| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- RUSTNING, af delar från olika rustningar.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1926
- Text
- Bestående af pansarskjorta, arm-, lår- och knäskydd. Af järn. Pansarskjorta (s. k. brynja): Med stående halskrage, af runda, i hvarandra kopplade, flackstafviga, handsmidda ringar af omkring 12 mm:s yttre diameter och i1/2—2 mm:s tjocklek, hvårannan rad hop-hetsad, hvarannan hopsatt med en nit med kullrigt hufvud. Bröstet på hvardera sidan om öppningen med en rad af fyra liggande rektangulära plåtar samt vid sidan om dessa en rad kortare, fyrsidiga och kilformade. Å plåtarna graveradt bladorneringar samt inkrusteradt i silfver arabiska skriftecken (om skriftens tolkning se längre fram) mot punsad botten med utsparda ställen. Hvar och en af de förstnämnda plåtarna med en tjock lagerbladformad skifva af mässing, försedd med en rundstafvig ögla; i dessa å skjortans högra sida en S-formad kasthake för öglan i motsatta sidan; hvarje skifva fast med två nitar med runda, platta hufvuden. Å ryggen fem rader plåtar, något mindre än de å bröstet; hvardera af de tre mellersta raderna med sexton plåtar, de vid sidorna hvardera med fyra; plåtarna i dekor som å bröstet; å den öfre och nedre plåten i sidoraderna samt å de tre öfre och två nedre i mellersta raden arabiska skriftecken. Armskydd: Af en bred midtskena, formad efter underarmen och handen, vid hvardera sidan därom en smal skena, fast vid midtskenan med tre rader pansarringar. Högra armens sidoskenor med hela ytterkanter, i hvardera två platta järnnitar; vänstra armens sido-skenor med hål i ytterkanterna för ringpansar. I vänstra handskyddets ytterkant två rader pansarringar, i det högras endast hål för dylika. Hvartdera handskyddet med rik rankdekor, något olika. Öfver handlederna och upptill arabiska skriftecken (se längre fram); öfver underarmspartiet ett nedre mindre och ett öfre större falt i flerpass, å det vänstra dessutom arabiska skriftecken jämte spår af guld; å motsvarande parti å högra armen ornament af bladrankor och band, allt mot punsad botten med spår af silfverinkrustering; å hvarje sidoskena en bladranka mellan två smala bårder. Å högra armskyddet å insidan graveradt märket: Å vänstra armskyddet upptill å utsidan samma märke: Lårskydd (ej original): Af nio rader fyrsidiga små plåtar, en rad å framsidan doserande nedåt; plåtarna fasta vid hvarandra med tre rader pansarringar. Plåtarna kring vänstra låret släta. Af högra lårets plåtar är den mellersta på framsidan ornerad med bladrankor och försedd med en nedifrån och uppåt fortlöpande arabisk inskrift; i de öfriga raderna äro endast de två nedre och de två öfre plåtarna i hvarje rad ornerade. Å vänstra skyddet å en bronsliknande metallbit, fastslagen å baksidan nedtill i ringarna, en stämpel: Knäskydd: Af skål och pansarflik. Högra skålen nästan rund, med ett bladornament i midten, omgifvet af en slät bård, däromkring i silfverinkrustering arabiska skriftecken, utanför dessa en slät bård, vid hvardera ändan rankornament samt rundt kanterna ytterligare en slät bård. Vänstra skålen spetso val, i midtfaltet i silfverinkrustering arabisk inskrift; utefter kanterna tre bårder, den inre och yttre släta, den mellanliggande vid ändarna med otydliga båg-omament, vid midten en silfverinkrusterad bladranka, allt mot punsad botten. Vid hvardera skålens nedre kant en spetsig flik af pansar som å skjortan. Å högra skålens utsida graveradt märket: Rustning, vikt: 14.100 kg.; längd: 1.410 m. Pansarskjorta, längd: 0.930 m.; bredd: 0.580 m. Armskydd, längd: 0.410—0.430 m.; bredd: 0.115—p.120 m. Knäskål, längd: 0.160—0.167 m.; bredd 0.124—0.158 m. Turkiskt arbete, Mindre Asien, från 1400-talet. Märket (s. k. Konstantinopel-arsenalens eller Muhammed II:s rustkammarmärke) återfinnes å flera orientaliska vapen, som härstamma från den till tyghus förvandlade S:T iRENE-basilikan i Konstantinopel samt från Adrianopel och Erzerum, och får anses som en approberingsstämpel å förbättrade saker; tecknet kan härledas från ordet imtihän = pröfning, d. v. s. godkänd, duglig. [Eduard von Lenz: »Arsenal-zeichen oder Beschau(?)» i »Zeitschrift fur historische Waffenkunde», Band VI, 1912—1914, sid. 299—303.] De arabiska inskrifterna hafva tolkats af professorn i semitiska språk vid Uppsala Universitet fil. doktor Karl Vilhelm Zetterstéen sålunda: Framsidan. Vänstra armskenan. Öfversta faltet: arabiska bokstäfver, företrädesvis alif, använda som ornament. Mellersta fältet: samma arabiska inskription: al-izzu fi-p-taati »äran består i lydnad», två gånger, dels på tvären, dels på längden. Nedersta faltet: arabiska bokstafsomament. Vänstra sidoplåtraden. Öfversta faltet: arabiska bokstafsomament. Nedersta fältet: likaså, hufvudsakligen alif och läm. Vänstra bröstplåtraden. Öfversta faltet: al-chäkän »kejsaren»; det följande ordet skyles af mässingsskifvan. De två mellersta fälten: möjligen ad-dajjän »domaren»; ordet är emellertid svårt att identifiera, emedan det till en del skyles af mässingsskifvan. För öfrigt är det säkerligen bokstafstecknens dekorativa utseende och icke betydelsen, som är hufvudsaken. Nedersta faltet: as-sultän »sultanen»; de följande bokstäfverna äro blott ornament. Högra bröstplåtraden. Öfversta faltet: al-älim »den lärde»; därpå följa ytterligare ett par bokstäfver, som tydligen icke heller äro någonting annat än ornament. De två mellersta fälten: al-älim »den lärde»; därefter står ett alif. Nedersta faltet: börjar med samma bokstäfver som de båda föregående raderna, men slutet är olika. Någon mening innehåller denna rad icke, och helt säkert har äfven det ofvanstående al-älim valts uteslutande med hänsyn till de i detsamma ingående konsonanternas dekorativa karaktär och icke på grund av sin verkliga betydelse. Högra sidoplåtraden. Öfversta fältet: samma bokstafstecken som i öfversta fältet på vänstra sidoplåtraden. Nedersta fältet: al-ämir. Detta arabiska ord betyder egentligen »odlad», »bebodd», »i godt stånd» och har äfven flera sekundära bemärkelser, men här står det tydligen blott som ornament. Högra armskenan. Öfversta fältet: al-älim »den lärde». Därpå följer återigen alif, läm, cain. Nedersta fältet: al-älim »den lärde». Om al-älim i denna och omedelbart föregående rad gäller hvad som ofvan anmärkts rörande samma ord uti inskriptionerna å högra bröstplåten. Vänstra knäskålen. De två första orden äro säkerligen nadartu lillähi. Därpå följer ett tredje ord, hvilket ej gärna kan innehålla någonting annat än de båda konsonanterna fh. Här har tydligen någonting utelämnats på grund af bristande utrymme, och det ligger ganska nära till hands att emendera fh till fjh. Man skulle då kunna tänka på faf (eller fajj) och läsa: nadartu lillähi fajjahu »jag lofvar Gud hans byte», d. v. s. det byte, som tillkommer honom. Högra knäskålen. Den arabiska inskriften bör antagligen läsas på följande sätt: zädaka-l-lähu kulla mazldin djalälan fl mazidihi-1-adada wikälatan »måtte Gud i allo öka din storhet i samma mån han ökar din regeringstid». Emellertid har originalet icke 'adada, utan 'äda. Detta torde dock ej vålla någon större svårighet, vare sig alif i stället för det första däl beror på misstag af gravören eller på bristande utrymme. Baksidan. Högra sidoplåtraden. Öfversta fältet: arabiska bokstäfver, som kunna läsas, ana »jag» men här tydligen anbragts blott som dekoration. Nedersta fältet: arabiska bokstäfver, alif, läm m. fl., använda som ornament. Mellersta ryggplåtraden. Upptill: arabiska bokstäfver, alif, läm och mim, sammanställda så att de bilda ordet al-mäl »egendom», hvilket här naturligen bör fattas som ett fullkomligt betydelselöst ornament. Nedtill: arabiska bokstäfver, anbragta som dekoration. Vänstra sidoplåtraden. Öfversta fältet: arabiska bokstäfver, sammansatta i dekorativt syfte. Nedersta fältet: likaså. Pansarskjortan, lår- och knäskydden inköpta af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 22 Januari 1900 från Dr phil. Fredrik Robert Martin genom intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl Anton Ossbahr (se kvitto 22 Januari 1900) efter att förut hafva varit hembjudna åt Kungl. Lifrustkammaren men af denna icke kunnat inlösas. Betalda 23 Januari 1900, se Rescontra (Walther von Hallwyl), 22 Januari 1900 kvitto. Pris: Kr. 720, se kvitto. Armskydden inköpta af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 24 April 1900 från Dr phil. Fredrik Robert Martin (se kvitto 24 April 1900) genom intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl Anton Ossbahr, se kvitto 24 April 1900. Betalda 28 Maj 1900, se Rescontra (Walther von Hallwyl), 24 April 1900 kvitto. Pris: Kr. 275, se kvitto. Enligt skriftligt meddelande från intendenten vid Kungl. Lifrustkammaren i Stockholm Carl Anton Ossbahr: »Den turkiska rustningen som härmed sändes hör till den Rustkammare som på 1870-talet blef funnen och till större delen förstörd vid några nybyggnader i Gamla Seraljen. De flesta af de saker som då räddades kommo till England, en trasig hjelm har jag sett i Österrike, en annan finns i Paris. Dessa rustningsdelar äro ytterligt sällsynta, de äro tillverkade på 1400-talet i Mindre Asien. Benbetäckningarna höra synbarligen ej till just denna rustning men till samma sort; samma är förhållandet med den andra och beror detta på att då Rustkammaren skingrades och sakerna i hemlighet fördes från Konstantinopel de rätta delarna förväxlades.»
|