| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- BONAD.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1937
- Text
- Rektangulär. Af mörkblått siden (atlas) med text, målad i guld, samt brodyr i plattsömmadt fint silke och guldtråd i läggsöm; silkesbrodyren delvis äfven i knutsöm. Kring ett stående rektangulärt skriftfält kantdekor af breda bårder med flerfärgade figurmotiv, brodyren imiterande måleri. Bårderna delade i fält, ett utmed hvardera långsidan och nedre kortsidan, två utmed öfre kortsidan. Fälten med hvart för sig afslutade motiv samt begränsade af en rak blad- och fruktranka, å hvilken fjärilar; rankan och fjärilarna i olika nyanser af blått samt hvitt. I skriftfältet, innerst begränsadt af ett påsydt smalt bårdband i ljust gulrödt med blommor i rödt och grönt, tjugu vertikala rader i guld målade skriftecken, återgifvande en viss Wang Lun-fu’s skildring af sin morbror Lei Cheng-hien’s lefnad och ädla sinnelag (tolkningen utförd af professorn vid Göteborgs högskola Bernhard Karlgren): »En vördsam skildring af den dygdige hiang-yin-cheng-pin (hederstitel) Herr Lei’s lefnadsvandel. Ko ligger vid stranden af en stor flod. Naturens storslagenhet finner sin af spegling i befolkningens andliga utrustning. Därför möter man här ofta män, hvilkas oförvitliga vackra upphöjda vandel förtjänar att bevaras åt eftervärlden. Var icke Herr Lei Cheng-hien en sådan man? Herr Lei’s personnamn var Ko-king, hans ärenamn Cheng-hien. Han var yngste son till Herr Lei Kuang-fa, hans farfars far var Herr Lei Ting-cheng, hans farfar var Herr Lei Tsin-hien. När hans fader, Herr Kuang-fa, dog, efterlämnade han herr Cheng-hien, hans äldste broder Ko-hien och hans näst äldste broder Ko-chang. När herr Cheng-hien var ung, tjänade han sin moder gladt och utan missnöjda miner. När han växte upp, förestod han sitt hus på ett sådant sätt, att dess rykte blef vida spridt. Ursprungligen var hans hus fattigt, och han fruktade att icke ha nog för att underhålla sin moder. Han blef då köpman i Chi-yang, och han blef belåten först när han kunde glädja sin moders hjärta genom att ge henne den bästa mat. Därefter blef nu hans hus förmöget. När människan får allt att gå efter hennes önskningar, är hon kavat och värdig. Men när en vacker dag det går henne emot och allt det hon i det förflutna genom mödor och slit förvärfvat plötsligt är borta, då snyftar hon i regeln och önskar dö. Men herr Lei var härut innan vida öfverlägsen andra. Vid oroligheterna i Hua-men plundrades han på alla de ägodelar han samlat i Chi-yang. Många voro de som voro sorgsna och bekymrade för hans skull, men han var vid godt mod och lade det ej på sinnet. Han tog sin son och sin brorson till hjälp och slog sig på åkerbruk och silkesodling, och hans hus blef ännu rikare än förut. Vi beundra Herr Lei’s framgång och klokhet härutinnan. Men detta är blott en sida af Herr Lei. Hans brorson hette Lei Ju-chu. Medan Herr Lei ännu lefde, bannade han honom ständigt, och grannarna misstänkte, att han var partisk emot honom. Men när han låg på sitt dödsläger, anförtrodde han hela sitt hus åt Ju-chu och ej alls åt sin egen son. Å, det var en svår själföfvervinnelse! Nu finner man ofta lärda män, lysande och framgångsrika, hvilkas bedrifter äro ståtliga och imponerande och frappera människors öron och ögon; men om man undersöker deras behandling af sina närmaste, äro de som komma grannarna att ständigt sucka öfver deras hårdhet och kärlekslöshet, ganska talrika. När de höra Herr Cheng-hien’s uppförande, borde de kunna skämmas en smula. Därför beundra vi ännu mer Herr Lei’s godhet. Jag är icke en man med litterär förmåga; men emedan jag på grund af släktskap och vänskap mer än någon annan ingående kände Herr Lei, har jag respektfullt gripit pennan och skrifvit en kort skildring. Magister Wang Lun-fu, Herr Lei’s enfaldige systerson, har med vördsam bugning författat detta. Magister Wang Shi-ying, son till en hans vän, har med vördsam bugning utskrifvit detta. Regeringsperioden Tung-chi’s n:e år (1872), med cykelbenämningen jen-shen, i blomster-månadens första tiodagarsperiod, en dag med godt omen.» Ofvanför skriftfältet i en horisontal rad fyra stora stiliserade skriftecken (diameter omkring 35 cm.) af rund form, broderade med guldtråd i läggsöm samt med smala kantband i blått och hvitt. Tecknen äro från höger till vänster: Piy Lo, Hsien och Pany hvilka tillsammans uttrycka en symbolisk sentens: »Den från himlen fallne andens band». Ofvanför de fyra stora skriftecknen en figurscen i ett liggande rektangulärt fält, tvär-ledes utfyllande bonadens hela öfverdel. Figurscenen omfattar de åtta taoistiska odödliga, pa sieny sittande i en park samt uppassade af fyra tjänare, däraf en kvinnlig. De odödliga i helt guldbroderade fotsida dräkter samt med sina attribut i händerna. I midten två barrträd (?), det vänstra med guldsömmad stam och knutsömmadt barrverk i olika nyanser af grönt, det högra med stam i plattsömmadt, blekt gråbrunt silke samt barrverk, stili-seradt i runda bollar, i olika nyanser af grönt och blått. Till höger genombrutna klippor i ljusgrått, kantade i blått, fem ljusröda flädermöss samt ett endast delvis synligt träd med guldsömmad stam och enkla sjubladiga blommor (på bar kvist) i olika nyanser af blått och grönt. Upptill längst till vänster på en guldsömmad persikegren en apa i brungrått, räckande en persika åt den längst till vänster befintlige af de odödliga, som lyfter händerna för att ta emot densamma; på marken nedanför Utmed hvardera långsidan en bård med sex ofvanför hvarandra stående damer, hållande symboliska attribut i händerna; bårderna nående från nederkanten af figurscenen å bonadens öfverdel till i jämnhöjd med skriftfältets nederkant. Damerna smala och eleganta samt i färgrika, till större delen guldbroderade klädnader, nående ned på marken; de omgifvas af en endast antydd natur med guldbroderade trädgrenar, klippor o. d. som å figurscenen upptill. Nedanför skriftfältet en utmed bonadens hela nederkant löpande horisontal bård, hvari ett strandlandskap: Till vänster och höger sluttande stränder med enstaka träd och djur, i midten ett vatten med skummande vågor, bland hvilka klippor och ett palats synas. Å stranden till vänster två hvita tranor samt ett löfträd med guldsömmad stam och löfverk ' med flikiga blad i olika nyanser af grönt och blått. Vattnet med guldsömmade vågränder samt flikade skumkanter i hvitt och ljusblått; till vänster en guldsömmad klippa, hvarå förutom ett träd med ljusgrå stam och löfverk i blått och grönt en vas i gråhvitt och blått med tré röda pinnar nedstuckna i mynningen; till höger synes bland vågorna palatsets guldsömmade tak i två fall, båda med uppsvängd takfot, omedelbart till höger om palatset en hög klippa i grått och ljusblått, hvarå ett kraftigt persiketräd med guldsömmad stam samt stora frukter och blad i naturliga färger; i luften ofvanför klippan med vasen två flygande hvita tranor med röda pinnar i näbbarna, vid sidorna dessutom röda flädermöss. Å stranden till höger en liggande hind i gult med fläckar i svart och hvitt samt en stående (gående?) hjortbock i blekrödt och ljusgrått med fläckar i något mörkare grått. Utmed hela bonadens ytterkant en bård af T- och L-formade gallerornament, sömmade i guld samt omväxlande med blom- och bladrankor i olika nyanser af blått. Längd: omkring 4.95 m.; bredd: omkring 3.15 m. Textfält, höjd: omkring 2.36 m.; bredd: omkring 2 m. Sammansatt på bredden af fyra våder, textfältet dock i ett stycke. Från 1870-talets början; texten enligt i densamma förekommande uppgift utförd 1872. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, i Bon Marché Maison Aristide Boucicaut, Paris, (se räkning 4 Oktober 1886) vid hennes vistelse i nämnda stad tillsammans med sin make, Walther von Hallwyl, sin mor, Johanna Kempe, f. Wallis, döttrarna Ellen och Irma samt fröken Caroline Pflaum 17—22 September 1886 under deras resa till Paris, genom södra Frankrike och Pyreneerna samt åter öfver Schweiz 6 September—31 Oktober 1886. Ankom 30 Oktober 1886, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Betald 16 November 1886, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Pris: Frcs 975, se räkning. Guld- och silfvertråd samt silke, använda vid lagning af bonaden, inköpta af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, från Kina genom Rex & Co., importfirma för kinesiska och japanska varor, Leipziger-strasse 22, Berlin. Guldtråd, se räkning 10 Januari 1890: Betald Januari 1890, se Hushållsbok. Pris: Mk 5, se räkning. Japanskt floret- och cordonnetsilke, guld- och silfvertråd, se räkning 9 April 1890: Betalda samma dag, se Hushållsbok. Pris: Mk 61: 60, se räkning.
|