| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- FRIMURAREVÄRJA med balja.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1926
- Text
- Klinga: Tveeggad. Upptill en tvåsidig del med rundade sidor, därefter jämnt afsmalnande mot udden, med sexsidigt tvärsnitt, plana sidor och spetsig udd. Öfre delen blåetsad, med graverade och förgyllda orneringar. Å hvardera sidan frimurareemblem, lika å båda sidor: Fig. i, räknadt från fastet: ordensstjärna med VV (vise vikarien?) under denna; femuddad stjärna med initialen G i midten samt en siffra vid öfre spetsen och i hvardera af de tre nedre svicklarna (antagligen frimurareårtal); korslagd hammare och nyckel; S:t Andreas på sitt kors; korslagd dolk och murslef; nederst rakt band med devis å latin samt omgifvet af blad- och bågornament. Fäste: Af silfver, delvis förgylldt, med ciselerade ornament i relief mot punsad botten. Parerplåt i två ovala, svagt skåliga hälfter. Å undersidan å den yttre en grupp af konstens emblemer: glob, palett, måttstock, vinkel, passare, sextant och pappersrulle; I å den inre krigets emblem: trofégrupp af rustning, fanor, spöknippa med yxa, fil, klubba, spjut, trumpet och kanonrör. Å öfversidan å den yttre plåten en trofégrupp af flera notblad, trumpet, luta och bladkvist; å den inre hjälm, pilkoger, spöknippor, stridsyxa och spjut. Kring parerplåtens ytterkant å båda sidor blad- och musselornament. Handbygel bågformad, på kafvelns andra sida fortsatt i en kort parer-stång. Öfre ändan inhakad i knappen. Bygeln ovalstafvig med starkt utsvälld midt, å hvars sidor en grupp af olika föremål, som hänga på en bandrosett, fast i en oval ögla. Bygelns ändar med punsadt fjällmönster. Parerstången afslutad i en nedböjd knopp med musselornament. Mellan parerplåt och kafvel ett kort mellanstycke med rundade sidor, hvarå en trofégrupp, hängande i ett vid en halfrund ögla fäst band, å den yttre sidan mussla, vingprydd hjälm, bladkvist och merkuriestaf, å den inre mussla, turban, pilkoger, spöknippa och stridsyxa. Kanter släta, nedtill å hvardera en liten utsvällning. Under handbygel och parerstång utgår ned till parerplåten en ovalstafvig båge i dekor som å handbygelns ändar. Kafvel af trä, spolformad med oval genomskärning samt lindad med ett tvärveckadt band af silfver med däremellan liggande grupper af silfvertråd, den sistnämnda af två slag, dels gröfre, spirallindad, dels finare, dubbeltvin-nad; upptill och nedtill en flätad ring af ett antal fina, tvinnade trådar. Knapp klotformad, svagt tryckt från två sidor, på kort, kälad hals; å hvardera sidan en emblemgrupp inom bladornament; å yttre sidan en skäggig mansbyst, ett notblad, två vinkelhakar, en måttstock, en passare, en palett, ett ankare, tre stafvar och en klubba; å den inre en hjälm, ett svärd, ett pilkoger, en pilspets, två fanor, en hillebard och en staf. Å öfre ändan en liten rund, slät, profilerad knopp. Å parerplåtens öfversida, handbygeln upptill, mellanstyckets yttre sida samt Fig x å knoppen riksstämpel (orig. 7*): (orig. 0.207 m.). Å mellanstyckets inre sida samt å knoppen svärdfejarestämpel (orig. Vi): tara Vikt: o.400 kg. Längd: 0.930 m. Klinga, bredd vid fästet: 0.026 m. Fäste, längd: 0.155 m. Balja: Af svart, lackeradt läder med munbleck och släpsko af silfver. Å munbleckets yttersida ett ciseleradt musselomament mot punsad botten ; i midten en rakt utstående, fyrsidig knopp med fasetteradt hufvud på slät hals. Å inre sidan mot förgylld botten prickerad inskrift (svärd-fejare, tillverkningsort och årtal): Fig. r. Öfre kanten snedt ut-stående. Släpsko slät, med rund knopp af järn, något tryckt från två sidor; kring öfre kanten två smala ränder. Fig. i. Vikt: 0.050 kg. Längd: 0.792 m.; bredd: 0.033 m. Släpsko, längd: 0.052 m. Munbleck, längd: 0.022 m. Svenskt arbete, Stockholm, från år 1762; svärdfejare Fred. Lang, tillhörande svärd-fejarefamiljen med detta namn, af hvilken man känner Jonas (d. 1681), sonen Lorentz (f. 22 Februari 1677, d. 30 December 1732, svärdfejareålderman) samt hans söner Benjamin (öfvergaf sin hustru år 1745) och Fredrik (f. omkr. 1723); jmfr Hirschfangare Q.i och Q.4. Väijan är daterad 1762 samt å klingan försedd med S:t Andreas* bild, hvilket hän-syftar på någon s. k. skotsk Andreasloge inom frimureriet. Endast en dylik fanns emellertid på den tiden i Sverige, nämligen »L’Innocente»; alla öfriga loger voro s. k. Johannisloger. Denna loge L’Innocente, den äldsta S:t Andreasloge i Sverige, instiftades 30 November 1756 och ingick 28 Februari 1800 jämte den år 1774 stiftade »Glindrande Stjernan» i den »Nordiska Cirkeln» (numera N:r 1 af S:t Andreæ skotska loger i Sverige); dess Ordförande-Mästare var 1757—1767 kanslirådet Carl Fredrik Eckleff, hvilken på 1760-talet var chef för frimureriet i Sverige samt grundade Svenska Stora Landslogen (invigd Juldagen 1759) och var dess förste V. S. V. — »Vise Salomos Vikarie» — och Styrande Mästare till 7 Juni 1774, då hertig Carl (sedermera konung Carl XIII) emottog detta ämbete. Devisen »Splendor collustrat» (»Glansen bestrålar») är ett frimurarevalspråk (dylika erhållas i åttonde graden). Gåfva till Walther von Hallwyl Julaftonen 1897 från hans svärmor Johanna Kempe, f. Walllis 13 September 1818, d. 15 April 1909. Inköpt af den sistnämnda 27 Oktober 1897 hos konsthandlaren H. Bukowski, Arsenalsgatan 2 D, Stockholm, se räkning 27 Oktober 1897, utställd på Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe. Betald 27 Oktober 1897, se Rescontra (Johanna kempe) och räkning. Pris: Kr. 200, se Rescontra (Johanna Kempe) och räkning,
|