Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Österrikiska soldater, fyra stycken

Omålade, stående på rundade fotplattor med en långsträckt oval skylt (tom) framtill. Figurerna baktill (på figur 3 vid högra höften) stödda av en avhuggen trädstam. Figur 1: Sannolikt en regementsofficer på 1840-talet vid infanteriet. Figur 2: Underofficer, möjligen vid trängen. Figur 3: En s.k. fyrverkare. Figur 4: Menig tschaikist från omkring 1820. Figurerna 1 och 3 tillverkade 1852, 2 och 4 år 1853. Enligt uppgift tillhör de en serie om 119 nummer föreställande representanter för österrikiska armén under åren 1600-1861. En fullständig samling av dessa figurer befann sig i kejsar Franz Josephs ägo, men delades efter hans död 1916 på tre huvudarvingar. Fabriken grundlagd 1719 av Claudius Innocentius du Pacquier, vilken för arbetets igångsättande inkallat emaljören och förgyllaren Kristoffer Konrad Hunger samt arkanisten Samuel Stölzel, båda från Meissen. Pris: 81 Kr. Se Toilettbok 28 maj 1900.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Figurgrupp
Kategori
  • Figuriner och statyetter
  • 47. XLVII Porslin - Europa
Material
Porslin
Storlek
  • Höjd 20 cm (figur3)
  • Höjd 20 cm (figur4)
  • Höjd 20.3 cm (figur2)
  • Höjd 20.8 cm (figur1)
Teknik
Dekor
Datering
1852

1852;1853

Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Inskription
Signatur/Påskrift: Stämpel på fotplattans undersida
Föremålsnummer
XLVII:XIII:E.a.03._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
ÖSTERRIKISKA SOLDATER, fyra stycken.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1931
Text
Omålade; stående å rundade fotplattor med en långsträckt oval skylt (tom) framtill. Figurerna baktill (å figur 3 vid högra höften) stödda af en afhuggen trädstam. Figur 1: Sannolikt en regementsofficer på 1840-talet vid infanteriet. Hufvudet något vridet åt högra sidan, armarna utmed sidorna och nästan raka, benen raka, hälarna tillsammans. Polisonger. Trekantig hatt (s. k. väderklyfvare) med kokard vid högra sidan, enradig uniformsrock med ståhdkrage, långbyxor med hällor samt klacksporrar; mellan de två nedersta knapparna och rundt lifvet ett skärp med nedhängande tofsar vid vänstra sidan, där äfven sabel med portepé. Å fotplattans undersida instämpladt: Höjd: 20.8 cm. Figur 2: Underofficer, möjligen vid trängen. Hufvudet obetydligt vridet åt högra sidan, armarna något böjda framåt, högra benet något böjdt och framför det vänstra. Tschakå med nedspänd hakrem, enradig uniformsfrack med ståndkrage, åtsittande spetsbyxor samt stöflar; nedanför nedersta knappen och rundt lifvet ett skärp med sabelkoppel, hVari sabel med portepé. Å fotplattans undersida instämpladt: |)jjQ) Höjd: 20.3 cm. u1 Anm. Upptill vid tschakåns framsida en brottyta (märke efter pompong). Figur 3: En s. k. fyrverkare (underofficer med fältväbels rang) Vid fyrverkarkåren, i uniform af modell, fastställd 1821. Hufvudet något vridet åt högfa sidan, högra armen framåt-böjd med nedåtvänd knuten hand, vänstra armen utefter sidan, högra benet något böjdt och framför det vänstra. Hatt å la Corse, enradig uniformsfrack med ståndkrage, åtsittande spetsbyxor samt stöflar; nedanför nedersta synliga knappen ett skärp med rektangulärt spänne framtill och sabelkoppel, hvari sabel (afslagen en bit nedanför fästet) med portepé. Å fotplattans undersida instämpladt: ^ Hojd: 20 cm. r=* Anm. Mellan högra handens tumme och pekfinger brottyta, likaså å öfre delen af det å vänstra sidan högt uppvikna hattbrättet. Figur 4: Menig tschaikist från omkring 1820. Hufvudet något vridet åt högra sidan, högra armen svagt böjd, handen hållande om yttre delen af pipan på en karbin med kolfven riktad snedt nedåt bakåt, vänstra armen obetydligt böjd och nedåtriktad, vänstra benet fördt något snedt bakåt vänster. Tschakå med tschaikistemblemet: enradig uniformsfrack med ståndkrage, åtsittande långa byxor med snörmakerier ofvanför låren samt snörkängor; på ryggen ränsel, ofvanpå denna rullad kappa, den förra fasthållen af två bärremmar, på bröstet förenade medels en tvärrem, under ränseln ett rektangulärt patronkök, buret i en rem öfver vänstra axeln, baktill vid vänstra sidan en ' faskinknif, buren i en rem öfver högra axeln. Å fotplattans undersida instämpladt: ^^3 Höjd: 20 cm. tcpj Enligt meddelande af 13 April 1929 från Österreichisches Heeresmuseum, Wien, tillhöra pjäserna en serie om 119 nummer, föreställande representanter för österrikiska armén under åren 1600—1851. En fullständig samling af dessa figurer befann sig i kejsar Franz Joseph I:s ägo men delades efter hans den 21 November 1916 timade död på tre hufvudarfvingar. Äfven årtalen i fråga om uniformsmodellerna, benämningen på dessa m. fl. upplysningar ha beredvilligt lämnats af nyssnämnda museum, hvilket, angående figur 4 dessutom meddelar följande: »Fig. 4) stellt einen Tschaikisten ohne Befehlsgrad um 1820 dar. Der Terminus ad quem ist durch die Kopfbedeckung, Tschako, gegeben. 1822 erhalten die Tschaikisten den Hut å la Corse, also den gleichen, mit dem Fig. 3 dargestellt ist. Die Tschaikisten sind eine besondere Form jenes Wehrstandes, der sich durch Einfalle der Türken an der Ost- und Südgrenze Ungarns aus der dort sesshaften Bevölkerung, sowie aus serbischen und bosnischen Flüchtlingen, gebildet hatte. Diese Grenzmilizen wurden 1745—67 in regulierte Grenzregimenter umgewandelt und 1763 auch aus schon bestandenen Tschaikistenformationen ein reguliertes Tschai-kistenbataillon formiert. Die Tschaikisten bildeten auf bewaffneten Booten (Czaiken) eine Flottenmannschaft, die auf Theiss, Donau und Save Grenzschutz- und allgemeinen Flussdienst versah. In den Feldzügen haben die Tschaikisten wiederholt hervorragende Dienste im Pionierdienst geleistet. Auch wurden sie, wenn die Verhältnisse es erforderten, als Infantrie verwendet. 1851 wurde, nach Aufstellung eines eigenen Flotillenkorps, aus den Tschaikisten das Titler Grenz Infantrie Baon gebildet.» Figurerna 1 och 3 tillverkade år 1852, 2 och 4 år 1853. — Fabriken grundlagd 1718 af Claudius Innocentius du Pacquier, hvilken för arbetets igångsättande inkallat emaljören och förgyllaren Christoph Conrad Hunger samt arkanisten Samuel Stölzer, båda från Meissen. Inköpta af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion i H. Bukowskis Konsthandel (innehafvare C. U. Palm), Arsenalsgatan 2 D, Stockholm, 8 Maj 1900. Katalog 129 n:r 70, se räkning samma dag. Betalda 28 Maj 1900, se Toilettbok. Pris: Kr. 81, se räkning.