Upphov: Hallwylska museet, Hallwylska museet/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Taklykta

LYKTA Av förtent järnplåt med pålagda drivna ornament av mässingplåt samt glas. Fyrsidig. Stommen med hörnstolpar mellan två horisontalt liggande ramar, en upptill och en nedtill. Under botten i varje hörn en gjuten fot av mässing i form av en örnklo. Glas något iriserande, ett på varje sida och ett i botten, varje fäst i ställningen med en smal blyspröjs. Lyktan monterad för elektriskt ljus. Höjd 52 cm. Från 1700-talet. Fanns bland inventarierna på säteriet Ericslund, Västerljunga socken, Södermanland, då detta inköptes av bruksägaren Henrik Kempe och dennes maka Johanna, åt deras dotter och svärson, Wilhelmina och Walther von Hallwyl.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Lykta
Kategori
  • Belysningsarmaturer
  • 05. V Belysning och eldstadstillbehör
Material
  • Glas
  • Järn
  • Mässingsplåt
Storlek
Höjd 52 cm
Teknik
Förtenning
Datering
1700 – 1799

1700-tal

Föremålsnummer
V:I:G.a.01._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
LYKTA (tak-; Garaget).
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1936
Text
Af förtent järnplåt med pålagda drifna ornament af mässingsplåt samt glas. Fyrsidig. Stommen med hörnstolpar mellan två horisontalt liggande ramar, en upptill och en nedtill, stolparna och nedre ramen af vinkelvikna skenor, öfre ramen kantställd och profilerad; från hvarje af öfre hörnen utgående uppåt till midten en bågböjd skena med inlagda rund-stafviga kanttenar samt utgörande hängstag till lyktan; ofvanpå hängstagens mötespunkt en sfärisk kula samt ofvanför denna en stor ring af skena som hängstagen. Under bottnen i hvarje hörn en gjuten fot af mässing i form af en örnklo, gripande öfver ett klot, från foten utgående uppåt på stolpens ytterhörn ett uppåtvändt långsträckt bladornament. Ofvanpå hvarje af de öfre hörnen ett treflikadt bladornament med mellersta fliken riktad rakt uppåt, sidoflikarna rakt utåt på ramens öfverkant, dessutom utgående nedåt på stolpens ytterhörn ett bladornament som det nedre men något kortare. Under hängstagens mötespunkt en fyrflikad bladrosett. Glas något iriserande, ett å hvarje sida och ett i bottnen, hvarje fäst i ställningen medels en smal blyspröjs; glaset å en af sidorna som lucka samt fäst i en lös ram med gångjärn vid högra sidan, vid den vänstra ett litet vred af järntråd. Lyktan monterad för elektriskt ljus; monteringen bestående af två lampor, hvardera innesluten i en cylindrisk glaskupa med rundad botten samt fäst i en kupig hatt af hvitt porslin; det hela hängande i två järnrör med öfre ändarna fästa vid en rund takbricka samt med lampsladdarna dragna genom rören. Höjd: 0.52 m. Från 1700-talet. Fanns bland inventarierna å säteriet Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland, då detta inköptes af bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och dennes maka, Johanna, f. Wallis, åt deras dotter och svärson, Wilhelmina och Walther von Hallwyl, 14 Mars 1866. Säteriet Ericslund ägdes enligt jordeböckerna först af kommerserådet Eric Brander, adlad Sköldebrand, som enligt köpebref af 3 Mars 1795 försålde säteriet till sina söner generalkonsuln Mathias Archimboldus Sköldebrand och expeditionssecreteraren, sedermera landshöfdingen och presidenten Pehr Eric Sköldebrand. Därefter har säteriet ägts af: 1. Konung Carl xiv Johan, uppbud första gången 19 Februari 1819. 2. Presidenten friherre Pehr Eric Sköldebrand, uppbud 8 November 1826. 3. Friherre Knut Eric Sköldebrand, uppbud 22 Oktober 1838. 4. Friherre Albert Kantzow, uppbud 15 Oktober 1839. 5. Commendeuren Pehr Gustaf Hjelm, uppbud 13 Maj 1851. 6. Friherre Johan Albert Kantzow, uppbud 30 Januari 1856. 7. Bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe, uppbud 3 Maj 1866. 8. Enligt gåfvobref af 10 Januari 1870 — lagfart 1 Maj 1871 — öfvergick säteriet i enskild ägo till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempes dotter, Anna Fridrica Wilhelmina (Mina), gift med grefve Walther von Hallwyl. 9. Enligt gåfvobref af 15 November 1921 öfverlämnade Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, säteriet med underlydande till sin dotterdotter Margit Johanna Palämona Cecilia von Geijer såsom hennes och hennes bröstarfvingars eller närmaste efterkommandes enskilda egendom. Till säteriet ursprungligen hörande Dalbyö blef enligt Kungl. Kommerskollegii utslag af 7 November 1815 skildt från säteriet och upptogs därefter såsom en särskild frälselägen-het. Till säteriet jämväl ursprungligen hörande lägenheten Hammarbystugan försåldes af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, enligt köpekontrakt af 19 November 1918 till Aktiebolaget Skogsegendomar.