| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- GOLFUR, senbarock, med två lod, urnyckel och dörrnyckel. (Nedre vestibulen.)
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1932
- Text
- Foder i valnötsträ med flere träslag, urtafla af förgylld järnplåt samt verk af järn och annan metall, med pendelgång och slagverk. Foder högt, fyrsidigt, mellersta delen starkt indragen. Faneradt på blindträ af furu, med inläggningar i ljust och mörkt samt poleradt. Nedre delen låg, starkt utskjutande från mellersta delens lif. Å framsidan i midten en sexflikig rund rosett med svängda spetsiga flikar med böjda, mot midten vända spetsar, hvarannan flik i buxbom, hvarannan i jakaranda; utanför rosetten vid hvarje flik ett halfrundt fält i valnötsträ, mellan dessa i svicklarna upptill och nedtill en tresidig flik, i de öfriga svicklarna en rombisk ruta; det hela inom en ramliknande bård i almrot, med insvängda hörn, utanför hvarje af dessa ett tredeladt triangulärt falt med en af delarna i jakaranda, en i valnötsträ och en i buxbom; kring ytterkanterna en bred fris, längs hvars inkant en smal åder i ljust. Sidosidorna med stående rektangulärt midtfält, omgifvet af en ramliknande bård i jakaranda mellan två smala ådror i ljust, kring kanterna en fris som å framsidan. Nederst en utstående hålkälslist; upptill en utåtfallande karnisformig list. Mellersta delen å framsidan med en dörr på gångjärn vid högra sidan; i dörren något nedanför midten ett rundt hål med glas, på utsidan omgifvet af en stafformig ram; ofvanför och nedanför glaset en fyrflikig rosett med rundade flikar i alm och rundt midtfält i jakaranda, rosetten omgifven af fyra stora halfrunda flikar i almrot, mellan två af dessa utgående uppåt och nedåt i midten en kilformig spets i alm, de i öfre rosetten längre, hvardera rosetten inom en ramliknande bård i almrot mellan två smala ådror i ljust, kring kanterna å hela dörren en bred fris samt utanför denna å ytterkanterna en pålagd stafformig täcklist, äfven bildande anslag för dörren; inom listen vid framkanten en rund slät nyckelskylt af mässing; å dörrens insida vid framkanten ett infälldt lås af järn, med snedkolf. Sidosidorna hvardera med ett längdgående midt-falt med en öfver hörn ställd midtruta i jakaranda, omgifven af en smal åder i ljust; kring fältet en ramliknande bård i jakaranda mellan två smala ådror i ljust; kring kanterna Huf lös, påskjutes från framsidan; hufven liksom nedre delen starkt utskjutande från mellersta delens lif samt hvilande på listen upptill kring fodret; å framsidan och hvar-dera sidosidan en slät glasram med glas, den å framsidan bredare och på pinnhäng, de å sidosidorna på gångjärn, alla ramar kring innerkanterna med en något utstående profilerad list, ramen å framsidan dessutom vid hvardera sidokanten med en kolonn i svart, afsmalnande uppåt, med bas och kapitäl profilerade samt med fyrsidiga plattor, liksom de förra förgyllda med bladguld; vid bakkanten å hvardera sidosidan en kvartkolonn, liknande kolonnerna. Öfverst ett högt listverk i form af entablement, till synes uppburet af kolonnerna; nedtill en utstående stafformig list. Baksidan utgöres af fodrets uppskjutande baksida. Hufven jämte glasramen å framsidan fasthållen medels en inuti fodret ofvanför dörren befintlig skjutregel af järn, gripande i en från glasramen genom hufven inskjutande krampa och fasthållande det hela, då regeln uppskjutes i kramp Urtafla kvadratisk, förgylld med bladguld samt med pålagd sifferring af bly, hvarå med svart massa fyllda insänkta romerska timsiffror och arabiska minutsiffror, som läsas inifrån, minutsiffrorna angifna endast vid hvarje timsiffra; mellan sifferringarna inom två smala ränder minutstreck, inom timsifferringen mellan två smala ränder kvartstreck, det i midten mellan timsiffrorna längre samt med ytterändan afslutad mellan två frånvända bladornerade bågar. Taflan inom timsifferringen grofpunsad, å densamma där något nedanför visartappen två runda hål för uppdragningstapparna, hvartdera hålet omgifvet af fiere koncentriska ringar; nedanför timsiffran XII en pålagd sekundsifferring af bly med graverade arabiska siffror, fyllda med svart massa samt angifna endast för hvar femte sekund, kring ringens inkant en fas med sekundstreck; ofvanför timsiffran VI ett fyrsidigt hål för datumsiffror, graverade å en på taflans baksida liggande ring, som föres rundt af urets gång, så att en siffra för hvarje dygn blir synlig i h Visare tre, af stål, blåanlöpta; timvisaren med två bladornerade, symmetriskt genombrutna halfrunda utsprång, mellan hvilka utgående en lansettformig spets; minutvisaren med ett genombrutet stiliseradt S-formadt ornament, från hvilket utgående en lång rak smal rundstafvig spets; sekundvisaren smal, slät, med en skifformig rund utvidgning för tappen. Verk med runda lod af bly, hvartdera med en rundstafvig koppelhake af järn; snören af s. k. tarmsträng (sensträng), å hvartdera en blocktrissa af trä, med rundstafvig bygel af järn, hvari lodet hänger. Pendel med rundstafvig stång af järn samt kupig skifva af mässing, å hvars baksida en påsmält blytyngd. Slagverk med en hammare, slående endast heltimmar; hammaren slående på en skål af s. k. klockmetall, fäst på en bågformig arm. Å timsifferringen nedtill graveradt signering: ^ Å tvärbrädan under verket i svart reparationsnummer (s. k. ristnummer): Höjd: 2.21 m.; bredd: 0.54 m.; djup: 0.305 m. Urnyckel (original): Af järn, i form af en vef med vinkelböjdt platt mellanstycke, handtag af trä, svarfvadt, med stafformigt utsvälld ytterända på kort hals samt rörligt på en från mellanstycket utböjd ten; rör jämngroft, med fyrsidigt tvärsnitt. Längd: 9.8 cm. Handtag, längd: 2.5 cm. Rör, längd: 2.2 cm. Dörrnyckel (original): Af järn, med liggande oval ögla och slätt jämngroft skaft. Längd: 6.1 cm.; bredd: 2.1 cm. Svenskt arbete, Stockholm, från 1700-talets böijan; urmakaren Zackarias Besck d. ä., blef borgare i Stockholm 16 Februari 1697, d. 5 Mars 1727. Se Elis Sidenbladh : »Urmakare i Sverige under äldre tider», Stockholm 1918. Gåfva till Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, Maj 1928 från gymnastikdirektören fröken Ida Hortensia Westman, f. 23 Augusti 1857, som ledt Wilhelmina von Hallwyls, f. Kempe, och fröken Ida Uhses dagliga morgongymnastik sedan 1 November 1895. Kända tidigare ägare: 1. Sockerbagaren åldermannen Johan Fredrik Westman, f. 1786, d. 1848 i Stockholm, gift 1823 med Johanna Carolina Lundh, f. 1803, d. 1863 i Stockholm. 2. Clara Ulrica Augusta Westman, dotter till föregående, f. 26 Augusti 1831, d. 3 Maj 1902 i Stockholm, gift 30 November 1863 med grosshandlaren Johan Henrik Scharp, f. 2 Mars 1830, d. 26 Oktober 1890. 3. Ingeniören Laurentius (Lars) Hugo Westman, bror till föregående, f. 2 Juni 1836, d. 12 Augusti 1906. 4. Gymriastikdirektören fröken Ida Hortensia Westman, dotter till föregående.
|