Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Trofémodell

TROFEMODELL. Bestående av halvrustning med hjälm, sköld, två spjut, hillebard, bardisan, stridsklubba, tre stridsyxor och fyra fanor. Rustning: Hjälm: H 6,8 cm; B 6,3 cm; Fjäderbuske L 11 cm; B 6 cm Bröstharnesk: L 12,5 cm; B 8,3 cm Lårskydd: L 7 cm; B 6,9 cm Ryggharnesk med skört: L med skört 14,5 cm; B 11,8 cm Sköld: Dia 6,8 cm Spjut: L 25 cm - 28 cm; Spets med stånghylsa L 5,3 cm - 6,8 cm Hillebard: L 27 cm; Spets L 6 cm Bardisan (s.k. runka) L 29 cm; B 4,2 cm; Spets med mellanstycke L 11 cm Stridsklubba ( s.k. putschan) L 12 cm Stridsyxor: tre stycken, två med pik och en med hammare Yxor med pik: L 14,8 cm - 17,2 cm; yxa L 6,5 cm - 7 cm; B 3 cm - 3,6 cm Yxa med hammare: L 13,7 cm; Yxa L 5,5 cm; B 2,2 cm Fanor av siden med stång av trä och spets av mässing. Två fanor ljusblåa med vita ränder samt två ljusröda med gula ränder. Blå - vita: Duk B 21,5cm - 23,4 cm; H 20,4 cm; Stång L 40 cm Röd - gula: Duk B 27 cm - 30,5 cm; H 16,3 cm; Stång L 39,8 cm Tyskt arbete från 1600-talets förra hälft. Postament av rödbrun, vitflammig marmor. H 9,5 cm; L 12,5 cm; B 7 cm Från 1700-talets slut.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Trofémodell
Kategori
34. XXXIV Vapen – Europa
Material
  • Järn
  • Marmor
  • Siden
Datering
1600

1600-talets första hälft

Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Föremålsnummer
XXXIV:EE.01._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
TROFÉMODELL.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1926
Text
Af järn, på postament af marmor. Bestående af halfrustning med hjälm, sköld, två spjut, hillebard, bardisan, strids-klubba, tre stridsyxor och fyra fanor. Rustning: Svartlackerad, bestående af hjälm, bröstharnesk med lårskydd samt ryggharnesk med skört. Hjälm: Kalott af två plåtar, sammansmidda längs midten. Hakskydd slätt. Visir med sex vertikala springor. Pannskärm bred, trubbvinklig. Hakskydd, visir och pannskärm rörliga på en gemensam nit vid hvardera sidan; niten med reffladt, kullrigt hufvud af mässing. Baktill en plymholk, konisk och spiralrefflad samt fäst med två nitar som de förra, en i hvardera af två från holken utvikna flikar; i holken tre röda och fyra blåa plymer af plåt. Halsskärmens främre del trubbvinklig och fäst vid hakskyddet med två nitar som ofvan, dessutom sex prydnadsnitar. Bakre delen rundad samt fäst vid kalotten med tre liknande nitar, dessutom sex prydnadsnitar. Höjd: 0.068 m.; bredd: 0.063 m. Fjäderbuske, längd: o.no m.; bredd: 0.060 m. Bröstharnesk med lårskydd: Med s. k. gåsbuk, kring hals och armhål en smal staf, å bröstet ornering af vertikala ränder, upptill å hvardera sidan en nit med kullrigt hufvud af mässing. Hvartdera lårskyddet af sex skifvor med konturerade kanter. Skifvorna fasta vid hvarandra å hvardera sidan med en genom två och två gående nit; längs midten samt kring nedre kanten en rad nitar, alla med kullrigt hufvud af mässing. Bröstharnesk, längd: 0.125 m.; bredd: 0.083 m. Lårskydd, längd: 0.070 m.; bredd: 0.069 m. Ryggharnesk med skört: I dekor som å bröstharnesket. Skört af fyra skifvor med konturerade öfverkanter och sammanfästa å hvardera sidan medelst en genom två och två gående nit. Kring nedre skifvans nedre kant en rad runda hål, i hvardera skifvans öfre kant sex dylika. Bröst- och ryggharnesk sammanhållna öfver axeln af två band af siden (moaré) med en hvit rand mellan två blåa; hvartdera bandet fast vid ryggharnesket med två nitar, vid bandets motsatta ända en kilformad plåtflik med knapphål för den i bröstet sittande niten, å det högra bandet fyra tvärgående rektangulära plåtskifvor af järn (en saknas), den bakersta fäst med fyra nitar, de öfriga hvardera med två; alla nitar med kullriga mässingshufvuden. Nedtill å ryggen å hvardera sidan en rem (fragmentarisk), fast på en nit som de förra, vid den ena remmen en fastspand sölja af järn (ursprungligen fast vid remmen i motsatta sidan). Längd med skört: 0.145 m.; bredd: 0.118 m. Sköld: Rund, svagt kupig, å öfversidan fem strålformigt ställda falt med graveradt bladverk samt skilda af bårder med små tvärbågar mellan två parallella ränder. I midten en spiralvriden spets, kring ytterkanten en repstaf. Undersidan rödmålad samt med spår af läderremmar, fasthållna af fyra nitar. Diameter 0.068 m. Spjut. Spets tresidig. Stånghylsa konisk och spiralrefflad; från denna utgå två långa stång» flikar, fästa med tre genomgående nitar. Stång af trä, rund och svartlackerad. Längd: 0.250—0.280 m. Spets med stånghylsa, längd: 0.053—0.068 m. Hillebard: Spets lång, smal, nästan rund; yxa med konkav egg och konturerade kanter, bladet genombrutet af fem små runda hål. Pik med liknande kanter, något nedböjd, spetsig och genombruten af tre hål som ofvan. Spetsen fortsatt ned på stången i två korta stångflikar, fasta med fyra genomgående nitar af mässing. Stång af trä, svartmålad. Längd: 0.270 m. Spets, längd: o.060 m. Bardisan (s. k. runka): Spets lång, smal, fyrsidig med spiralvriden udd, öron breda, bågformade, mellan dessa å hvardera sidan ett graveradt ornament. Mellan öron och stång ett mellan-stycke, afsmalnande uppåt, nedtill profileradt och fortsatt ned på stången i två långa stångflikar, fästa med tre genomgående nitar af järn (en nit saknas). Längd: o.2go m.; bredd: o.042 m. Spets med mellanstycke, längd: o.no m. Stridsklubba (s. k. putschan): Öfre ändan klotformad, med elfva snedställda höga slagblad. Skaft balusterformadt, upptill och nedtill spiralreffladt, vid midten slätt; nedre ändan afslutad i en halfklotformad, med fasetter prydd knopp, ytterst en liten ögla. Längd: 0.120 m. Stridsyxor: Tre stycken, två med pik och en med hammare Yxor med pik: Blad halfmånformadt. Öga ovalt, omkring detta en utsvällning. Pik fyrsidig, svagt nedböjd, med fasade kanter. Ena yxbladet med ett profileradt mellanstycke, den andra yxan med en utstående smal kant mellan ögat och piken. Skaft af trä, rundt, slätt och svartlackeradt, i hvardera ändan en kort spets af järn (den vid bladet saknas å den ena). Längd: 0.148—0.172 m. Yxa, längd: 0.065—0.070 m.; bredd: 0.030—0.036 m. Yxa med hammare: Blad långt, bredare mot eggen. Öga ovalt, omkring detta en iprofilering. Hammare lång, fyrsidig med fasade kanter, bane fasetterad och med utstående kanter. Skaft af trä, rundt och svartlackeradt; nedtill en rund järnspets på kort hals; kring skaftet en bred holk af järn. Längd: 0.137 m. Yxa, längd: 0.055 m.; bredd: 0.022 m. Fanor: Af siden (moaré), med stång af trä och spets af mässing.’ Två fanor ljusblåa med två hvita ränder samt två ljusröda med tre gula ränder. Duk hopsydd af två band samt med snedt afskuren ytterkant. Stång af trä, rund, med spår af brun målning. Spets platt, lansettformad, förgylld, med lång cylindrisk stångholk, mellan denna och spetsen en profilerad hals (spetsen å en af de röda fanorna saknas). Blå-hvita: Duk, bredd: 0.215—0.234 m.; höjd: 0.204 m. Stång, längd: 0.400 m. Röd-gula: Duk, bredd: 0.270—0.305 m.jhöjd: 0.163 m. . Stång, längd: 0.398 m. Tyskt arbete från 1600-talets förra hälft. Postament: Rektangulärt, af rödbrun, hvitflammig marmor,- nedtill en v utstående sockel med profilerad öfverkant. Upptill ett utstående enkelt listverk.. (Ena nedre hörnet af sockeln afslaget.) I postamentet en rakt uppstående stolpe af trä, hvaråtre ställningar af plåt; den nedre å ena sidan med fyra, å den andra med nio pipor (för uppbärande af vapnen), den mellersta med sex liknande pipor (för fanorna); öfre ställningen utgöres af en gröfre pipa, afsedd för rustningen och hjälmen. Flera pipor tomma. Höjd: o.095 m.; längd: 0.125 m.; bredd: Ö.070 m. Från 1700-talets slut. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 28 Juli 1907 hos Hofantiquar Ed. Kahlert, Goldschmiedenstrasse 19, Eisenach, Tyskland, (se räkning 28 Juli 1907) vid hennes vistelse i nämnda stad tillsammans med sin make Wälther von Hallwyl samt fröken Ida Uhse 27—29 Juli 1907 under deras resa genom Holland, Belgien, England, Skottland, Irland samt åter öfver Paris och Schweiz 16 April—5 Augusti 1907. Förestående uppgifter lämnade med ledning af fröken Ida Uhses Reseanteckningar. Ankom 16 Augusti 1907, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Betald 7 Augusti 1907, se Rescontra (Walther von Hallwyl), Toilettbok (här uppförd på September 1907) och kvitto från Hofantiquar Ed. Kahlert 8 Augusti 1907. Pris: Mk 150, se Toilettbok och räkning. Kända tidigare ägare, enligt uppgift af Hofantiquar Ed. Kahlert, se räkning 28 Juli 1907, brefkort 29 Augusti 1907, bref 17 November 1917 och brefkort 20 Februari 1918: 1. Furst Leopold Emil Ludwig Konrad af Löwenstein-Wertheim-Freuden-berg, f. 26 November 1827, d. 13 Mars 1893, förmäld 4 Februari 1861 med Auguste Amalie Henriette Wollrabe, f. 4 Mars 1837, d. 14 Mars 1909, upphöjd 1 December 1869 i friherrligt stånd under namnet von Wollrabe von Wallrab samt 15 Januari 1875 i grefligt stånd under namnet von Löwenstein-Scharffeneck. 2. Grefve Maximilian Karl Friedrich von Löwenstein-Scharffeneck, f. 13 Juli 1871, Herr auf Schönwörth, Tyrolen, son till föregående, förmäld 4 November 1895 med friherrinnan Constance Valerie Sophie of Worms-Pirbright, f. 28 April 1875. Af Hofantiquar Ed. Kahlert inköpt från konsthandlaren Julius Böhler i München eller antikvitetshandlaren Eichinger i Ansbach, Tyskland, under försäkran att den varit i grefve von Löwensteins ägo. bok_35|1926|XXXV:A.01|RUSTNING, af delar från olika rustningar.|Bestående af pansarskjorta, arm-, lår- och knäskydd. Af järn. Pansarskjorta (s. k. brynja): Med stående halskrage, af runda, i hvarandra kopplade, flackstafviga, handsmidda ringar af omkring 12 mm:s yttre diameter och 1V2—2 mm:s tjocklek, hvarannan ring hophetsad, hvarannan hopsatt med en nit med kullrigt hufvud. Bröstet på hvardera sidan om öppningen med en rad af fyra liggande rektangulära plåtar samt vid sidan om dessa en rad kortare, fyrsidiga och kilformade. Å plåtarna i guldinkrustering stora arabiska skriftecken (om skriftens tolkning se längre fram) inom käntbård med dylika mindre skriftecken (guldet delvis bortfallet). Hvar och en af de förstnämnda plåtarna med en tjock, lagerbladformad skifva af mässing, försedd med en rundstafvig ögla; i dessa å skjortans högra sida en S-formad kasthake för öglan i motsatta sidan; hvarje skifva fast med två nitar med runda, platta hufvuden. Å ryggen fem rader plåtar, något mindre än de å bröstet, hvardera af de tre mellersta raderna med femton plåtar, de vid sidorna hvardera med fyra; plåtarna i dekor som å bröstet, å de sju nedre plåtarna i mellersta raden endast kantbård med spår af skriftecken. Å öfre högra bröstplåtens insida graveradt märket: Armskydd: Af en bred midtskena, formad efter underarmen och handen, vid hvardera sidan därom en smal skena, fäst vid midtskenån med tre rader pansarringar. Vänstra armens sidoskenor hvardera med två kopparnitar. I båda handskyddens ytterkanter hål för pansarringar, af hvilka endast några få kvarsitta i den vänstra. Högra midtskenan med rik rankdekor samt tre runda falt i flerpass med spår af förgyllning, öfver handleden och upptill en tvärgående bård; allt mot prickerad botten. Å vänstra armskyddets midtskena arabiska skriftecken (om tolkningen se längre fram) jämte rankornering mot prickerad botten som å den högra. Å hvarje sidoskena en blom- och bladranka. Å högra skyddet upptill å midtskenan graveradt märket: Lårskydd (ej original): Det högra af åtta, det vänstra af nio rader fyrsidiga, släta små plåtar, en rad å framsidan å hvarje skydd doserande nedåt; plåtarna fästa vid hvarandra med tre rader pansarringar. Knäskydd: Af skål och pansarflik. Skål spetsoval. Den högra något mindre, i midtfältet i silfverinkrustering arabisk inskrift (se längre fram), utefter kanterna mellan två smala ränder en smal bård med tvärgående bågorneringar i silfver, bården vid hvardera kanten afbruten, i midten på två ställen. Vänstra skålen något större, i midtfältet inskrift, utefter kanterna en bred bård med en silfverinkrusterad frukt- och bladranka, afbruten i midten vid hvardera kanten af ett flätornament; allt mot prickerad botten. Vid hvardera skålens nedre kant en spetsig flik af ett pansar som å skjortan. Å högra skålen graveradt märket: samt å den vänstra: Rustning, vikt: 11.700 kg.; längd: 1.280 m. Pansarskjorta, längd: 0.830 m.; bredd: 0.500 m. Armskydd, längd: 0.400—0.430 m.; bredd: 0.100—0.120 m. Knäskål, längd: 0.145 m.; bredd: o.no—o.120 m. Turkiskt arbete, Mindre Asien, från 1400-talet. Märket (s. k. Konstantinopel-arsenalens eller Muhammed II:s rustkammarmärke) återfinnes å flera orientaliska vapen, som härstamma från den till tyghus förvandlade S:T iRENE-basilikan i Konstantinopel samt fråii Adrianopel och Erzerum, och får anses som en approberingsstämpel å förbättrade föremål; tecknet kan härledas från ordet imtihän = pröfning, d. v. s. godkänd, duglig. [Eduard von Lenz: »Arsenal-zeichen oder Beschau(?)» i »Zeitschrift fur historische Waffenkunde», Band VI, 1912—1914, sid. 299—303.] De arabiska inskrifterna hafva tolkats af professorn i semitiska språk vid Uppsala Universitet fil. doktor Karl Vilhelm Zetterstéen sålunda: Framsidan. Vänstra armskenan. Arabiska bokstäfver, dels isolerade, dels sammanställda till hela ord, som dock icke innehålla någon sammanhängande mening. Företrädesvis alif och läm, hvilka äfven eljes pläga användas i rent dekorativt syfte. Vänstra sidoplåtraden. Arabiska bokstäfver, som tillsammans bilda ordet as-sultän »sultanen*, om sin tillägges mellan alif\ läm och det följande läm. Vänstra bröstplåtraden. Arabiska bokstäfver, hufvudsakligen alif och n un, utan sammanhang. Högra bröstplåtraden. Likaledes arabiska bokstäfver, hufvudsakligen alif och läm, utan sammanhang. Högra sidoplåtraden. Arabiska bokstäfver. Den sista gruppen kan läsas lillähi »åt Gud», »för Guds skull», men har säkerligen tillfogats blott för att tjäna som ornament. Högra armskenan. Inga bokstafstecken. Vänstra knäskålen. Arabiska bokstäfver, hufvudsakligen läm och nun, utan sammanhang. Högra knäskålen. Arabiska bokstäfver, alif och läm m. m., utan sammanhang. Baksidan: Högra sidoplåtraden. Arabiska bokstäfver, alif, läm och nun, använda som ornament. Högra ryggplåtraden. Arabisk inskrift af följande lydelse: al-älim al-ämil al-ädil al-fädil al-kämil al-maulä »den lärde, den verksamme, den rättvise, den förträfflige, den fullkomlige, mästaren». Mellersta ryggplåtraden. Först ett par isolerade konsonanter, fa och nun; därefter en grupp bestående af fyra bokstäfver, som tillsammans kunna läsas som det arabiska madid »vidsträckt» men säkerligen icke ha någon annan uppgift än att tjäna som dekoration, och slutligen enstaka bokstafstecken, hufvudsakligen läm, använda som ornament. Vänstra ryggplåtraden. Först några arabiska bokstäfver, som skulle kunna betyda ad-dajjän »domaren», ehuru jj icke har den riktiga formen, men som antagligen icke äro någonting annat än ornament; därefter flera bokstafstecken, som ej bilda någon mening; vidare en grupp, som kan tänkas föreställa al-imäm »imamen», »öfversteprästen»; därefter ar-rahmän »förbarmaren» och slutligen ett betydelselöst 'ain, läm. Vänstra sidoplåtraden. Arabiska bokstäfver af samma slag som på högra sidoplåtraden. Pansarskjortan, lår- och knäskydden inköpta af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 22 Januari 1900 från Dr phil. Fredrik Robert Martin genom intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl ANTON Ossbahr (se kvitto 22 Januari 1900) efter att förut hafva varit hembjudna åt Kungl. Lifrustkammaren men af denna icke kunnat inlösas. Betalda 23 Januari 1900, se Rescontra (Walther von Hallwyl), 22 Januari 1900 kvitto. Pris: Kr. 720, se kvitto. Armskydden inköpta af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 24 April 1900 från Dr phil. Fredrik Robert Martin (se kvitto 24 April 1900) genom intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl Anton Ossbahr, se kvitto 24 April 1900. Betalda 28 Maj 1900, se Rescontra (Walther von Hallwyl), 24 April 1900 kvitto. Pris: Kr. 275, se kvitto. Enligt skriftligt meddelande från intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl Anton Ossbahr: »Den turkiska rustningen som härmed sändes hör till den Rustkammare som på 1870-talet blef funnen och till större delen förstörd vid några nybyggnader i Gamla Seraljen. De flesta af de saker som då räddades kommo till England, en trasig hjelm har jag sett i Österrike, en annan finns i Paris. Dessa rustningsdelar äro ytterligt sällsynta, de äro tillverkade på 1400-talet i Mindre Asien. Benbetäckningarna höra synbarligen ej till just denna rustning men till samma sort; samma är förhållandet med den andra och beror detta på att då Rustkammaren skingrades och sakerna i hemlighet fördes från Konstantinopel de rätta delarna förväxlades.»