Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Brännvinsflaska

BRÄNNVINSFLASKA (s.k. strålaflaska). I form av två över varandra ställda klot, det nedre något större. Kloten kommuniserande medels fem rör med rund tvärsnitt, ordnade fyra kring det femte. Övre klotet upptill med kort hals, mynningen omlagd med en tjock tråd, det nedre med nästan rakt utstående fotkant. I mitten av bottnens utsida märken efter punteln. Massan tonad i gredelint. På utsidan fyra pålagda, veckade bandslingor, löpande nedåt från övre klotets överdel, följande flaskans form, omväxlande rören samt slutande på nedre klotets nederdel i en rundad båge åt vänster. Höjd: 22,6 cm, diameter: 10 cm. Sannolikt från 1700-talet. Inköpt av WILHELMINA VON HALLWYL, f. KEMPE, hos antikvitetshandlaren A. G. HAGANDER, Stockholm. Betald: 31 januari 1902. Pris: 9 Mk.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Glas m.m.
Kategori
  • Glas, koppar och muggar
  • 53. LIII Glas
Storlek
  • Diameter 10 cm
  • Höjd 22.6 cm
Datering
1700

1700-tal, troligen
Föremålsnummer
LIII:I:C.b.a.02._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
BRÄNNVINSFLASKA (s. k. strålaflaska).
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1932
Text
I form af två öfver hvarandra ställda klot, det nedre något större, kommunicerande medels fem rör med rundt tvärsnitt, ordnade fyra kring det femte; öfre klotet upptill med kort hals, mynningen omlagd med en tjock tråd, det nedre med nästan rakt utstående fotkant. I midten af bottnens utsida märken efter punteln. Massan tonad i gredelint. Å utsidan fyra pålagda veckade bandslingor, löpande nedåt från öfre klotets öfverdel, följande flaskans form, omväxlande med rören samt slutande å nedre klotets nederdel i en rundad båge åt vänster. Höjd: 22.6 cm.; diameter: 10 cm. Sannolikt från 1700-talet. — Denna flasktyp är med säkerhet en svensk variant af de i Tyskland under 1500- och 1600-talen allmänna skämtglasen. Den har förekommit ganska allmänt på svenska landsbygden, där den kallats vid olika namn, t. ex. strålaflaska, jungfruflaska, stolpaflaska, skvallra, skvallerhals, kluckplunta (se vidare Gerda Cederblom: »Något om Sveriges äldsta glastillverkning», »Fataburen» 1910, sid. 161). Den tyska motsvarigheten torde närmast vara die Sanduhrflasche. Äfven har typen förekommit i Finland — flere exemplar förvaras i Åbo stads Historiska museum, Åbo. De pålagda bandslingorna å dessa varianter dock ej så starkt insvängda som å de svenska. Då man häller ur något af flaskans innehåll, intränger luft i det större (nedre) klotet; vändes flaskan därefter åter med mynningen uppåt, rusar denna luft upp genom de fem rören till det mindre (öfre) klotet, hvarvid det bubblande eller kluckande läte uppstår, som tillika med föremålets fantastiska form motiverar användningen som skämtsak. Att i fullkomlig tysthet taga, sig en »snaps» ur denna flaska är omöjligt. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 25 Januari 1902 hos antikvitetshandlaren A. G. Hagander, Adolf Fredriks Kyrkogata 9 B, Stockholm, Betald 31 Januari 1902. Pris: Kr. 9, se Hushållsbok.