| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- VÄGGUR, rokoko, med konsol samt två urnycklar och en låsnyckel. (Hvardagssalongen.)
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1932
- Text
- Foder af trä, grönlackeradt, med löst öfverstycke (krön) och konsol, urtafla af emalj och förgylld brons, i omfattning af silfver, samt verk af metall, med pendelgång och slagverk. Foder stående aflångt, på fyra fotter, med plana fram- och baksidor samt karnis-formigt svängda sidosidor, framsida med konturerad underkant; öfverstycket med framsidan och sidosidorna insvängda och hopdragna uppåt; baksidan plan. Grönlackeradt (vernis Martin), med dekor i rokoko af förgyllda sniderier i matt och blankt samt med blom- och bladslingor i guld med svart. Å framsidan en utanpåliggande glasram med två glas samt på gångjärn vid högra sidan, vid den vänstra ett kontureradt fingerfaste af mässing och en låsögla af järn; afpassad för ett i sidosidan sittande lås; öfre glaset rundt, det nedre liggande aflångt, ramen formad efter framsidans konturer samt med platt smal framsida och staffor-miga in- och utsidor, den förstnämnda med målade bladslingor mot grön botten, de sistnämnda förgyllda. Framför nedre glaset ett vid ramen fäst ciseleradt gjutet ornament af förgylld brons, i hvars midt en figur (Pierrot), sittande vänd framåt, med utsträckta armar, vänstra handen å hufvudet på en bredvid honom stående tupp, i den högra ett vädur-skinn, i rundkullig hatt med framtill uppviket brätte, baktill en ägrett, halflång rock med ärmuppslag samt knäbyxor, kring halsen en veckad krage; till höger om tuppen ett solansikte samt till vänster om mannen vid nedre kanten ett lejonhufvud; vid hvardera ändan ett flikadt stort akantusbladornament, längs nedre kanten bågar och kråsornament. Å fodrets framsida längs kanterna målade blom- och bladslingor; å understycket ett snidadt stort bladornament mellan två långsträckta vid nedre kanten; däröfver längs midten ett falt i guld, hvarå ett streckadt rutmönster med fyra prickar vid hvarje korsning; upptill i midten ett uppåtvändt femflikadt bladornament, nedanför detta en konvex oval inom slät ram, på ömse sidor därom en tvärstreckad, vertikalt gående käl mellan två utåtvända bladornament. Sidosidorna hvardera med en stående aflång öppning med uppåt rundade ändar, kring kanterna en flackstaf i guld, i öppningen glas; nedanför öppningen mot förgylld botten streckadt i rutmönster två åtvända C-bågar med öfre ändarna inböjda och run-dadt afslutade, de nedre korsande hvarandra och nedlöpande mot fotterna; inom bågarna ett nedåtvändt blomliknande ornament, ofvanför desamma ett uppåtvändt mindre dylikt, däröfver i guld med svart målade symmetriska bladornament, å hvartdera hörnet ett uppåtvändt stort bladornament; ofvanför öppningen ett stående rektangulärt, insänkt fält, hvarå mot botten i fint nätmönster två korsade släta S-formade ornament med inböjda, rundadt afslutade ändar, dessutom utgående från hvardera af de öfre ett bladornament; inom de S-formade ornamentens öfre ändar ett nedåtvändt musselornament, ofvanför öfre ändarna ett uppåtvändt treflikigt blad, inom nedre ändarna ett dylikt; ofvanför faltet måladt i guld med svart en stjälk med frukter och blad inom ett bladorneradt smalt fyrsidigt Fötter fyrsidiga, äfsmalnande nedåt och något utsvängda åt sidosidorna samt där afslutade i form af tassar med tre hål. Baksida med en dörr på gångjärn vid högra sidan, vid den motsatta ett vred af järn, med inrullade ändar; å dörren ofvanför vredet en ögla af ett snöre. Baksidan och dörrens utsida målade i grönt, hvarå enkel blom- och bladdekor i guld. Fodret inuti rödmåladt, med undantag af bottnen, som är målad i ett kvadratiskt rutmönster med hvarannan ruta hvit, hvarannan svart; å dörrens insida ett spegelglas i profilerad ram, förgylld i matt och blankt; ofvanför spegeln i guld med skuggningar i brunt öfre delen synlig af ett solansikte med sju grofva strålar, hvarannan något större. Öfverstycket (krönet) å hvartdera hörnet med en stor bladrosett, i hvars midt ett stående ovalt slätt falt, rosetterna vid bakre hörnen endast halfva; å framsidan i midten ett nedåtvändt trefiikadt bladornament, mellan detta och hörnrosetterna samt mellan dessa å smalsidorna målade blom- och bladslingor; kring öfre kanten en förgylld utstående staf; öfverst ett stort ornament, till synes sammansatt af två åtvända C-bågar, framför dessa ett granatäpple, liggande på en bladrosett i grönt guld, på Ömse sidor därom en frånvänd båge med inrullade ändar, öfver dessa ett bladornament i grönt guld, öfverst i midten en stor mångbladig blomma i sistnämnda guldfärg. Å baksidan en pålagd mässingsplåt, genombruten i ett rombiskt rutmönster, innanför plåten en ljusröd sidenlapp. Öfverstycket inuti måladt i rödt. Urtafla hvit med svarta romerska timsiffror och arabiska minutsiffror, som läsas inifrån; hvarje siffra utgöres af en aflång, något konvex platta, de med timsiffrorna med rundade ytterhörn, de med minutsiffrorna med rundade ändar samt insvängd innerkant och bågformig ytterkant; plattorna liggande på en tunn bronsplåt samt fasthållna vid denna medels ett utanpå plattornas kanter liggande ramverk af förgylld brons, gjutet i ett stycke, med urtagningar för plattorna, bildande mellan timsiffrorna och minutsiffrorna en smal ring med tvärgående minutstreck, inom timsiffrorna en dylik med kvartstreck, mellan de nämnda ringarna och mellan timsiffrorna en stolpe med starkt utvidgad ytterända, å stolpens midt en bladrosett med liten rund midt-prick; ramverket utanför hvarje minutsiffra i form af en kråsliknande båge, mellan dessa en stor blomma. Vid inre ändan å timsiffrorna IIII och VIII ett rundt hål för en uppdragningstapp, inre ringen å ramverket afbruten vid dessa hål. Visare två, af förgylld brons, genombrutna, timvisarna med en stor utvidgning i form af två utåt omböjda bladornament, utanför dessa två något mindre, mellan de sistnämnda ornamenten utgående en smal stam med ytterändan afslutad i ett fem-flikadt bladornament; minutvisaren med ett stiliseradt S-formadt ornament, från hvilket utgående en långsträckt ögla med ytterändan afslutad i en pilspets. Omfattningen kring taflan drifven och ciselerad i högrelief samt föreställande de sju planeterna åkande 1 hvar sin char medsols i moln. Den första, nedtill till vänster, SATURNUS, skäggig man, hållande ett naket barn på sin vänstra arm, vid hans högra axel en lie, charen dragen af två drakar; den andra, Jupiter, naken man med öppen krona på hufvudet, hållande ett blixtknippe i sin högra hand, charen dragen af två örnar; den tredje, Mars, man i rustning med plymascherad hjälm, hållande i sin högra hand ett svärd, å den vänstra en sköld, charen dragen af två lejon; den fjärde (upptill i midten), Solen, naken man med hufvudet omgifvet af strålar, hållande tyglarna i sin vänstra hand, i den högra saknas föremålet, charen dragen af två hästar; den femte, Venus, naken kvinna, hållande ett brinnande hjärta i sin vänstra hand, i den högra tyglarna, framför henne Amor, stående, med pil och båge i händerna, vid högra sidan pilkogret, charen dragen af två flygande dufvor; den sjätte, MERKURIUS, en man med vingad hjälm p Kring omfattningens ytterkant en pressad lagerstaf af förgylld mässing. Verk med två fjädrar. Pendel af mässing, med flackstafvig stång samt rund skifva med konvexa sidor. Slagverk med en hammare, slående hel- och halftimmar med enkla slag; hammaren slående på en skål af s. k. klockmetall, fast på en rundstafvig arm af järn; det sist slagna timtalet repeteras, då man drager i en från verket nedhängande sensträng vid högra sidan. Å urtaflans midtfält i svart signeradt upptill: ERNST samt nedtill: STOCKHOLM. Å verkets baksida stämpel (orig. 7s): Konsol: Med rektangulär plan öfversida, framsidan och sidosidorna starkt insvängda, sammandragna nedåt och rundadt afslutade mot ett granatäpple med skal i grönt guld; kring öfversidan och något uppskjutande öfver denna en profilerad utstående list, förgylld i matt och blankt. Å hvartdera af främre hörnen upptill ett nedåtvändt stort akantusbladornament, upptill å bakre hörnen ett halft dylikt; å nedre ändan ofvanför granatäpplet ett uppåtvändt stort tredeladt akantusbladornament; mellan hörnornamenten å framsidan ett nedåtvändt stort musselornament, omslutet af två åtvända C-bågar, mellan hvilkas nedre ändar ett flikadt bladornament; från musselornamentets öfre kant utgående åt hvardera sidan ett långsträckt bladornament, mellan dessa ett uppåtriktadt kort; å sidorna mellan ornamenten mot grönlackerad botten målade frukt- och bladslingor, dessutom å framsidan rokokoornament i brunt och guld. Baksida öppen upptill, å denna två grofva öglor af järn, hvardera med ett bredt spikblad infalldt i sidosidans kant. Höjd: 1.46 m.; utan konsol, höjd: 1.0g m.; bredd: 0.55 m.; djup: 0.1g m. Konsol, höjd: 0.38 m.; bredd: 0.58 m.; djup: 0.235 m. Urnycklar: Den ena (original): Af förgylld brons. Handtag liggande 8-formigt, upptill och nedtill utgående inåt från insidan en aflång flik; rör svagt koniskt, upptill med en profilering, däröfver en platt del. Längd: 10 cm.; bredd: 9 cm. Den andra (ej original): Af järn. Handtag liggande ovalt, upptill och nedtill utgående inåt från insidan en spetsig flik; rör koniskt, upptill med en profilering, däröfver en platt del. Å den platta delen inslaget: 13. Längd: 8 cm.; bredd: 4.8 cm. Låsnyckel (original): Af järn, med liggande oval ögla; upptill å pipan en profilering. Längd: 7 cm.; bredd: 2.5 cm. Svenskt arbete, Stockholm, från 1760-talet; urmakaren Peter (Petter) Ernst, f. 2 April 1714, d. 18 Mars 1784, började sin urmakarverksamhet i Växjö men flyttade hösten 1753 till Stockholm, där Riksens ständers manufakturkontor på Vetenskapsakademiens förslag åt honom öfverlät den Schnackiska urfabriken, till hvilken Staten blifvit ägare, hvarefter han kallades direktör och urfabrikör; många arbeten af honom finnas bevarade, det äldsta daterade torde vara ett golfur å Linnés Hammarby, signeradt: Peter Ernst Wexjö N:o 295, samt inne i verket: 1748 1 Aug. Se Elis Sidenbladh: »Urmakare i Sverige under äldre tider», Stockholm 1918. Jmfr Gustaf Upmark: »Möbler i afdelningen för de högre stånden», Nordiska museet, Stockholm 1912, sid. 55 och Plansch L fig. 106, där ett konsolur med ett likadant beslag som framför urtaflan å Ernst-uret återfinnes; urtaflan å detta ur är emellertid signerad Petter Malm, Stockholm, medan verket har tillverkningsnumret 38; Malm blef mästare i Stockholms urmakareämbete år 1766 och dog 17 Inköpt af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion i H. Bukowskis konsthandel (innehafvare C. U. Palm), Arsenalsgatan 2 D, Stockholm, 27 September 1900. Katalog 130 n:r 613, se räkning samma dag. Betaldt 2 Oktober 1900. Pris: Kr. 5050, se Rescontra (Walther von Hallwyl) och räkning. Kända tidigare ägare: 1. Öfverste kammarjunkaren friherre Eric Fredric Knutsson Sparre af Kroneberq, f. 29 September 1798, d. 7 April 1876 i Västervik, gift 14 Oktober 1832 med gref-vinnan Sophia (Sophie) Juliana (Julie) Lewenhaupt, f. 25 Januari 1817, d. 14 Februari 1900. 2. Friherrinnan SOPHIE SPARRE. 3. Friherrinnan Sophie Sparres arfvingar. Af dessa försåldt å ofvannämnda auktion.
|