Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Barock

LJUSKRONA Ställning av brons och järn, behängd med slipade bladglas (något olika konturerade) samt gjutna kulor och rosetter av glas. Åttaarmad. Bestående av stam, ljusarmar med s k dragare samt plymarmar, ljusarmarna i en rad. Kronan hängande i en kordong av rött silke. Monterad för elektriskt ljus. Höjd 1,2 m Från 1700-talet. Överförd av Wilhelmina von Hallwyl år 1884 ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier till Walther och Wilhelmina von Hallwyls hem i Stockholm.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Ljuskrona
Kategori
  • Belysningsarmaturer
  • 05. V Belysning och eldstadstillbehör
Material
  • Brons
  • Järn
  • kristall
Storlek
Höjd 120 cm
Datering
1700 – 1799

1700-tal

Stil
Barock
Föremålsnummer
V:I:F.b.a.01._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
LJUSKRONA (kristall-; Lilla salongen).
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1936
Text
Ställning af brons och järn, behängd med slipade bladglas (något olika konturerade) samt gjutna kulor och rosetter af glas. Åttaarmad. Bestående af stam, ljusarmar med s. k. dragare samt plymarmar; ljusarmarna i en rad (»omgång»). Stammen i två af delningar, den nedre med en och den öfre med två runda tunna järnskif-vor, aftagande i storlek uppåt samt förgyllda med bladguld; skifvorna till fästen för armarna. Nedre af delningen med två stamglas, bestående af en sfärisk kula och en profilerad sex-sidig spets, s. k. spjut, kring kulan tre slipade bårder, en bred mellan två smalare, den förra med sammanhängande ringar, de senare med tvärställda s. k. oliver, ofvanför den öfre en bård med liggande oliver i tre längdgående rader; kula och spets uppträdda på en från skif-van rakt uppstående järnpinne, brännförgylld med bladguld. Öfre afdelningen med en genom stammen gående fyrsidig stång af järn, likaledes brännförgylld med bladguld; å stången påträdt två kurbitsliknande stamglas, ett mellan skifvorna och ett ofvanför öfre skifvan, öfver det sistnämnda en rund kula samt öfverst en kupig s. k. tallrik. Alla stamglas ihåliga. Å stångens nedre ända ett hufvud med en liten ögleformig båge, å den öfre en aflång bygel, nedtill med en utvidgning, h Armarna med flackstafvigt tvärsnitt, ljusarmarna utgående från nedre skifvan och fästa i denna, hvarje medels en fyrsidig tapp, som på skifvans undersida är försedd med en skruf-mutter; hvarje ljusarm i form af två sammanhängande bågar, den inre med ändarna uppåt, den yttre med ändarna nedåt, bågarna förenade medels en oval kula; hvarje arm med droppskål (brandplåt) och gjuten ljuspipa, den förra svagt skålig, med uppviken kant, den senare nästan cylindrisk, på kälformig kort hals. Ljusarmarnas ytterändar uppburna af en s. k. dragare, sammansatt af tre bågar som de i armarna, de båda nedre med ändarna utåt, den öfre med ändarna inåt samt med öfre ändan fäst vid öfre afdelningens nedre skifva medels en blåanlöpt skruf af järn. Öfversta järnskifvan med åtta bågformiga plymarmar, fästa på samma sätt som de å nedre skifvan. Under nedersta skifvan en drifven s. k. bottenskål. Ljusarmarna behängda med tre bladglas, doserande inåt, hvarje glas med kula och rosett; bladglasen med tvåfasade konturerade kanter; de s. k. dragarna hvarje med ett bladglas jämte kula och rosett, i hvardera nedre bågens öfverända ett bladglas, det å nedre bågen mindre; å mellersta bågens båda ändar ett tresidigt spjut, de nedre längre, två af dessa med vågiga kanter; nedanför nedre spjutet på insidan och utsidan en liten rosett med midtkula; i öfre bågens nedre ända ett bladglas med kula och rosett. Plymarmarna med ett bladglas med kula och rosett i hvardera ändan, de nedre mindre. Mellan armar, dragare och plymarmar en s. k. korsbindning af spiralrefflade smala rör, bildande fyrsidiga rutor, dessa sammanhängande medels en rosett mellan två kulor; från öfre rutan utgående öfver skålen ett öfver denna viket enkelt rör, i rutans öfre hörn ett litet bladglas med kula. Under bottenskålen en profilerad stor bottenkula, slipad i rutmönster, under öfre afdel-ningens nedre skifva en profilerad sexsidig kläpp, hängande i den å stångens hufvud befintliga öglan. Kronan hängande i en kordong af rödt silke, å hvilken upptill och nedtill en stor tofs; inuti kordongen en säkerhetslina af tvinnad ståltråd (wire-rope), senare ditsatt. Kronan monterad för elektriskt ljus; monteringen bestående af ett imitationsljus, d. v. s. en mignonlampa och ett s. k. opalrör, å hvarje ljusarm, dessutom å hvarannan vid inre ändan en större lampa i enkel hållare. Höjd: 1.2 m. Anm. Vid kronans ombindning 1908 iakttogs å denna liksom å öfriga glaskronor i huset, att bladglas och rosetter vändes med den slipade sidan inåt, detta emedan Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, på en direkt från en kyrka inköpt krona funnit glasen så vända. Från 1700-talet. Öfverförd af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, Maj 1884 ur Woxna bruks i Hälsingland husinventarier till Walther och Wilhelmina von Hall-wyls hem, Blasieholmstorg 11, Stockholm. Ombunden och kompletterad vintern 1896—1897 af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, i det s. k. Bolinderska huset, Södra Blasieholms-hamnen 4 (numera 6 och tillhörigt Kungl. Automobilklubbens Fastighets-A.-B.), medan familjen bodde där under flyttningen från huset Blasieholmstorg 11 till huset n:r 4 vid Hamngatan. Putsad och färgad samt bestruken med en lösning af hvit gummilacka i sprit år 1906—1907 af herr August Lundgren, biträde vid vårdandet af Hallwylska samlingarna sedan 4 September 1901 samt sedan år 1909 medarbetare vid katalogverket. Ånyo ombunden Februari—April 1908 af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, och herr August Lundgren. Woxna bruk förut tillhörigt kommerserådet Jürgen Christoffer Müller, ärfdes efter dennes död af adoptivdottern Jeannette, f. 19 Juli 1795, d. 1 Juni 1851, gift 26 April 1811 med hofmarskalken friherre Gustaf Ridderstolpe, f. 24 Maj 1785, d. 15 April 1845. År 1849 försålde friherrinnan Jeannette Ridderstolpe sin del, en femtedel, till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, som sedermera 1853—1855 inköpte ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom. Från år 1855 ägdes sålunda ena hälften af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och den andra af konsuln Wilhelm Röhss i Göteborg. Allt sedan år 1849 leddes förvaltningen af hela bruket af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe under firmaJAfiLH. H. Kempe, och år 1850 anlades Norrljusne sågverk, som utom sågverksrörelsen mot slutet af 1870-talet omfattade äfven kätting- och järntillverkning samt grufdrift. År 1881 inköpte Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe jämväl konsuln Wilhelm Röhss’ m. fl. hälft, och samma år bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro: firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en början Kr. 6 500 000 i aktier om nom. Kr. 10 000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1 300 000 till Kr. 7 800 000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms’ och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9 580 000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Gei jer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fi^u Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfället den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare 38 696 aktier Godsägaren R. de Maré.............................................. 14 000 » Fröken Margit von Geijer........................................... 10 100 » Herr Erik von Geijer............................................... 10 100 » Öfveringeniören H. von Eckermann.................................... 9 000 » Förste kammarherren W. von Eckermann................................ 7 200 » Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus............................ 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann 300 » Ryttmästaren W. von Geijer......................................... 100 » Disponenten E. Klintin............................................. 1 aktie Häradshöfdingen G. Abenius...................................... 1 aktie Hofmarskalken H. de Maré........................................ 1 » Kamreren B. Glaumann......................... .................. 1 » Tillsammans 95 800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajorieten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes.