Upphov: Mohr, Jens, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Kyrkkrona, barock

LJUSKRONA (kyrk-) Av mässing Trettioarmad. Gjuten och delvis svarvad. Bestående av stam och armar, de senare i tre rader med tio i varje rad. Armar starkt S-formade. Kronan hängande i en kedja (ej original) av två långa spiralvridna länkar av runda järnstänger. Monterad för elektriskt ljus. Höjd 2,07 m Svensk tillverkning från 1673. Inköpt av Walther och Wilhelmina von Hallwyl på auktion hos antikvariske bok- och konsthandlaren I.M. Herberle, Köln.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Ljuskrona
Kategori
  • Belysningsarmaturer
  • 05. V Belysning och eldstadstillbehör
Material
Mässing
Storlek
Höjd 207 cm
Teknik
  • Gjutning
  • Svarvning
Datering
1673
Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Stil
Barock
Föremålsnummer
V:I:F.a.03._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
LJUSKRONA, barock (kyrk-; Matsalen).
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1936
Text
Af mässing. Trettioarmad. Gjuten, delvis svarfvad. Bestående af stam och armar, de senare i tre rader (»omgångar») med tio i hvarje rad. Stammen svarfvad i sex afdelningar samt profilerad omväxlande med kälar, stafvar och vulster; nedtill en stor sfärisk kula, från hvilken utgående nedåt en stor drufklaselik-nande knopp, å kulan kring midten graveradt donatorernas (»några hederliga Borgare») namn (orig. 2%): Fig. 1; å stammen ofvanför kulan mellan de olika afdelningarna en rund tjock Fig. I. skifva, hvarannan större, för armarna, hvarannan mindre, för plymornament, nedersta skifvan för nedre armraden större; öfverst å stammen en stående KRiSTUS-bild med draperad lång klädnad, hållande i vänstra handen världsäpplet, högra armen något uppåtböjd, i handen ett hål efter ett föremål, vid vänstra sidan en i ett band hängande nyckel. Det hela sammanhållet af en genom stammen gående stång af järn, med nedre ändan fäst i den druf-klaseliknande knoppen; å stångens öfre ända en konturerad grof ögla, å denna nedtill en volutformig utsvällning, hvari stången är genomträdd och fasthållen medels en genom stången gående saxsprint. Armar starkt S-formade, med sexsidigt tvärsnitt, hvarje med inre ändan omböjd mot armen och bildande en stor ögla, dessutom å hvarje arm flere bågformiga korta utsprång, utgående från öfversidan och undersidan parvis eller enstaka, från en af dessa i armens midt å utsidan en rakt uppstående, nedåt kilformig fyrsidig knopp, hvari ett rakt uppstående, delvis genombrutet bladliknande ornament, fastskrufvadt i knoppen; hvarje arm med droppskål (brandplåt) och ljuspipa, den förra af tunn plåt, drifven, musselformig och nioflikad, den senare gjuten, svarfvad och balusterformigt profilerad, med rakt utstående mynnings-. kant samt med en genom droppskålen ned i armen gående skruf, som sammanhåller det hela; hvarje arm medels en vinkelböjd fyrsidig hake hängande i en af de nämnda skifvorna. Mellan armarna i nedre raden ett s. k. plymornament, hvartannat med en snedt utstående klockliknande skål och en rakt uppstående profilerad spets, s. k. spjut, hvarannan något mindre; hvartannat ornament med en sexbladig blomma med grof pistill; ornamenten inhakade i skifvans kant medels en kilformig tapp. De mindre skifvorna hvardera med tio S-formade plymornament, hvarje med fyra bågformiga utsprång, utgående två från utsidan och två från insidan, mellan dem å utsidan tvärgående runda åsar; ornamenten fasthakade i skifvorna på samma sätt som de i nedre skifvan. Kronan hängande i en kedja (ej original) af två långa spiralvridna länkar af runda järnstänger, vid hvarje koppling en påträdd förgylld träkula. Kronan monterad för elektriskt ljus; monteringen bestående af ett imitationsljus, d. v. s. en mignonlampa och ett s. k. opalrör, å hvarje ljusarm. Höjd: 2.07 m. Svensk tillverkning från 1673. Inköpt af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion hos antikvariske bok- och konsthandlaren I. M. Heberle (H. Lempertz* Söhne), Breitestrasse 125—127, Köln, å en del af hofjuveleraren Christian Hammers i Stockholm samlingar 29 Maj—3 Juni 1893. Katalog n:r 801, se räkning Maj 1893. Ankom 22 Juni 1893, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Betald 21 Juni 1893, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Pris: Mk 1610 (däraf ljuskrona Mk 1450, Aufgeld Mk 145, inpackning Mk 15), se räkning. Känd tidigare ägare: Hofjuveleraren Christian Hammer, Stockholm, f. 30 Mars 1818 i Norge, d. 13 Februari 1905 i Stockholm. Af honom försåld å ofvannämnda auktion, se »Museum Christian Hammer in Stockholm, Kunst-Sammlung», Serie II, Köln 1893, n:r 801. Skänkt år 1673 till Hedvig Eleonora kyrka (Östermalms kyrka) i Stockholm. Ar 1737 öfver-flyttad från den provisoriska s. k. brädkyrkan till den nuvarande stenkyrkan. Jämte andra kronor försåld från kyrkan 1871. Se »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, utgivet av Sigurd Curman och Johnny Roosval». Band III, Stockholm 1920, »Hedvig Eleonora kyrka, bearbetad av Efr. Lundmark», sid. 165 och 166, jmfr sid. 258 och 260, noten. Angående donatorerna (»några hederliga Borgare») ha följande upplysningar kunnat anskaffas: Anders Olofsson Bonde, f. 1622, d. 1694, handelsman i Stockholm. (»Svenska Ättartal» 1896: 91.) Johan Brask förmodligen identisk med glasmästaren med samma namn, efter hvilken bouppteckning förrättades 11 Juli 1697 och som dött året förut samt ägde en gård på Ladugårdslandet vid Nybrogatan å fri och egen grund. Carl Petterson förmodligen identisk med den handelsman med detta namn i Stockholm, som dog 1690 och 1678 gift sig med Helena Lund (d. 1687), hvars syster var gift med Anders Olofsson Bonde. Elias Johanson förmodligen identisk med den »Capitein Elias Johanson», efter hvilken bouppteckning förrättades 1678 (Rådhusarkivet 1678: 1104 Bou) och som dött 3 Augusti 1677 samt efterlämnade änkan Karin Matzdåtter, syster till en Johan Matzson. Jochim Cameker (Kammecker), f. 1647, d- 1732, bagare i Stockholm 1669, borgare 17 December 1670, ålderman 1695—1727, reste som ung 6 år utomlands, blef vid hemkomsten den förste, som började baka pepparkakor; inrättade 1725, i förening med Abr. & Carl Grill samt Isac Toutin, borgerskapets änkhus i Stockholm; hans far, Mårten, d. 1674, var den förste, som i Sverige började baka saffransbröd. (»Svenska Ättartal» 1892 och 1896: 395.) Petter Lorens, bagare i Stockholm, borgare 18 Mars 1676; bouppteckningen efter honom förrättades 23 September 1697. Jockim Langh, d. 7 April 1705, målarmästare (»Contrefäjare»), från Lübeck, vistades i Sverige precis ett halft sekel, vann burskap 18 Mars 1676. Om honom se Efraim Lundmark: »Målarsläkten Lang» (i »Personhistorisk Tidskrift» 1925, Arg. XXVI, sid. 143): »Den snåle, mindre hederlige Jockim Lang hade, trots allt, förtroende och fick heders-poster. Under 1680—90-talen satt han med i Ladugårdslandsförsamlingens kyrkoråd. Från 1698 kallas han målareålderman. Jämte tolv andra hantverkare och handelsmän hade han 1673 samlat ihop pengar till en präktig ljuskrona av mässing, som skänktes till brädkyrkan på Ladugårdslandet; denna krona finns numera i von Hallwylska samlingen i Stockholm.»