Upphov: Bonnevier, Helena, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Ur (fickur) med urnyckel samt etui

Boett och däckel av guld med genomskinlig (translucide) emalj och täckemalj, urtavla av silver, verk med s k ankargång.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
  • Fickur
  • Nyckel
  • Etui
Kategori
  • Fickur
  • 25. XXV Familjens privata smycken m. m.
Material
  • Guld
  • Silver
Storlek
  • Diameter 4.7 cm
  • Vikt 59.3 g
Datering
1840 – 1849

1840-tal

Tillverkningsplats
Föremålsnummer
XXV:K.I:C.a.02._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
UR (fickur) med urnyckel samt etui.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1935
Text
Boett och däckel af guld med genomskinlig (translucide) emalj och täckemalj, urtafla af silfver, verk med s. k. ankargång. Bottenskal plant, med rundad kant. Å utsidan graveradt en symmetrisk blom- och bladornering mot guillocherad botten. Vid hvardera sidan en akantusbladranka, utgående nedtill från ett blått fält i fyrpass, hvarå rutmönster i guld, samt omgifvet af två åt-och två frånvända bågar i grönt guld; hvardera rankan med blommor i olika guldfärger samt blad i blå och grön emalj; dessutom utgående inåt från hvarderas midt en båge med blad i blå och grön emalj, hvardera afslutad i en blomma, den vänstra i rödt, den högra i gult guld, mellan dessa en något mindre i grönt; däröfver två snedt ställda små hjärtformiga fält i blå emalj, skilda af en konturerad flik i hvitt med tvärstreck i guld, allt inom två motvända bladornerade S-bågar; öfver bågarna i midten en blå korg, hvari större blommor, den vänstra i grönt guld, den högra i silfver, jämte flere mindre blommor i olika emaljfärger och blad i grön emalj; nedanför rankornas utgångspunkt två frånvända bladkvistar i svart, blå och grön emalj, därnedanför i midten i emalj e Glasram med svagt konvext glas med liten konkav midt (glaset spräckt); ramen med en list som den å bottenskalets ytterkant. Mellan bottenskal och glasram en ring med strierad rak ytterkant. Bygel rund, rundstafvig; mellersta delen slät, sidodelarna i dekor som bottenskalets ytterkant. Bygelfäste klotformigt, på kort hals samt i dekor som bygelns sidor; i öfre ändan ett trycke, förenadt med en till bottenskalet hörande springfjäder. Däckel plan, med stafformigt nedböjd ytterkant, guillocherad i rutmönster; i midten ett slätt utspardt fält mot botten som å ytterkanten; fältet nedtill med rätvinkliga intagningar, öfver dessa å hvardera sidan en guillocherad rundbågig fönsterliknande inskjutning, kring fältet blom- och bladorneringar. Bottenskal, glasram och däckel med scharner vid nedre kanten. Urtafla med mattad sifferring, hvarå graveradt romerska timsiffror, fyllda med svart massa; utomkring sifferringen minutstreck, det vid hvarje timsiffra fetare. Inom siffer-ringen mot guillocherad botten en i blankt graverad blom» och bladornering. Visare två, af guld, å hvardera en ringformig utvidgning, från hvilken utgående en lång spets. Å däckelns utsida graveradt gång, fabrikationsnummer m. m. samt å insidan fabnkationsnumret. Å bottenskalets insida guldsmeds- och stads(?)-stämplar samt fabrikationsnumret (orig. Vs)1 längs kanten ristadt flere reparationsnummer. Vikt: 59.3 gr. Diameter: 4.7 cm. Antagligen schweiziskt arbete, Genève, från 1840-talet. Urnyckel: Handtag af guld, i form af två hoprullade bladornament, nedanför dessa en flersidig vulst, hvarå vid ena sidan en rund rundstafvig ögla. Rör af stål, belagdt med tunn guldplåt. Utan stämplar. Vikt: 1.2 gr. Längd: 2.1 cm.; bredd: 0.8 cm. Etui (original): Af trä, rektangulärt, med svagt kupigt fallock samt klädt med mörkt brungredelint fårskinn (saffian), å locket i guldtryck kantränder med hörnorneringar; foder af ljust gulröd sammet och hvitt siden (atlas). Å framkanten hake af mässing jämte ögla. Höjd: 2.1 cm.; längd: 8.3 cm.; bredd: 6.5 cm. Inuti, under bottnen i fördjupningen för uret, ett reservglas. Inköpt af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe hos en urmakare i Hamburg under en af hans resor till Tyskland på 1840-talet.