Föremål

Sabel med balja

SABEL emd fäste av silver samt balja. Klinga: Blank, eneggad med knivsbak, nedtill tveeggad; jämnt avsmalnande mot udden med plana sidor och spetsig udd, avspetsad från eggen (i den senare flera sår efter hugg). Upptill på utsidan i guldinkrustering: vid fästet flätornament, längre ned ett runt fält med arabisk inskrift, därunder ett kvadratiskt med två dylika inskrifter; nedanför detta längs baken ytterligare ett par. Fäste: Ciselerat. Parerstång rak, platt med från kanterna utsvälld mitt, bakre änden avslutad i en nedböjd inrullning. Från mitten utgår uppåt och nedåt vid vardera sidan en bred stolpe med rokoko-ornering. Handbygel svagt S-formad, långsamt avsmalnande nedåt, upptill ornerad i rokoko; nedre änden förenad med handbygeln i en tvär vinkel, övre änden inhakad i kavelbeslaget. Kavel av trä, med oval genomskärning, samt klädd med hajskinn. Överänden böjd framåt. Övre änden avslutad i ett lejonhuvud, på vars hjässa en profilerad liten rund knopp. Balja: Av svartlackerat läder, med ciselerade beslag av silver. Munbleck kort, med dekor av fanor, pilkoger, musikinstrument m. m. samt bladornament. Släpsko något längre än munblecket, med liknande dekor.Koppelbeslag i samma form och dekor som munblecket.Vikt: 0,300 kg; L 63,5 cm; B 4,2 cm; Munbleck L 7,8 cm; Släpsko L 16,8 cm. Klingan orientaliskt arbete från 1500-talet (omslipad). Fästet och baljbeslagen svenskt arbete från år 1788; svärdfejare Johan Grubb, död 23 maj 1807 som ålderman i Stockholm, 63 år gammal, ogift, innehade verkstaden vid sin död. Gåva till Walther von Hallwyl från hans maka Wilhelmina julafton 1895.

Museum	Hallwylska museet
Föremålsbenämning	Sabel med balja
Kategori	Sablar 35. XXXV Vapen – Orienten
Material	Stål Guld Silver Trä Hajskinn
Storlek	Vikt 0.8 kg Bredd 3.6 cm (klinga vid fästet) Längd 12.8 cm (fäste) Längd 75.5 cm
Teknik	Smide Ornering Ciselering guldinkrustering
Datering	1500 – 1788 1500-tal; 1788
Tillverkningsplats	Sverige
Tillverkare	Grubb, Johan (Tillverkare)
Tidigare ägare	Bukowski, Henryk Hallwyl, Walther von
Inskription	Signatur/Påskrift: Mästare och svärdfejarstämpel samt årsbokstav och riksstämpel på parerstångens undersida.
Föremålsnummer	XXXV:F.08._HWY
Tillhörande texter	Typ Äldre inventarium Titel SABEL med fäste af silfver samt balja. Källa Hallwylska samlingens katalogverk Datum 1926 Text Klinga: Blank, eneggad med knifsbak, nedtill tveeggad; jämnt afsmalnande mot udden med plana sidor och spetsig udd, afspetsad från eggen (i den senare flera sår efter hugg). Upptill å utsidan i guldi nkrustering: vid fastet ett flätornament af fina linjer, längre ned ett rundt fält med arabisk inskrift (af den äldre s. k. kufiska typen, antagligen kopierad efter äldre original; om tolkningen se längre fram): Fig. I; därunder ett kvadratiskt med två dylika inskrifter: Fig. 2 och 3; nedanför detta längs baken: Fig. 4 och 5; all skrift i svag relief, vid eggen midt under den sistnämnda inskriften ett inkrusteradt flätornament. Å klingans insida vid fastet ett ornament som å utsidan. Å baken i guldinkrustering sju gånger upprepadt det arabiska ordet: Fäste: Ciseleradt. Parerstång rak, platt med från kanterna utsvälld midt, bakre ändan afslutad i en nedböjd inrullning. Från midten utgår uppåt och nedåt vid hvardera sidan en bred stolpe med rokoko-ornering. Handbygel svagt S-formad, långsamt afsmalnande nedåt, insida plan, utsida svagt rundad, upptill ornerad i rokoko; nedre ändan förenad med handbygeln i en tvär vinkel, öfre ändan inhakad i kafvelbeslaget. Kafvel af trä, med oval genomskärning samt klädd med hajskinn. Öfverändan böjd framåt. Å utsidan två kullriga knoppar i form af nithufvuden. Längs bakkanten ett pålagdt beslag med konturerade kanter och rundad utsida, hvarå nedtill ett bladornament, midt på beslaget en rokokokartusch under en trofégrupp; öfre ändan afslutad i ett lejonhufvud, å hvars hjässa en profilerad liten rund knopp. Å parerstångens undersida mästare- och svärdfejarestämpel samt årsbokstaf och riks-stämpel, de tre senare stämplarna äfven nedtill å kafvelbeslaget (orig. V4): Vikt: 0.800 kg. Längd: 0.755 m. Klinga, bredd vid fastet: 0.036 m. Fäste, längd: 0.128 m. Balja: Af svartlackeradt läder, med ciselerade beslag af silfver. Längs insidan en grof söm. Munbleck kort, å hvardera sidan i svag relief en trofégrupp af fanor, pilkoger, musikinstrument m. m., nedtill ett bladornament i rokoko, vid öfre ändan en efter de från parerstången utlöpande stolparna afpassad falskant. Kanter släta, å den bakre vid nedre ändan en profilerad ögla med rundstafvig ring. Släpsko något längre än munblecket, å hvardera sidan i svag relief två trofégrupper, skilda af en kartusch. Upptill och nedtill bladornament. Vid öfre ändan å insidan en liten rund ögla. Kanter släta. Nedre ändan rundad, med tunn slitskena. Koppelbeslag i samma form och dekor som munblecket samt med likadan ögla och ring. Vikt: 0.300 kg. Längd: 0.635 m.; bredd: 0.042 m. Munbleck, längd: 0.078 m. Släpsko, längd: 0.168 m. Klingan orientaliskt arbete från 1500-talet (omslipad). Fästet och baljbeslagen svenskt arbete från år 1788; svärdfejare Johan Grubb, död 23 Maj 1807 som ålderman i Stockholm, 63 år gammal, ogift, innehade verkstaden vid sin död. De arabiska inskrifterna hafva tolkats af professorn i semitiska språk vid Uppsala Universitet fil. doktor Karl Vilhelm Zetterstéen sålunda: På klingan arabiska inskriptioner af samma slag som på Sabel F.i men ännu svårare att déchiffrera. Fig. I. Närmast fästet en medaljong, innehållande en inskrift, som börjar med orden: käla-n-nabijju li-ahli »profeten sade till folket». Det öfriga är omöjligt att med säkerhet tolka. Fig. 2. = Sabel F.i, Fig. 1, ehuru det andra ordet här är alldeles förvanskadt och de diakritiska punkterna äro fyra i stället för tre. Fig. 3. = Sabel F.i, Fig. 2, med ett par uteslutningar. Fig. 4. En längre inskrift, till stor del bestående af tecken, som kunna läsas nästan hpr som helst. Den nedre raden börjar med ett ord, som innehåller bokstäfverna alif, läm, säd, säd, men förmodligen bör det första säd ändras till mim. I så fall är det fråga om den mystiska bokstafskomplexen 5LMS, med hvilken Koranens kap. 7 inledes men om hvars egentliga betydelse vetenskapen ingenting vet. Till höger stå vidare några ord, Fig. 5, som bilda en grupp för sig. De två första torde vara kitäbun unzila, och det tredje kan möjligen föreställa det arabiska ilaika. Inskriften skulle således innehålla de första orden i kap. 7: 9LMS kitäbun unzila ilaika >’LMS. Se här en skrift, som nedsändts till dig», men däremot är det omöjligt att identifiera fortsättningen med de omedelbart följande orden i Korantexten. På klingans ryggsida läses icke mindre än sju gånger det mystiska ordet bedüh, hvars betydelse är okänd. (Se härom Reinaud: »Monumens arabes, persans et turcs, du Cabinet de M. le Duc de Blacas», Paris 1828, II, 243 ff.: »Le mot Bedouh, dont il est ensuite question, est encore un de ces termes que les Orientaux emploient en toute occasion, et dont Torigine n’est pas connue.----Ce qu’il y a de certain, c’est que les Orientaux se sont servis de ce nom comme d’un puissant talisman, et qu’ils le regardent comme une source de bénédictions. On le rencontre sur les pierres , gravées, les sabres, les casques. Les Orientaux l’emploient sur-tout pour les lettres missives et tout ce qui doit courir les risques de la terre et de la mer.» Jmfr äfven Dozy: »Supplément aux dictionnaires arabes», Leyde 1881, I, 59 ff., Houtsma m. fl.: »Enzyklopaedie des Islam», Leiden 1913 ff., I, 802 ff., och den där anförda litteraturen.) Gåfva till Walther von Hallwyl Julaftonen 1895 från hans svärmor, Johanna Kempe, f. Wallis 13 September 1818, d. 15 April 1909. Inköpt af den sistnämnda 17 Oktober 1895 från en privatperson genom intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl Anton Ossbahr (se kvitto 17 Oktober 1895, utställdt på Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe) efter att förut hafva varit hembjuden åt Kungl. Lifrustkammaren men af denna icke kunnat inlösas. Betald 18 Oktober 1895, se Rescontra (Johanna Kempe), 17 Oktober 1895 kvitto. Pris: Kr. 150, se kvitto.