Servis. Frukostservis (Déjeuner), modell Courteille,9 delar.
SERVIS. Frukostservis bestående av tekanna, vattenkanna, sockerskål med lock, två koppar med fat samt bricka. Dekor i form av en fjällmönstrad fond i guld, blått och med utsparade rundade fält i vitt med kransar av skära rosor och gröna blad. Dekorfärgerna nedsmälta i glasyren. "Fjällmönstret" är känd i flera olika färg- och teknikvarianter och tycks ha kommit i bruk omkring 1775 (1). Det var en av dekoratören Guillaume Noëls specialiteter (2). Alla delarna bär fabriksmärket LL med årsbokstaven y liksom dekoratören Guillaume Noels signatur. Koppar av modell Bouillard, tekannan och sockerskålen modell Calabre, mjölkkanna modell à trois pieds och bricka av modell Courtille. Alla delarna bär fabriksmärket LL med årsbokstaven y liksom dekoratören Guillaume Noels signatur. "Fjällmönstret" på denna frukostservis är känd i flera olika färg- och teknikvarianter och tycks ha kommit i bruk omkring 1775 (1). Det var en av dekoratören Guillaume Noëls specialiteter (2). BRICKA med dekorerade handtag (Plateau ) Modellen till frukostbrickan är känd från och med 1758 i två storlekar vilka det kan vara svårt att särskilja (4). Som det var brukligt i Sèvres, fick serveringsbrickan ge namn åt servisen, vars ingående delar kunde vara mycket olikartade. Jacques Dominique de Barberi, markis av Courteille och ekonomiföreståndare sedan 1748, utnämndes till kunglig intendent vid manufakturen 1751 och verkade som sådan fram till sin död 1767. Denne betydelsefulle person fick även namnge modellen till ett tvättfat med blomsterdekor. Enligt Savill känner man endast till en annan frukostservis med denna typ av dekorerade handtag. TEKANNA (théièreCalabre) Enligt fabriksregistret tillverkades denna modell första gången 1752 (6). Den finns i olika storlekar men denna variant är den vanligaste. Lockknoppen var ursprungligen formad som en blomma, men fick så småningom, som i detta exemplar, enklare utformning. Denna typ av tekanna var den vanligaste under hela 1700-talet. Den är uppkallad efter Pierre Calabre, en av aktieägarna i de båda bolag som skötte företaget, innan det övertogs av den kungliga förvaltningen 1759. Tekannornas relativa litenhet, i jämförelse med frukostservisernas koppar väcker frågan om hur de egentligen användes. Då mjukt porslin inte kunde tåla plötsliga temperaturförändringar, kunde man inte fylla tekannorna med hett te, varför de troligtvis endast fylldes med kallt eller ljummet koncentrerat te som sedan späddes i kopparna med hjälp av hett vatten ur en varmvattenkanna av metall. Trefotad MJÖLKKANNA (pot à lait à trois pieds) Denna modell är känd redan från fabriksinventeringen 1752 och förekommer i tre storlekar samt en variant som saknar de små blommande grenarna i relief. Modellen var den allra mest använda för frukostserviser på 1700-talet. SOCKERSKÅL (pot à sucre Bouret) Fabriksregistret från 1700-talet skiljer mellan runda sockerskålar, som i regel tillhörde frukostserviser, och ovala sockerskålar på brickor vilka tillhörde dessertserviser. Denna modell, som förekommer i tre olika storlekar, kom i bruk 1753 (8). Även i detta fall ersattes lockknoppens blomma med enklare slät frukt. Modellen fick sitt namn efter en av bröderna Bouret, Etienne Michel Bouret eller Francois Bouret d'Erigny, som båda var flitiga kunder och tillika finansiärer och aktieägare i manufakturens förvaltningsbolag, Namnet Bouret gavs för övrigt åt flera olika modeller. Två KOPPAR (Gobelets Bouillard) med fat Bouillardkoppen kom i bruk 1753 och är känd i tre storlekar (11). Den fick sitt namn efter Antoine Augustin Bouillard, förste arrendetagare och aktieägare i de båda bolag som finansierade fabriken. Flera olika modeller bär detta namn. Då det var brukligt att servera kopparna vända upp och ner på faten, är dekoren på kopparna oftast utförd så att den kan ses i båda riktningarna. (1) En Litronkopp med fat av andra storleken med tätt fjällmönster och dekor med blomstergirlander över meandrar mot vit botten daterad till 1775 och målad av Guillaume Noël auktionerades ut 2002 (Christies auktion i New York den 23 maj 2002, Pompeysamlingen). (2) Guillaume Noël betalades 100 franc "extraordinärt" (det vill säga för övertid) år 1776 för en "Courteillefrukostservis", vars dekor inte finns beskriven, även om flera pjäser av hans hand är kända från detta år med samma dekor (Manufacture nationale de Sèvres, arkiv pärm F 18). (3) Stämpel noterad på serveringsbrickor på 1760-talet. Savill, 1988, sid. 1122. (4) Det rör sig om variant B med handtag med akantusblad. Savill, 1988, sid. 615. (5) Stämpel noterad på koppar, fat, sockerskålar och serveringsbrickor. Savill, 1988, sid. 1136. (7) Savill (1988, sid. 570) påpekar att Martin Bougon fick betalt år 1775 för att ha gjort modellen till en Bouretsockerskål av första storleken. (8) Savill 1988, s.570 (9) Savill (1988, sid. 1117) noterar förekomsten av denna stämpel på koppar och fat. (10) Det skulle kunna vara restauratören Michel Dorothé Ducoudrays stämpel, verksam 1753-1775. (11) Savill 1988, s.527 Mått: Tekanna: H 12,3 utan lock H 10 D 9.3 Lock: H 2,7 D 5,8 Vattenkanna: H 11,1 D 8,6 Sockerskål: H 11,1 utan lock: H 7,2 D 8,6 Lock: H 4,5 D 9 Koppar: H 6 D 7,2 Fat: H 2,5 D 14,1 Bricka: H 5,5 utan handtag H 2,2 L 31,8 B 25,4 Fabriken grundlagd 1738 i Vincennes, överflyttad 1756 till Sèvres. Pris: 1500 Kr. Se Rescontra Walther v.H.
Museum |
Hallwylska museet
|
---|---|
Föremålsbenämning |
Servis
|
Kategori |
|
Material |
Mjukt porslin
|
Teknik |
Dekor
|
Datering |
1776
|
Tillverkningsplats | |
Tillverkare |
|
Tidigare ägare | |
Inskription |
Signatur/Påskrift: På bottnens utsida på samtliga pjäser i blått i glasyren fabriksmärke med årsbokstav. Målarsignaturer för Guillaume Noël, verksam 1755-1804 och Michel Ducoudray, verksam 1753-1775. Under brickan ristat SIII (3)
|
Föremålsnummer |
XLVII:IV:R.a.d.01._HWY
|
Litteratur |
The Wallace Collection Catalogue of Sèvres Porcelain, 1988
|
Tillhörande texter |
|