Föremål

Bönematta, anatolisk Ladik.

Bönematta. Mönster: rött bönefält med trappstegsformad nisch med hakar, hörnformationer med hakar, blomformation sammanlänkad med två kannor. Ljusblå bönenisch med blad, kannor och blommor. Under bönefältet tre nischer med rosetter och växtornament och tre nedåtvända tulpaner. Varp: ull, Z2S benvit. Insalg: ull, Z2. Lugg: ull, Z2, symmetrisk knut, på en nivå. Knuttäthet: 21-24,5 knutar/dm horisontellt, 38-32 kntuar/dm vertikalt. Ca 920 knutar/dm2. - " - Gåva till Walther och Wilhelmina von Hallwyl från deras dotter och svärson Irma Ingeborg Mathilda och löjtnanten Fredrik Wilhlem Gustaf von Geijer julaftonen 1900.

Museum	Hallwylska museet
Föremålsbenämning	Bönematta
Kategori	Österländska mattor 60. LX Textilier - Orienten
Material	1Ull
Storlek	Bredd 125 cm Längd 195 cm
Teknik	Knuten
Datering	1840 – 1860 1800-talets mitt
Tillverkningsplats	Turkiet Ladik
Tidigare ägare	Chabistary, Hag Aly Ben Ismail Geijer, f. von Hallwyl, Irma Ingeborg Matilda von Geijer, Fredrik Wilhelm Gustaf von
Föremålsnummer	LX:I:A.b.01._HWY
Tillhörande texter	Typ Äldre inventarium Titel BÖNEMATTA. (Vapenrummet.) Källa Hallwylska samlingens katalogverk Datum 1937 Text Rektangulär. Långsidorna med stadkant; å kortsidorna under senare tid påsydda silkes-fransar, randiga i gult och grönt. Varp och knytning af ullgarn. Å afvigsidan af mattans kortsidor en skoning i blekrödt bomullstyg, påsydd under senare tid. Mönstret geometriskt stiliseradt, ornamenten till största delen med konturer i svart. I midten en röd bönenisch (mihrab) med trappstegsformigt hvalf, hvars ytterkontur ornerad med inböjda hakornament och rakt uppstående midtkrön i rödt; i nischens midt ett s. k. lifsträd med öfvervägande ljusblå krona samt stam i svart, ljusblått och brungult; å hvar-dera sidan om lifsträdets stam en kanna (symboliserande tvagningsplikten före bönen); i nischhörnen mindre triangelfält i ljust gulgrått med kantdekor (hakar) i ljusblått. Utmed nederdelen en bård med en ranka, s. k. Ladik-ranka, i rödt, svart och blått mot blekt brungul botten. Nischen utfyllande mellanpartiet af mattans innerfält, hvars öfverdel är ljusblå, med ett flertal olika ornament i rödt, svart, brungult och äfven något hvitt, däribland i hvardera svickeln utanför nischhvalfvet en kanna som de of van omnämnda. Nederdelen (den s. k. nedre panelen) med en tvärgående bred sicksackformig bård i svart, hvarå tre förgrenade korsornament i rödt och ljusblått samt däremellan ståndare med stora flersidiga hufvuden i rödt och gråhvitt; från bården utgående nedåt raka granatäpplekvistar (enligt vissa författare liljor) i svart och ljusblått mot röd botten. Kring innerfältet en bred omfattningsbård (utmed kortsidorna något smalare), delad i flere lister, af hvilka den mellersta bredast samt med röd botten vid kortsidorna och brungul vid långsidorna; å samtliga bårder olikformade ornament i svart, rödt, blått, brungult och ljusgrått; den mellersta med den typiska s. k. Ladik-tulpan-(eller lilje-)dekoren, karakteriserad bl. a. af sina rätvinkligt böjda stjälkar. Längd utan frans: omkring 1.95 m.; bredd: omkring 1.25 m. Anm. Fransskoningen afsedd att dölja kortsidornas starka nötning. Mönstret typiskt för produkterna från Ladik (jmfr fig. 27 samt sid. 66 och 67 i Maj Ster-ner och Jacob Kinch: »Orientaliska mattor», Stockholm 1929; dessutom Julius Orendi: »Das Gesamtwissen iiber antike und neue Teppiche des Orients», Band II, Wien 1930, Abb. 999, sid. 280; om tulpan- eller liljemotivet i omfattningsbården se sistnämnda arbete, Band II, sid. 53, Abb. 519, hvarest det kallas »Ladik-Tulpenborte», samt R. Neuge-bauer und Siegfried Troll: »Handbuch der orientalischen Teppichkunde», Leipzig 1930, Motivblatt IV: 1 och sid. 110, där samma motiv angifves som »Lilien und Rosetten»). Gåfva till Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, Julaftonen 1900 från deras dotter och svärson Irma Ingeborg Mathilda, f. 1 Juni 1873, och löjtnanten Fredrik Wilhelm Gustaf von Geijer, f. 8 Februari 1865, d. 16 Maj 1930, gifta 14 Juni 1894, vid deras vistelse i Kairo tillsammans med sina döttrar och svärsöner Ellen och Henrik de Maré samt Irma och Wilhelm von Geijer äfvensom fröken Ida Uhse 18 November—27 December 1900 (Ellen och Henrik de Maré 23—27 December 1900) under deras resa genom Egypten och Sudan 5 November 1900—29 Mars 1901. Förestående uppgifter lämnade med ledning af fröken Ida Uhses Reseanteckningar. Inköpt af Irma och Wilhelm von Geijer hos matthandlaren Hag Aly Ben Ismail Chabistary, Han Halil, Kairo. Ankom 29 Maj 1901, se Rescontra (Walther von Hallwyl).