Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Dubbelbössa

St.Etienne, huvudstad i departementet Loire, var en av de viktigaste bössorterna i Europa under 1700 - talet.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Bössa med flintlås, bajonettkniv och axel- band
Kategori
  • Bössor
  • 34. XXXIV Vapen – Europa
Material
Valnöt (Stock)
Storlek
  • Vikt 4.2 kg
  • Längd 128.3 cm
Teknik
Snideri
Datering
1780 – 1789

1780-tal

Tillverkningsplats
Tillverkare
Inskription
Signatur/Påskrift: Bössmedens namn graverat på högra låsblecket. På vänstra låsblecket fabrikationsorten
Föremålsnummer
XXXIV:Å.19._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
BÖSSA (dubbelbössa) med flintlås, bajonettknif och axelband.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1926
Text
Pipor: Brunerade, runda, släta, afsmalnande åt mynningen, sammanbundna genom en smal spång med kälad öfver- och undersida. Lopp slätborrade. Kaliber: 17 mm. Korn af järn. Svansskrufvarna med gemensam stjärt (ej original), blank; å denna graveradt kring kanten en pärlrand samt vid kanten mot hvardera pipan ett moln, omgifvet af strålar och viggar. Korsskruf med platt hufvud, hvarå graveradt en mångbladig blomma, på ömse sidor om denna i stjärtens längdriktning ett bladornament. Lås: Låsbleckens utsidor rundade, å hvartdera graveradt vid öfre kanten under hanen ett moln med viggar och strålknippen samt vid bakre ändan ett bladornament. Låsskruf fasthållande båda låsen, gående från vänstra sidan samt med platt, nedfalldt, graveradt hufvud i samma dekor som korsskrufven, kring detta i låsblecket en graverad pärlrand. Hanar bågformade, fasta vid låsbleckets insidor, längs ytterkanten en pärlrand, nederst fortsatt i ett graveradt bladornament. Hanläppar (den högra öfre ej original) ovala, utsidor rundade, insidor plana och taggiga; mellan hanens undre del och den undre läppen ett kort, platt stöd, å den öfre läppens öfversida graveradt ett bladornament, omgifvet af linjer, som vid läppens spets löpa samman i en mussla. Från den undre läppens bakkant utgår uppåt en ståndare med oval kontur och framåt inrullad spets, baksida tvåsidig med S-formad kontur, framsida plan med en fördjupning för en i den öfre läppens bakkant utgående tapp. Hanläppsskruf med klotformadt hufvud på lång hals. Flinta saknas. Fängpannor aflånga, ytterkant rundad, undersida konvex, kring ytterkanten en sned-streckad bård, vid bakre sidan på kort afstånd från fangpannan en bågformad skärm med bakåt inrullad öfverkant och med främre ändan förenad med fangpannan genom ett kort stöd, å motsatta sidan ett liknande stöd för slagskärmens fäste; längs framkanten å stöden ett graveradt uddmönster; fangpannan inuti belagd med guld, kring fanghålen dylik guldbeläggning. Öfver fangpannan ett lock med guldbelagd insida; från lockets bakkant utgår en kort, S-formad hals med tvärgående axel, på hvilken locket är svängbart. Vid lockets framkant en rakt uppstående slagskärm (eldstål), något framåtböjd, spetsen rundad, framsida plan och vertikalt refflad, baksida tvåsidig, nedtill med en tvär insvängning, å utsidan graveradt ett symmetriskt bladornament samt kring kanten en smal rand. Locket med inuti liggande Qäder. Aftryckare två, den högra kort, rak, den vänstra längre och bågformad, hvardera med rundad fram- och plan baksida samt upptill vid bakkanten försedd med en tunn skifva med konturerad ytterkant; båda aftryckarna gående genom en skifva med konturerad kant. Skifvan fast med korsskrufven. Varbygel af silfver, kort, bred, bakre ändan bredare, vid den främre en lång, smal, åttasidig hals, hvardera af bygelns ändar utlöpande på stocken i en lång skena, den främre bredare och med konturerad kant. Å bygelns utsida i relief mot fint punsad botten en råbock och två fåglar med sammanbundna ben, hängande i en bladstjälk; längs kanterna en profilerad list. Vid främre ändan en bladrosett. Bakre skenan slät, med rundad utsida samt med ytter-ändan omböjd mot kolfven och fäst vid en å kolfven liggande skena, å den omböjda ytterändan ett akantusbladornament mot punsad botten; den å kolfven liggande skenan med konturerad kant samt blad- och kransornerad ytterända i relief. Å den främre skenan i relief nedtill en stående fågel med tillbakaböjdt hufvud och lång näbb, bredvid fågeln till vänster ett träd med hög, smal stam, däröfver en månskära, omgifven af en molnkrans med strålknippen. Bygeln fäst med en i den bakre skenan sittande skruf med platt hufvud, graveradt i uddmönster. Stock (s. k. halfstock): Af valnötsträ, snidad, rundt om halsen ett fint, siradt rutmönster, ofvanpå halsen inom slät kontur infalldt en sköld af silfver med graveradt mono-gram (upp och nedvändt): Fig. 1; kring kanten en grof pärlrand mel-lan två ränder och innanför dem uddmönster. Kring svansskrufvens Fig. 1. stjärt en kransliknande bladornering samt vid dennas spets en maskaron, från hvilken utgår upp på ömse sidor om stjärten en långsträckt bladkvist; under maskaronen en symmetrisk bladornering. Å stockens undersida framför låsen ett dylikt rutmönster och vid stockens ytterända en symmetrisk bladornering. Kolf (s. k. fransk) afsmalnande uppåt från kanterna. Stötbleck af silfver, slätt, i detta ett bladformadt lock, rörligt på en vid öfre ändan befintlig tapp. Stötblecket vid öfre och nedre ändan samt utefter bredsidorna fortsatt in på kolfven i korta flikar med ciselerad reliefornering. Vid den öfre flikens bas en rund knopp i form af en blomma, bildande trycke för låset till det nyss omtalade locket; öfver knoppen ett vildsvinshufvud med öppet gap, däröfver ett bladornament mellan ett spjut och ett bajonettgevär; den nedre fliken kortare, å denna en dufva. Å den vänstra af sido-flikarna en springande hare, å den högra en räf, längs ytterkanterna en bladranka. Stötblecket fast med två skrufvar af järn, båda med svagt kullrigt hufvud, hvarå graveradt två bladkvistar. Hals lång, smal, med rund genomskärning. Stockens främre ända skodd med ett beslag af silfver, hvarå ciseleradt en lejon-maskaron, omedelbart bakom denna två sköldar, lika den å halsen, en vid hvardera sidan af stocken, genom dessa en platt regel af järn, hvilken fasthåller piporna vid stocken. Regeln med platt hufvud i form af en mussla. I maskaronens gap en kort hylsa, bildande mynning för laddstaksröret. Mellan piporna dessutom två rörkor af silfver för laddstaken, hvardera rörkan med spolformad midt och profilerade ändar. Laddstake af s. k. hvalfiskben (bard), längd 0.750 m., nedre ändan med en kläppfor-mad skoning af ben. Å bössans undersida två plattstafviga rembyglar af silfver, den ena fast vid den bakre rörkan, den andra å den bakre skenan för varbygeln, hvardera rörlig på en skruf, gående genom en cylindrisk hylsa. Axelband: Af ylle, bredt, grönt, vid hvardera kanten en bård i rutmönster. Bandet fäst vid byglarna, med ändarna gående genom dessa och knäppta öfver en dubbelknapp af mörkt horn (bakre knappens inre del defekt). Bajonettknif: Under locket i stötblecket en urholkning för en knif (bajonett). Knifven med svagt bågformad egg och rak bak, spetsen tveeggad. Vid öfre ändan en bred hylsa, afpas-sad för pipornas mynning; i hylsan å ena sidan två hål. Öfver hvardera kammaren smedsstämpel: Under högra pipan inslaget: Under vänstra pipan inslaget järnets kvalitetsbeteckning: Å svansskrufvens tappar inslaget: Å högra låsblecket graveradt bössmedens namn: Å vänstra låsblecket graveradt fabrikationsorten: Å varbygel och stötbleck departementsstämpel med Loires n:r, 47, mästarestämpel samt silfverstämpeln för franska landsorten med kvalitetsbeteckningen 2 (orig. V4): Å hylsan för laddstaken i stockens ändbeslag silfverkontrollstämpel (orig.1/«): Vikt: 4.200 kg. Längd: 1.283 m. Pipa, längd: 0.853 m. Stock, längd: o.710 m. Axelband, längd: 1.000 m.; mellan byglarna längd: 0.820 m. bredd: 0.035 m. Knif, längd: 0.163 m. Hylsa, längd: 0.036 m. Franskt arbete, St. Etienne; bössmed Jalabert Lamotte. Silfverstämplarna från departementet Loire, använda under tiden 9 November 1797—1 September 1809; guldsmed med initialerna G. B. St. Etienne, hufvudstad i departementet Loire, var en af de viktigaste bössorterna i Europa under 1700-talet. Angående kvalitetsbeteckningen »A ruban fer de faux» på järnet se »Nouveau Larousse Illustré, Dictionnaire Universel Encyclopédique», Paris, Librairie Larousse: »A ruban fer de faux. S’est dit d’un canon de fusil tordu, dans la composition duquel entrait de vieux fer. (L’expression a été abusivement étendue aux canons à rubans en fer et acier).» Denna beteckning finnes å franska pipor redan från 1700-talets böljan. Svansskrufvens stjärt försvann under rengöring af bössan 1903 och kunde trots allt sökande och utfäst belöning för finnaren ej återfås, utan en ny stjärt eftergjordes å J. O. Kollbergs Mekaniska Verkstad i Stockholm och försågs med samma orne-ring som originalet. Inköpt af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 4 Janauari 1895 från en privatperson genom intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm CARL ANTON OSSBAHR (se räkning 4 Januari 1895) efter att förut hafva varit hembjuden åt Kungl. Lifrustkammaren men af denna icke kunnat inlösas. Betald 4 Januari 1895, se Rescontra (Walther von Hallwyl) och räkning. Pris: Kr. 350, se räkning.