| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- GOLFUR med lod och dörrnyckel. (Matsalen.)
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1932
- Text
- Foder af ek, urtafla af mässing samt verk af järn och annan metall, med pendelgång och slagverk jämte dygnskiftesalarm. Foder, rokoko, högt, fyrsidigt, med mellersta delen något indragen. Snidadt i relief, betsadt i mörkt gråbrunt samt bonadt. Nedre delen låg, något utspringande från mellersta delens lif; framsidan och sido-sidorna med ram och fyllning. Å framsidans midtfyllning ett falt i fyrpass med ett siradt rutmönster, i hvars midt ett nedåtvändt bladornament, fältet omgifvet af fyra stafformiga bågar med inrullade ändar, mellan de båda öfre bågarnas öfre ändar utgående en på hvardera sidan om fältet hängande stjälk med blad och frukter, därutanför längs nedre kanten och hvardera sidokanten ett långsträckt bladornament, längs öfre kanten en kråsliknande bård; kring ramens inkant en något utstående profilerad list; ramen utanför listen med bladliknande midt- och hörnornament. Sidosidorna i dekor, liknande den å framsidan men med midtfält och ornament enklare och mindre. Upptill ett profileradt utspringande listverk. Under fodret en lös låg ram (ej original) som sockel, å hvars öfre kant en något utspringande utåtfallande profilerad list. Mellersta delen å framsidan med en dörr på gångjärn vid högra sidan. Dörren med ram och två fyllningar, å den nedre i midten under krona (s. k. kurfurstehatt) monogrammet (orig. 8/i): Fig* 1 (antagligen Friedrich I, Landgraf 1730—1751, konung af Sverige 1720—1751 under namnet Fredrik I, eller Friedrich II, Landgraf 1760— 1785); nedanför monogrammet ett fyrsidigt fält, bildadt af fyra sammanställda bågar med bladornerade ändar, öfre och nedre bågen med ändarna nedåtvända, de vid sidorna med ändarna utåtvända, den högra af de sistnämnda kråsliknande; upptill ofvanför kronan en efter denna formad kråsliknande bård. Öfre fyllningen med från kanterna intagen rundad öfverända, å fyllningen kurfurstendömet Hessen-Kassels vapen (orig. 8/i): F*g* längs hvardera sidan ett smalt bladornament; lejonet stående Fig. 1. Fig. 2. på ett ramliknande ornament, bildadt af fyra sammanställda bladbågar, inom dessa ett rutmönster af korsade band med en rosett i hvarje korsning, utanpå rutmönstret i midten ett nedåtvändt bladornament; till vänster om lejonets bakben en rosenkvist med en ros, två knoppar samt blad, nedanför kvisten å ett flikigt bladornament en fyrbladig blomma; upptill en tvärgående bågformig kråsliknande bård. Ramstyckena med profilerade inkanter, mellersta tvärstycket och öfverstycket bredare; å långstyckena mellan två stafvar längd- och snedt tvärgående bladornament; å nedre tvärstycket i midten en ros, omgifven af bladornament, samt i hvarje hörn en med ändarna inåt vänd bladbåge; å öfre tvärstycket i midten ett halfrundt fält i siradt rutmönster, omgifvet af en stafformig båge med ändarna uppsvängda nedtill i fältet, på ömse sidor därom ett blad-, blom- och fruktknippe; å mellersta tvärstycket i midten ett hål i fyrpassform med profilerad kant, i hålet glas, på ömse sidor om hålet en nedåtvänd stjälk med blommor, blad o Kortsidor med två fyllningar, indelade som dörren samt i dekor som fyllningen å nedre delens kortsidor. Ramstyckena med profilerade inkanter, långstycken med en längdgående käl mellan två stafvar med ändarna afslutade i bladornament, dessa å yttre stafvarna inböjda på tvärstyckena; å mellersta tvärstycket i midten en ros inom en ram-ornering af fyra sammanställda bladbågar, den öfre omslutande ett kråsliknande ornament, mellan vänstra sidobågens öfre ända och öfre bågens vähstra ända en fyrbladig blomma. Öfverst kring fodret en starkt utspringande profilerad list, hvarå snedt tvärgående bladornament. Huf lös, med från sidosidorna intagen bågformig öfversida, påskjutes från framsidan; hufven liksom nedre delen något utspringande från mellersta delens lif samt hvilande på den utspringande listen; å framsidan och hvardera sidosidan en glasram på gångjärn, vid den gångjärnen motsatta sidan ett vinkelböjdt vred; ramen å framsidan med efter öfversidan intagen rundad öfverända, de å sidorna rektangulära; ramar och hörnstolpar profilerade, å framsidans ram i midten å hvarje ramstycke ett bladornament, å sidosidornas ramar ett dylikt endast å långstyckena. Nedtill kring hufven en utstående hålkälslist; upptill ett utstående bredt listverk med tvärgående, något konkavt insänkta halfrunda plattor, kring nedre kanten en pärlstaf. Öfversidan klädd med brun-måladt papper. Baksidan utgöres af fodrets uppskjutande baksida. Urtafla aflång, fyrsidig, med rundad intagen öfverända samt pålagd sifferring, hvarå insänkta romerska timsiffror och arabiska minutsiffror, som läsas inifrån, alla fyllda med svart massa, mellan timsiffrorna en fransk lilja, minutsiffrorna angifna endast vid hvarje timsiffra; mellan sifferringarna inom två smala ränder minutstreck, inom titn-sifferringen mellan två smala ränder kvartstreck. Taflan inom sifferringen finpunsad, å densamma nedanför timstffran XII en pålagd sekundsifferring med graverade arabiska sekundsiffror, fyllda med svart massa, angifna endast för hvar femte sekund, inom siffrorna sekundstreck mellan två smala ränder; ofvanför timsiffran VI ett fyrsidigt hål för datumsiffror, dessa graverade på en å taflans baksida liggande ring, som föres rundt af urets gång, så att en siffra för hvarje dygn blir synlig i hålet. Utanför timsifferringen i hörnen pålagda ciselerade och gjutna figurer af förgylld brons, framställande de fyra årstiderna. I vänstra öfre hörnet Våren, en kvinna, sittande vänd hälft åt vänster med hufvudet halft åt höger, iklädd veckrik lång klädnad, hållande på sitt högra knä en korg, fylld med blommor, vänstra armen utsträckt, i handen en blombukett, i håret blommor. I högra öfre hörnet Sommaren, en kvinna^ sittande vänd halft åt höger med hufvudet halft åt vänster, iklädd veckrik lång klädnad, hållande under högra armen en mot axeln hvilande sädeskärfve, vänstra armen något utåtförd, i handen en krumskära, i håret sädesax. I högra nedre hörnet HÖSTEN, en gosse (backant), sittande på en liggande tunna samt vänd halft åt vänster med hufvudet halft åt höger, iklädd en öfver högra axeln hängande mantel, gående snedt öfver ryggen och fram öfver vänstra låret, i högra handen en skål, den vänstra på hufvudet, öfver detta en kvist med blad och en druf-klase, nedtill till vänster en större kvist med blad och drufklasar. I vänstra nedre hörnet Vintern, en äldre man, sittande vid ett fyrfat samt vänd åt höger, öfverkroppen och hufvudet vända framåt, händerna öfver elden, i toppig mössa och lång klädnad; bakom mannen till vänster en upprättstående kal trädgren samt till höger bredvid hans fötter en kvist. Å taflans rundade öfverända en pålagd, något konvex rund skifva. På ömse sidor om skifvan ett pålagdt genombrutet ciseleradt gjutet rankornament af förgylld brons, nedanför detta en inåtvänd delfin. Visare tre, af stål, blåanlöpta; timvisaren med en triangulär utvidgning, genombruten med utsparda symmetriska bladornament, från yttre hörnet utgående en kort smal spets; minutvisaren likaledes genombruten, i form af ett bladorneradt långsträckt S-formadt ornament, från hvilket utgående en smal spets; sekundvisaren smal, slät, med en rund skifformig utvidgning för tappen. Verk med fyra lod (ej original) af bly, runda, med hylsor af mässing. Gångverket och slagverket drifvas med ett gemensamt stort lod med groft ändlöst snöre (ej original), som löper först öfver drifhjulet till gångverket, sedan på blocktrissan för lodet, därefter upp öfver drifhjulet för slagverket och vidare nedåt till ett mindre lod, som utgör motvikt till det större, samt därifrån åter upp öfver drifhjulet för gångverket; på detta sätt går snöret rundt, och det stora lodet kan drifva både gång- och slagverk; hvartdera lodet till gångverket med blocktrissa af trä, med rundstafvig bygel af järn, hvari haken å loden kopplas. Pendel med rundstafvig stång af järn samt skifva (ej original) af mässing, med konvexa sidor, mellan dessa insmält bly. Slagverk med en hammare, slående endast heltimmar; hammaren slående på en skål af s. k. klockmetall. Alarmverket med en korsformig hammare, som med båda ändarna slår på samma skål som slagverket; alarmverket sättes i funktion genom gångverket och alarmerar en gång för hvarje dygn (= hvar tjugufjärde timme); verket drifves medels ett enkelt snöre med ett större lod i ena ändan och ett mindre som motvikt i den andra. Uppdragning af verket sker med snörena. Å urtaflans runda skifva graverad och med svart massa fylld signering (original 2/i): Höjd: 2.555 m.; bredd: 0.51 och 0.28 m. Dörrnyckel (ej original): Af järn, med liggande oval, platt ögla; upptill å stolpen en profilerad ring. Längd: 6.8 cm.; bredd: 2.3 cm. Verket engelskt arbete från 1600-talets slut; urmakaren William Jourdain, känd från 1600-talets senare hälft. Se F. J. Britten: »Old clocks and their makers», London 1919. Fodret från 1700-talets midt. Inköpt af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 8 Juni 1901 hos antikvitetshandlaren Ed. Kahlert, n. d. kaiserl. Post, Eisenach, Tyskland, (se räkning 8 Juni 1901) under deras vistelse i nämnda stad tillsammans med Wilhelmina von Hallwyls mor, Johanna Kempe, f. Wallis, 7—9 Juni 1901. Ankom 21 Juni 1901, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Betaldt 28 Juni 1901, se Rescontra (Walther von Hajllwyl). Pris: Mk 340, se räkning. Repareradt hos snickaren C. H. Benckert J:r, Regeringsgatan 63, Stockholm, se räkning 4 Juli 1902. Betaldt samma dag, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Pris: Kr. 86, se räkning. Enligt uppgift af antikvitetshandlaren Ed. Kahlert (se räkning 8 Juni 1901): Härstammande från slottet Netra i Regierungsbezirk Kassel (f. d. kurfurstendömet Hessen-Kassel).
|