Köpenhamn, alla daterade, det äldsta från 1556, det yngsta (i Nationalmuseet) från 1598, visande, att hans verksamhetstid sträckt sig öfver 50 år; dessutom finnas 1 ur i Liibecks St. Anna Museum (från 1558) och ett hos baron Rothschild i Paris (från 1579). — Skifvorna å fodrets sidfalt gjorda efter plaketter af Niirnberg-mästaren Peter FlöTTNER (d. 1546), hvilka plaketter återfinnas i Kaiser Friedrich-Museum (Deutsches Museum) i Berlin under n:r 1705, 5657, 5658 och 5660. Se Vilh. Slomann: »Gamle Uhre», Tilskueren 1931. Utställdt i Stockholm 1884, se »Beskrifvande Katalog öfver Utställningen af äldre mästares taflor m. m. ur svenska priyatsamlingar, anordnad till förmån för Högskole-fonden Maj—Juni 1884, Arsenalsgatan 2 D (Hr Bukowskis Lokal)», Stockholm 1884, Bihang 5. Ur, n:r 80 (sid. 83). Gåfva till Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, Julaftonen 1901 från hennes make, Walther von Hallwyl, f. 26 Januari 1839 i Bern, d. 27 Februari 1921 i Stockholm. Inköpt af den sistnämnde å auktion i H. Bukowskis Konsthandel (innehafvare C. U. Palm), Arsenalsgatan 2 D, Stockholm, 17 December 1901. Katalog 143 n:r 33, se räkning 28 December 1901. Betaldt sistnämnda dag, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Pris: Kr. 2330, se räkning. Kända tidigare ägare: 1. F. d. statsministern grefve Arvid Rutger Fredriksson Posse, Charlottenlund, Snårestads socken, Skåne, f. 15 Februari 1820, d. 24 April 1901, gift i:a gången 6 September 1846 med grefvinnan Amalia Carolina De la Gardie, f. 2 Januari 1821, d. 30 Juli 1883; 2:a gången 18 Januari 1886 med Ebba Augusta Hägerflycht i hennes 2:a gifte, f. 25 Augusti 1843, d. 15 Juli 1911. 2. Grefve Arvid Posses arfvingar. Af dessa försåldt å ofvannämnda auktion. Lådan gåfva från grefvinnan Anna von Krusenstjerna, dotter till grefve Arvid Posse i hans första gifte, f. 5 Juni 1847, d. 5 November 1915, gift 8 Oktober 1881 méd kommendörkaptenen Mauritz Per von Krusenstjerna, f. 10 September 1830, d. 7 Oktober 1886.
|