| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- PISTOLER, ett par, med flintlås.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1926
- Text
- Pipa: Rund, afsmalnande mot mynningen samt med imiterad damaskering, vid kammaren med plana sidosidor, längs hvardera pipans öfversida inlagdt i silfver latinsk inskrift, å den ena: Fig. 1; å den andra: Fig. 2. Lopp slätborradt. Kaliber: 11 mm. Svansskrufvens stjärt slät, blank, med spetsig, intagen ytterända, kring kanten en smal rand. Korsskruf blåetsad, med kullrigt hufvud. Lås: Låsbleckets utsida rundad, å denna framför hanen graveradt ett bladornament. Lås-skrufvar två, blånade, med kullriga hufvuden. Skrufbleck af silfver, ett för hvardera skrufven, bladformade och ciselerade. Hane starkt S-formad, utsida rundad, å denna graveradt vid framkanten ett bladornament. Hanskruf (saknas å den ena) blånad, med kullrigt hufvud. Bakom hanen en spärregel med uppstukad ytterända samt i förening med en uti låset befintlig hake, som afstänger hanen. Hanläppar ovala, utsidor rundade, insidor plana och taggiga. Från den undre läppens bakkant utgår uppåt som stöd for den öfre läppens bakkant en spetsoval ståndare, öfre ändan framåt inböjd, baksida rundad. Hanläppsskruf blånad, med päronformadt hufvud på lång, profilerad halsi Mellan hanläpparna å den ena ljusgul flinta (s. k. fransk), bakre delen omsluten af en lapp af läder. Fängpannans undersida rundad; från den yttre ändan vid framkanten utgår en kort flik till fäste för fängpannelockets axel, vid bakkanten en rakt uppstående låg skärm. Öfver fängpannan ett lock med rundad öfversida och plan undersida; från bakkanten utgår en kort hals, hvarå locket är svängbart på en axel, fast i den från fängpannan utgående fliken. Vid lockets framkant en rakt uppstående slagskärm (eldstål), något framåtböjd, baksida rundad, kring denna graveradt en smal rand, framsida slät. Locket med utanpå liggande Qäder, ytterkant skarp, nedre ändan utlöpande i en kort, blad-formad flik; fjädern fast med en från insidan gående skruf. Aftryckare oval, med rundad framsida och plan baksida samt gående genom en blånad kort skifva af järn med konturerad kant, främre ändan fast med korsskrufven; upptill utgår från baksidan-bakåt en på kant stående tunn skifva. 0 Varbygel af silfver, bred, bågformad, främre ändan afslutad i en vj smal hals, från hvilken utgår på stocken en bladformad spets; bakre ändan utlöpande i en smal skena med intagen, rundad ytterända. Fig 3a Å hvardera bygelns utsida graveradt ägarens initialer: Fig. 5 (antagligen Simon Wilhelm Carpelan, f. 1733 i Åbo län, öfverstelöjtnant 1785, lands-höfdings namn, heder och värdighet 1788, friherre 1790, introducerad 1792, d. 1814, slöt själf sin friherrliga ättegren); längs kanterna en utstående smal staf. Stock: Af valnötsträ, nedanför svansskrufvens stjärt ett bladornament i relief. Kolf starkt bågformad,' med rund genomskärning. Kolfkappa af silfver, oval, öfre ändan utlöpande i en bladformad spets; kappan fäst med en blånad skruf af järn med kullrigt hufvud. Stocken vid mynningen skodd med en smal skifva af horn (å den ena mörkt, å den andra ljust). För laddstaken löper på undersidan en 0.065 m. lång ränna, hvilken rörformigt fortsätter vidare bakåt in i stocken; i rännan dessutom en cylindrisk rörka af silfver. Ena laddstaken af ask, den andra af valnötsträ; längd 0.114 m., diameter 0.008 m., nedre ändan med en konisk skoning af horn. Å varbygeln fyra silfverstämplar (mästare-, stads- och rikssamt årsbokstaf) (orig. 1/i): Å kolfkappan två stämplar (mästare- och riks-) (orig. l/A): Vikt: o.350 kg. Längd: 0.224 m. Pipa, längd: 0.118 m. Antagligen svenskt arbete, Norrtelje, från 1700-talets slut; silfverbeslagen stämplade Norrtelje, år 1795; mästare Johan Jyllén, verksam vid 1700-talets slut och 1800-talets början. Norrtelje fick stadsprivilegier 29 Mars 1622, sedan Gustaf 11 Adolf där anlagt ett gevärsfaktori; detta ägdes till 1793 af kronan, därefter och in på 1800-talet af enskilda; det utgjorde stadens såväl största märkvärdighet som förnämsta inkomstkälla och nedlades år 1842. »Nec temere nec timide» (hvarken obetänksamt eller med fruktan) och »Nec facere nec ferre iniuriam» (hvarken begå eller tåla oförrätt) voro vanliga latinska inskriptioner å pistoler m. m. under 1700-talet, brukades äfven som valspråk af serafimer-riddare, frimurare å deras (i 8:de graden) samt af Par-Bricole-riddare å deras (i högsta graden) erhållna vapen. Anm. Å pistolen med den ljusa hornskifvan vid mynningen stocken framtill spräckt och skifvans vänstra hälft bortfallen. Inköpta af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 2 April 1891 från sterbhuset efter fru Louise Thérèse Drakenberg, f. Arrhenius, (se kvitto 2 April 1891) genom intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl Anton Ossbahr. Betalda 3 April 1891, se Rescontra (Walther von Hallwyl), 2 April 1891 kvitto. Pris: Kr. 60, se Rescontra (Walther von Hallwyl) och kvitto. Kända tidigare ägare: 1. Godsägaren Gustaf Bernhard Drakenberg, f. 4 December 1822, d. 19 Oktober 1880, gift 18 Juni 1859 med Louise Thérèse Arrhenius, f. 3 Mars 1829, d. 17 Oktober 1890. 2. Fru Thérèse Drakenberg. 3. Fru Thérèse Drakenbergs arfvingar. Af dessa försålda genom intendenten Carl Anton Ossbahr.
|