Upphov: Bergensten, Jenny, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Kyrkkrona, barock

LJUSKRONA (kyrk-, ) Tioarmad. Gjuten och delvis svarvad. Bestående av stam och armar, de senare i två rader med sex i nedre och fyra i övre raden. Armar starkt S-formade. Kronan hängande i en kedja (ej original) av tre långa spiralvridna länkar. Monterad för elektriskt ljus. Höjd 65 cm. Inköpt av Wilhelmina von Hallwyl hos en antikvitetshandlare i Wien.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Ljuskrona
Kategori
  • Belysningsarmaturer
  • 05. V Belysning och eldstadstillbehör
Material
Mässing
Storlek
Höjd 65 cm
Teknik
  • Gjutning
  • Svarvning
Datering
1600 – 1700

1600-talets senare eller 1700-talets första hälft

Tillverkningsplats
Stil
Barock
Föremålsnummer
V:I:F.a.01._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
LJUSKRONA, barock (kyrk-; Lilla kapprummet).
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1936
Text
Af mässing. Tioarmad. Gjuten och delvis svarfvad. Bestående af stam och armar, de senare i två rader (»omgångar») med sex i nedre och fyra i öfre raden. Stammen svarfvad och profilerad; nedtill en stor sfärisk kula, sammansatt af två på hvarandra liggande ihåliga delar, den öfre slät, med två och två insvarfvade ränder i två grupper, å nedre delen i relief fyra lejonmaskaroner, mellan delarna en stafformig falskant, utgående från nedre delens öfverkant. Under kulan en tärningformig knopp med fasade hörn, bildande öfver hörn stående fyrsidiga sidor, å dessa i relief: å två motsatta en fläkt örn samt å de två andra en stående människofigur; å knoppens nedre ända en slät, omvändt klockformig knopp, mellan kulan och den tärningformiga knoppen en skifformig sexuddig stjärna med spetsiga uddar, mellan dessa en kort spets. Stammen ofvanför kulan i sju afdelningar, den första (närmast kulan) cylindrisk, med insvarfvade ränder, däröfver en stor tunn skifva, hvari nedre radens armar äro fasthakade, samt å skifvans sidor koncentriska ränder; andra afdelningen lång, nedre delen i form af en äggformig utsvällning, å denna fyra bladliknande orneringar, öfre delen nästan cylindrisk och något profilerad; den tredje i form af "en skål med runduddad brädd samt till synes på låg sargliknande fotkant; den fjärde något smalare än den andra, nästan cylindrisk och något profilerad, med kälar och stafvar, däröfver en skifva som den nedre men mindre, i denna öfre radens armar fasthakade; den femte i form af en grof staf; den sjätte i form af en tryckt sfärisk kula; den sjunde i form af en skål med utsvängd runduddad brädd; öfverst en fågel med framåt utspända tunna platta vingar, å hvilkas öfver- och undersidor konturtecknade fjädrar af graverade våglinjer, samt med starkt utstående svarta runda stora ögon och lång smal näbb, hvari hängande ett Det hela sammanhållet af en genom stammen gående järnstång med nedre ändan fäst i den klockformiga knoppen; i stångens öfre ända en stor oval ögla med konturerad ytterkant, nedtill i öglan en vulstig utsvällning, hvari stången är genomträdd och fasthållen af en genom densamma gående sprint af järn. Armar starkt S-formade, de i nedre raden med svagt sexsidigt tvärsnitt samt i midten en utsvällning, afsmalnande utåt, öfver denna å inkanten och utkanten ett bågformigt utsprång; hvarje arm med droppskål (brandplåt) och ljuspipa, de förra skålformiga, med rakt utstående brätte, de senare urnformiga och något profilerade samt med en genom droppskålen och ned i armen gående skruf, som fasthåller det hela; hvarje arm medels en vinkelböjd fyrsidig hake hängande i den förut nämnda skifvan. Mellan armarna ett S-for-madt s. k. plymornament med en genombruten åttaflikad rosett, i hvars midt en spiral-refflad kula. Armarna i öfre raden liknande dem i den nedre men mindre och fästa vid skifvan på samma sätt samt med droppskål (brandplåt) och ljuspipa som de förut nämnda men mindre; mellan armarna ett S-formadt s. k. plymornament med en utåt vänd klock-formig skål, i hvars midt ,ett människohufvud (helgon?) på lång spolformig stam. Plymornamenten å båda raderna inhakade i skifvornas kanter medels en något kilformig tapp, Kronan hängande i en kedja (ej original) af tre långa spiral vridna länkar af fyrsidiga järnstänger, vid hvarje led en påträdd förgylld träkula. Kronan monterad för elektriskt ljus; monteringen bestående af ett imitationsljus, d. v. s. en mignonlampa och ett s. k. opalrör, å hvarje ljusarm. Höjd: 0.65 m. Utländsk (österrikisk?) tillverkning från 1600-talets senare eller 1700-talets förra hälft. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 2 Februari 1888 hos en antikvitetshandlare i Wien vid hennes vistelse i nämnda stad tillsammans med sin make, Walther von Hallwyl, dottern Irma samt fröken Ida Uhse i—4 Februari 1888 under deras resa till Rom, där Wilhelmina von Hallwyls mor, Johanna Kempe, f. Wallis, och fröken Caroline Pflaum slöto sig till sällskapet, och vidare till Neapel, genom södra Italien och Sicilien samt åter öfver Schweiz 28 Januari—11 Maj 1888. Förestående uppgifter lämnade med ledning af fröken Ida Uhses Reseanteckningar. Pris: Gulden 100.