Upphov: Bonnevier, Helena, Livrustkammaren/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Knäbyxor till "En Grekisk Klädning"

Knäbyxor till "En Grekisk Klädning". Byxorna är sydda i röd/vit randig sidenatlas. Byxorna har slits nertill och vid fållen syns rester av någon form av knäppning- ev. hyska?. Numera saknas denna på båda benen. Midjelinningen har sytts med längsgående tygpassning att jämföra med resterande. Byxorna har lucka, en klädd knapp i vardera sida stänger denna, midjan stängs med ytterligare tre klädda knappar (slitna). Gåva, tillsammans med gnr 17/46-17/192, av H. M. Konungen (Gustaf V) genom chefen för Kungliga Husgerådskammaren 1917.

TILLÄGG: Upptagen som "En Grekisk Klädning" under rubriken "Tragedie och Comediekläder" i inventariet över hovteatern på Rosersbergs slott [1806]. Förteckningen ingår bland Karl XIII:s bouppteckningshandlingar. Kostymen har den typiska form som i fransk kostymdesign under 1700-talet kallas "à la grecque": en längre tunika i omlottmodell med uppslag som fästes i midjan med ett bälte. Kostymen bars i tragedier av antika hjältar och gudar som inte var krigare. På en målning av Pehr Hilleström från "Orfeus och Eurydice" 1773, är Orfeus avbildad i en röd tunika à la grecque med gyllene bårder. Grekiska dräkter var i regel enfärgade och kantade av breda silver- eller guldspetsar. Randigt tyg förekom mer sällan och kan i detta fall kanske peka på en österländsk rollfigur. Enligt inventariet 1806 kompletterades dräkten med en stor mantel av tigeratlas, troligen ett handmålat leopardmönster. Denna förhållandevis ovanliga kombination skulle kunna stödja hypotesen att dräkten har använts för en österländsk eller på annat sätt exotisk karaktär. En sådan dräkt bars till exempel av Dingis Khan i Voltaires "L'Orphelin de la Chine" (1755). "Djingis Khan" var också en rollfigur som spelades av hertig Karl i en liten karusell med namnet "Djingis Khans utmaning till Don Pelagius" som uppfördes på Gripsholm 1777. Kostymen är skuren för att bäras med tonlet, och bör därför ha tillverkats någon gång mellan 1770 och 1785, men inte därefter. I slutet av 1780-talet förändrades den grekiska kostymen till en enkel tunika utan utan uppslag. Stilförändringen i Sverige kan observeras i Pehr Hilleströms senare målning av "Orfeus och Eurydice" från 1786 - på denna bär Orfeus en enkel knälång tunika i grått tyg. Utökad dokumentation utförd i samarbete med fil.dr. Petra Dotlačilová.

Museum
Livrustkammaren
Föremålsbenämning
Byxa
Kategori
  • Teaterkostymer
  • Byxor
Material
  • Sidenatlas
  • Lin
Storlek
  • Längd 680 mm
  • Bredd 500 mm (midja)
  • Omkrets 970 mm (Midja)
  • Bredd 150 mm (fot)
  • Vikt 448 g
Teknik
Vävning
Antal
1
Datering
1700 – 1785 (cirka)
Tidsperiod
1700-tal
Tillverkare
Böttiger, John (Förmedlare)
Tidigare ägare
Fysiska egenskaper
  • Färg: Röd
  • Färg: Vit
  • Färg: Natur
Föremålsnummer
29282_LRK
Andra nummer
Nr 1867: 17:161:b
Relaterat föremål
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
Inventarium uppå Rosersbergs Theaters Magasin [1806]
Text
En Grekisk Klädning bestående af En tunique af rödrandigt vitt Atlask med Cramoisi atlask uppveck garneradt med Silverspetsar Ett par vida byxor af Rödrandigt vitt Atlask, en Stor Kappa att drappera af Tiger atlask fordrad med Cramoisi atlask, tvenna därtill hörande Mysor eller toquer.